Hur beräknas självmordsstatistik?
Här kan du läsa mer om hur självmordsstatistik beräknas i Sverige, skillnaden mellan säkra och osäkra självmord, hur dödsfall klassificeras enligt ICD samt vilka begränsningar som finns i statistiken över självmord och självmordsförsök.
Självmord och suicid används som synonyma begrepp. Ordet suicid kommer från latinets suicidium och består av sui, som betyder själv, och caedere, som betyder döda.
Hur avgörs om ett dödsfall är självmord?
När en person avlider utfärdar en läkare ett dödsorsaksintyg. Bedömningen görs utifrån den information som finns tillgänglig. Vid självmord skiljer man mellan säkra och osäkra diagnoser.
Enligt den internationella klassifikationen av sjukdomar och dödsorsaker (ICD) räknas ett självmord som säkert när det inte finns något tvivel om att personen avsiktligt tagit sitt liv. Klassificeringen osäkert självmord används när det är oklart om dödsfallet beror på en avsiktlig handling eller en olycka.
I Sverige är andelen osäkra självmord relativt hög. Av 100 registrerade säkra och osäkra självmord bedöms omkring 20 som osäkra. Några större skillnader mellan män och kvinnor finns inte. Många av de osäkra fallen gäller olika typer av förgiftningar.
Om endast säkra diagnoser räknas riskerar statistiken att underskatta antalet självmord. Psykologiska undersökningar har visat att omkring 70–75 procent av de osäkra fallen sannolikt varit självmord. Därför används ofta både säkra och osäkra självmord för att ge en mer rättvisande bild.
Det finns också ett mörkertal. Bland äldre kan självmord ibland registreras som sjukdom. Även dödsfall i trafiken kan i vissa fall felaktigt registreras som trafikolyckor trots att det rör sig om självmord.
Registrering av självmord
Sedan 1997 används den tionde versionen av den internationella klassifikationen av sjukdomar och dödsorsaker, ICD-10, som fastställs av Världshälsoorganisationen WHO. Under perioden 1987–1996 användes ICD-9.
| Diagnos | ICD-10 (1997-) | ICD-9 (1987-96) |
|---|---|---|
| Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling (Säkra självmord) | X60-X84 | E950-E959 |
| Dödsfall pga skadehändelse med oklar avsikt (Osäkra självmord) | Y10-Y34 | E980-E989 |
Självmordstal
Självmordstal (SM-tal) visar antal självmord per 100 000 personer under ett år, i hela eller delar av befolkningen.
Självmordsförsök
Uppgifter om självmordsförsök hämtas från Socialstyrelsens patientregister. Där registreras personer som har fått slutenvård i samband med ett självmordsförsök.
Enkätstudier visar att ungefär hälften av alla självmordsförsök leder till slutenvård. Statistiken omfattar därför inte alla självmordsförsök.
Begränsningar i statistiken om självmordsförsök
Statistiken bygger endast på personer som har fått slutenvård efter ett självmordsförsök. Resultaten behöver därför tolkas med försiktighet och kan inte utan vidare användas för att beskriva självmordsförsök i hela befolkningen.
En person kan vårdas flera gånger för självmordsförsök under samma år eller under flera olika år. Det påverkar hur statistiken kan tolkas. En del personer som har gjort självmordsförsök kan senare avlida genom självmord.
Förändringar i vård och behandlingsmetoder gör också att statistik över tid kan vara svår att jämföra. Till exempel kan förbättrad behandling vid överdosering innebära att färre personer behöver läggas in på sjukhus, vilket leder till färre registrerade fall.