Transkribering av #94: Har du koll på trycket?

Varannan över 60 år har högt blodtryck, hälften utan att veta om det. Det innebär ökad risk för en rad andra sjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt. Överläkaren och forskaren Jonas Spaak rekommenderar regelbunden mätning och förebyggande livsstilsförändringar som bättre kost. För den som inte gillar att dricka rödbetsjuice kan ruccola fungera. Poddavsnittet publicerades 18 maj 2022. Här kan du läsa intervjun i textform istället för lyssna.

Detta är en transkribering av intervjun i avsnitt 94 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna.

Andreas Andersson: Jonas Spaak är docent i kardiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus och Karolinska institutet. Hans forskning handlar om sjukdomsmekanismer och behandling av patienter med kärlsjukdomar, diabetes och störd njurfunktion. Jonas Spaak är också ordförande i Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin. Det är en förening som främjar forskning, utbildning och kunskapsspridning om hjärt- och kärlsjukdomar. Din första fråga till honom, Cecilia, löd: Vad är högt blodtryck?

Jonas Spaak: Ja, högt blodtryck. Det är ju en siffra egentligen när vi mäter blodtrycket med en sådan här manschett oftast på armen och då får man en siffra. Och det är ofta det vi pratar om när vi pratar om blodtryck. Men i själva verket är det ju trycket inne i blodkärlen som man mäter. Och högt blodtryck är ju när man når över en viss gräns över blodtrycket inne i blodkärlen helt enkelt. Den gränsen är ju lite arbiträrt satt vid 140 över 90 millimeter kvicksilver och det är ju bara en gräns så att när man får ett tryck som är högre än det, då börjar det bli farligt och man börjar ha nytta av att behandla ner det. Det är ungefär där gränsen för högt blodtryck går.

Cecilia Odlind: Varför är det farligt?

Jonas Spaak: Ja, dels är högt blodtryck ett uttryck för att blodkärlen åldras lite och blir stelare. Men sedan kan ju högt blodtryck i sig leda till en ökad belastning på blodkärlen och ökad risk för njursvikt och ökad risk för hjärtinfarkt och framför allt ökad risk för stroke.

Cecilia Odlind: Alltså en insticksfråga, men är liksom trycket samma i alla kärlen samtidigt.

Jonas Spaak: Nej, det är det faktiskt inte. Blodtrycket är ju faktiskt lite lägre i aortan, alltså stora kroppspulsådern. Sedan blir det lite högre i de stora kärlen som leder ut från stora kroppspulsådern ut till armar och ben för att det förstärks lite av reflekterande tryckvågor i kärlen. Sedan blir det lite lägre igen sedan när det kommer ut prekapillärt och sedan i kapillärerna där är blodtrycket väldigt lågt. Det är där själva utbytet av energi och syre och upptag av slaggprodukter sker. Där är trycket väldigt lågt. Blodkärlens uppgift är att göra om hjärtats pulsatilla tryck systole diastole och göra om det till ett jämnt flöde som förser kroppens alla organ med syre och näringsämnen och sedan fraktar bort slaggprodukter. Och att det liksom sker hela tiden.

Cecilia Odlind: Det man mäter, vilket är det?

Jonas Spaak: Det vanliga är ju att mäta med en kuff, alltså en blodtryckskuff på överarmen och då mäter man övertryck och undertryck. Övertrycket motsvarar ju systole, det vill säga när hjärtat pumpar ut blod i blodkärlen och sedan undertrycket motsvarar blodtrycket mot slutet av när hjärtat slappnar av och inte pumpar ut något blod. När klaffen mellan hjärtat och stora kroppspulsådern är stängd. Under hjärtats avslappningsfas. Då har man ett tryck som uppehålls av att blodkärlen är elastiska och ger tillbaka lite energi och uppehåller blodtrycket under hjärtats avslappningsfas diastole eller undertryck.

Cecilia Odlind: Jag kan återkomma till det. Jag tänkte bara dra en liten lista först och då tänkte jag nämna några faktorer som jag misstänker påverkar blodtrycket. Då får du säga om det stämmer? Eller i vilken riktning, så att säga. Och då kan vi säga att jag kom in i den här intervjun ganska stressad eftersom jag hamnade i en total bilkö på vägen, så att du fick vänta på mig. Jag är ju åtminstone inledningsvis ganska stressad. Hur har det påverkat mitt blodtryck?

Jonas Spaak: Ditt blodtryck är säkert lite högre än i vanliga fall. Ja.

Cecilia Odlind: Och hur farligt är det?

Jonas Spaak: Kortvarig stress är ingen större fara. Det kan kroppen hantera väldigt bra. Men om man har mer kronisk stress, framför allt om man har ett arbete till exempel, som är kopplat till daglig stress och stress av olika sorter kan påverka lite olika. Om man då har en sån här kronisk daglig stress som man kanske inte känner att man kan kontrollera helt och hållet. Då kan det leda till att man får högt blodtryck. Man sett olika yrkesgrupper som har den typen av jobb så har de högre blodtryck.

Cecilia Odlind: Vilka yrken är det?

Jonas Spaak: Det är sådana som jag, till exempel, läkare.

Cecilia Odlind: Jaha.

Jonas Spaak: Det förekommer absolut. Taxichaufförer och alla typer av stressiga arbeten. Det är ganska vanligt.

Cecilia Odlind: Personlighet, det vill säga om man är lite kolerisk. Man får en känsla av att om man är lite mer flegmatisk så verkar man inte bry sig så mycket om den yttre stressen. Då blir man inte lika stressad så kanske man inte heller får samma problem med högt blodtryck. Eller?

Jonas Spaak: Så kan det ju vara. Men jag tycker inte det finns några riktigt bra studier på det. Om man är lite den typen som reagerar med stress så kanske man också blir avslappnad i nästa sekund så att det kan gå väldigt mycket upp och ner. Det man vet bäst om det är just den här kroniska stressen, de som har kroniska stresspåslag så att säga, som kan leda till över lång tid till att man får ett högt blodtryck.

Cecilia Odlind: Och det kan ju också kanske vara så att den som verkar lugn kanske inte är så lugn om man säger så.

Jonas Spaak: Absolut inte.

Cecilia Odlind: Det kan ju ändå vara en stress för den personen och då är den här koleriska personen kanske snarare stressar alla andra.

Jonas Spaak: Det kan ju vara så att utsidan behöver inte alls betyda vad som händer på insidan.

Cecilia Odlind: Precis.

Jonas Spaak: Absolut.

Cecilia Odlind: Ilska.

Jonas Spaak: Ja, ilska kan framförallt om man blir arg akut. Då får man ju högt blodtryck akut. Men det är inte alls säkert att det är kopplat till högt blodtryck på sikt.

Cecilia Odlind: Jag råkar till exempel att en person som var väldigt arg jämt och som sedan fick en stroke.

Jonas Spaak: Ja.

Cecilia Odlind: Finns det studier som har studerat personer som har svårt med sin riskhantering om de har hög risk för högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar?

Jonas Spaak: Det finns ju små studier som visar den kopplingen, men på populationsnivå så är det svårt att säga. Men däremot så är det ju så pass vanligt med högt blodtryck så det är väldigt stor risk att man har högt blodtryck oavsett om man är stressad eller inte. Men sen, självklart kan ju en akut ilska eller akut stress utlösa en stroke när man då får ett ordentligt högt blodtryck så att ofta är det ju någonting som triggar en stroke eller en hjärtinfarkt. Och det kan vara stress eller någon fysisk ansträngning och sådana saker.

Cecilia Odlind: Okej. Oro då? Vi är inne på lite samma tema här.

Jonas Spaak: Det är samma tema och lite samma svar, så att säga att man konstant är orolig och ångestladdad och sånt. Då driver man ju stress och det är ju kopplat till det sympatiska nervsystemet som reglerar blodtrycket i kroppen och det är en av de delar som reglerar blodtrycket. Vi har ju dels njurarna med hormonsystem och sen har man sympatiska nervsystemet och kortvarig aktivering av det sympatiska nervsystemet. Det är någonting som som är bra och det hjälper oss att hålla uppe blodtryck och överleva liksom i vardagen. Men om man har en kronisk aktivering över lång tid då kan det leda till att man får dels effekter på själva blodkärlen som blir förtjockade och förstelnade och sedan över tid kan man få ett högt blodtryck också.

Cecilia Odlind: Vi hoppar lite till ett annat ämne: lakrits.

Jonas Spaak: Ja, lakrits, framför allt salmiak i lakrits, om man äter mycket så kan det bidra till högt blodtryck. Det har en glycerolsyra, någonting som finns i lakrits som gör att man får ett sorts hormonpåslag som liknar aldosteronöverproduktion i kroppen och det är ett av de blodtryckshormon som man normalt sett har i låga nivåer. Men om man får höga nivåer av det samlar man på sig vätska och blodtrycket kan bli högt.

Cecilia Odlind: Så man ska vara lite försiktig med lakrits?

Jonas Spaak: Ja, att man äter lite grann då och då och det är ingen fara om man inte har dåligt kontrollerat blodtryck i botten. Men om man är normal och frisk så är det ingen fara. Men om man äter mycket så kanske man borde gå och kolla blodtrycket.

Cecilia Odlind: Men salt då?

Jonas Spaak: Salt är också så att det på populationsnivå, om man tittar på hela befolkningen så äter vi ju ganska mycket salt i Sverige och då påverkar det blodtrycket och att man får högt blodtryck. Men det är också ganska stor skillnad mellan personer så att en del kan vara känsliga och andra inte känsliga. Men rekommendationen generellt är att dra ner lite på saltintaget och det är ganska mycket salt i framförallt färdigprodukter. Om man har halvfabrikat och också på restauranger så är det oftast mer salt i maten än den man lagar själv hemma.

Cecilia Odlind: Det tycker jag man känner när man går ut på restaurang. En del tar väl med sig hem också när de lagar?

Jonas Spaak: Ja, man blir ju tillvand med en hög saltmängd i maten.

Cecilia Odlind: Försöker du tänka på att inte salta så mycket hemma då? Eller?

Jonas Spaak: Jag försöker tänka på att dra ner lite grann. Absolut. Man kan använda andra smaksättare, lite chili eller någonting annat, liksom vad man tycker är gott.

Cecilia Odlind: Färdigmat, har inte de regler att hålla sig till?

Jonas Spaak: Det finns ju Livsmedelsverkets regler och så förstås. Men det är ju en smakförhöjare så både socker och salt tillsammans är ju något som vi tycker är gott generellt sätt. Så man vill gärna lägga till det i de produkter man gör.

Cecilia Odlind: Obesitas?

Jonas Spaak: Obesitas är en riskfaktor både för högt blodtryck men också för hjärt- och kärlsjukdom i stort sett. Det går lite hand i hand så om man är överviktig så har man en ökad risk att få högt blodtryck men också samtidigt högre risk att få hjärtinfarkt och stroke och hjärt- och kärlsjukdom. Det är något att jobba med och det är ju kost och motion som är bra behandling både mot obesitas men också mot högt blodtryck.

Cecilia Odlind: Rökning?

Jonas Spaak: Det är ju framför allt att rökning ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar med att det påverkar blodkärlen och får dem åldras i förtid. Då får man en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke och hjärt-kärlsjukdomar. Kopplingen till blodtryck är inte lika tydlig. Det är också lite det att man tar ett bloss, kanske man får lite nikotinpåslag och blodtrycket går upp en liten stund, men över tid så är det inte lika tydligt. Om man röker så är det den enskilt viktigaste riskfaktorn för att drabbas av hjärtinfarkt och stroke och hjärt- och kärlsjukdom.

Cecilia Odlind: Alkohol?

Jonas Spaak: När man tar ett glas vin eller en öl eller så, just timmen och timmarna efter det så går blodtrycket ner en aning. Men sedan ser man att det stiger efter några timmar och sedan så blir det lite högre. Så totalt sett så effekten att det höjer blodtrycket en aning. Det beror förstås lite på mängden så att om man håller sig till motsvarande ett litet glas för kvinnor eller två små glas för män så påverkar det inte blodtrycket speciellt mycket. Men kommer man över den mängden så får man en blodtryckshöjande effekt.

Cecilia Odlind: Sa du att det gick ner först?

Jonas Spaak: Det går ner lite grann först.

Cecilia Odlind: Varför gör det det?

Jonas Spaak: Du får ju blodkärlen att slappna av och det sympatiska nervsystemet dämpas lite grann om man håller sig till låga nivåer av alkohol. När de försvinner sedan blir det lite rekyl istället kan man säga. Man får lite högre blodtryck sedan efteråt.

Cecilia Odlind: Motion?

Jonas Spaak: Motion är jättebra. Motion sänker blodtryck men framför så minskar det risken för all hjärt- och kärlsjukdom i sig också. Det får blodkärl och hjärta och hela kroppen mår bättre. Så mer motion, definitivt.

Cecilia Odlind: Men det höjer väl blodtrycket tillfälligt också?

Jonas Spaak: Ja, framför allt när man är på toppbelastningen. Om man är ute och springer och sedan när man då springer lite extra snabbt och pulsen går upp och då går blodtrycket också upp hos de allra flesta, eller ska upp. Det är en hälsosam effekt. Inte om det stiger för mycket förstås. Då kan det bli ett problem. Men det är oftast personer som har en etablerad hjärt- och kärlsjukdom i botten som det kan stiga för mycket så på de allra, allra flesta, så då stiger blodtrycket lite grann. Men sedan efteråt när man slappnar av så sjunker blodtrycket och sedan översikt så sänker det blodtrycket med motsvarande ett till två läkemedel om man har högt blodtryck.

Cecilia Odlind: Visst finns det en viss risk med sådana här maraton och Vasaloppet

Jonas Spaak: Ja.

Cecilia Odlind: Om man tar i för mycket. Om man inte är helt frisk från början eller?

Jonas Spaak: Ja, det finns det absolut. Den typen av ansträngningar är ju någonting som innebär en ganska kraftig belastning på kroppen. Och är man då inte tränad innan då är det inte speciellt nyttigt och man kan diskutera om det är nyttigt om man är vältränad innan också för att det är en kraftig belastning på hjärta och blodkärl och så. Men just för blodtrycket så är det inte speciellt farligt. Om man håller på väldigt mycket med den typen av träning och springer maraton och sådana ultramaraton och sådant. Då har man ju sett att över tid har man liten ökad risk att få förmaksflimmer och andra sådana hjärtsjukdomar. Men samtidigt är det nyttigt också, så man ska inte avråda från att träna. Den typen av träning som är bäst för hjärta och blodkärl. Det är ju konditionsträning på måttlig till medelhög nivå när man får upp pulsen. Man blir svettig, man behöver ta en dusch efteråt. Den typen av träning är jättebra och speciellt om man kan upprepa det helst tre dagar i veckan eller fyra eller så.

Cecilia Odlind: Men tar det lite försiktigt? Eller nej?

Jonas Spaak: Nej inte försiktig, men man ska ju undvika de här extrema belastningarna. Om man ska träna för blodtrycket, då ska man ju egentligen inte ägna sig åt extrem styrkelyftning och man ska inte ha sprinter som är korta och kraftiga belastningen det är inte det optimala just för blodtrycket.

Cecilia Odlind: Okej för att vi har haft en lyssnarfråga om det här med högintensiv träning. Mirko Mandic som är doktorand på Karolinska institutet och han menar på att man ändå inte kan se några risker med sånt, tänkte jag också. Ska man som i princip kasta sig upp i intensitet och sedan en kort stund. Håller du med där?

Jonas Spaak: Jag tror att om man är ung och frisk och är ganska vältränad i botten, då är det definitivt inte farligt då det är snarast bra. Men om man inte är helt ung och frisk, kanske i 50-60-årsåldern och inte vältränad i botten. Då är det nog inte den träningen man ska ägna sig åt i första hand.

Cecilia Odlind: Så det beror på?

Jonas Spaak: Det beror på.

Cecilia Odlind: Sex. Det är lite på samma tema.

Jonas Spaak: Ja, precis. Och man kan säga att sex är ju någonting som får oss må bra och det är inte speciellt farligt för hjärtat och kärlen. Det är möjlig om man har en väldigt svår hjärtsjukdom eller väldigt okontrollerat blodtryck så att det är undantagsfall som man skulle kunna avråda från sex.

Cecilia Odlind: Men det händer att man gör det?

Jonas Spaak: Ja, det kan hända faktiskt om man har någon svår hjärtsviktspatient till exempel, som inte är optimalt behandlad eller någon som har väldigt, väldigt högt blodtryck. Men det är undantagsfall och det är under en kortare period som man får behandlingen och allting är under kontroll.

Cecilia Odlind: För annars är det väl motsvarande motion liksom.

Jonas Spaak: Ja, för de allra flesta

Cecilia Odlind: Bra för kroppen.

Jonas Spaak: Precis.

Cecilia Odlind: Buller.

Jonas Spaak: Det lite på samma som stresstemat att konstant buller och stress och den typen av saker kan över lång tid leda till att man får ett kroniskt stresspåslag som leder till högt blodtryck.

Cecilia Odlind: Slutligen: lugn musik.

Jonas Spaak: Ja, lugn musik och avslappningsövningar sänker blodtrycket. Men det man vet bäst är de korta effekterna, det vill säga att just i samband med att man mediterar eller lyssnar på lugn musik, då sjunker blodtrycket. Men vi använder det inte som någon behandling mot högt blodtryck generellt, annat än att man ger det som en allmän rekommendation att försök leva hälsosamt. Slappna av, undvik stress. Motionera. Som en del i paketet. Livsstilsförändringar för att må bättre och få ett bättre blodtryck.

Cecilia Odlind: Hur vanligt är det med högt blodtryck?

Jonas Spaak: Det är vanligare än man tror. Det är i storleksordningen var fjärde människa i Sverige som har högt blodtryck och eftersom blodtrycket så starkt kopplad till ökad ålder så är man pensionär så är det varannan människa i Sverige som har högt blodtryck.

Cecilia Odlind: Oj. Men vet de om det?

Jonas Spaak: De flesta vet om det, men det är en stor andel som inte vet om det. När man tittar i lite olika undersökningar är det i storleksordningen 55 procent i Sverige som vet om att de har högt blodtryck. Av dem som har det då.

Cecilia Odlind: Det är ju typ bara hälften.

Jonas Spaak: Ja.

Cecilia Odlind: Varför är det så?

Jonas Spaak: Det är ganska komplext tror jag. Dels tror jag inte befolkningen, alltså gemene man vet om att det är så vanligt att man kanske bör gå och kolla blodtrycket. Sen har vi också en sjukvård som är lite underdimensionerad i primärvård. Man hinner inte med de här regelbundna hälsokontroller och den typen av skrivning som man kanske gjorde tidigare och som man gör i andra länder. Och sen har också vår företagshälsovård monterats ner. Förut fanns ju en stor företagshälsovård som skötte just den här regelbundna kontroller och hälsokontroller och förebyggande medicinsk behandling och så.

Cecilia Odlind: Varför monterades den ner?

Jonas Spaak: På kort sikt kostar det pengar, men på lång sikt vinner man ju pengar. Men om man ska ha kortsiktiga vinster är blodtryckskontroller något man kan spara in på, misstänker jag.

Cecilia Odlind: Dålig idé tycker du?

Jonas Spaak: Ja, det finns ju till exempel ett exempel på ett sjukvårdssystem på USA:s västkust som heter Kaiser Permanente. De ansvarar för hela sjukvården för omkring 11 miljoner personer och de jobbar extremt mycket med prevention. Och de säger att prevention mot hjärt-kärlsjukdom börjar redan när du ligger i din mammas mage. Att få att få mamman att inte röka, att mamman mår bra och sen följer de liksom de här personerna genom livet och ser till att man optimerar deras livsstil och man försöker förebygga snarare än att behandla när det väl händer. Och det är ju rent för att man sparar pengar på det.

Cecilia Odlind: Ja, just det. Men jag tycker ändå att varje gång man har kontakt med vården så kollar de ju blodtrycket.

Jonas Spaak: Det är jättebra om de gör det för det tror inte sker jämt.

Cecilia Odlind: Det är inte så?

Jonas Spaak: Nej, tyvärr.

Cecilia Odlind: Det är nog ändå min känsla. Men okej.

Jonas Spaak: Och sen är det också så att man kanske inte alltid reagerar på det blodtryck man mäter upp då. Om det ligger över 140 över 90 så har man ju högt blodtryck som diagnos och när man väl har diagnosen så kanske det ska ligga ännu lägre för att det ska vara välbehandlat.

Cecilia Odlind: Ofta mäter någon ens blodtryck. Jag vet inte riktigt vad det brukar visa, men det kan ju hända att det är för att jag har haft ett okej blodtryck, det vet jag inte riktigt.

Jonas Spaak: Men det är det tycker jag är en viktig del liksom att man ska bli engagerad i sin egen hälsa.

Jonas Spaak: Och veta om att 140 över 90 är gränsen för högt blodtryck. Har man diagnosen hypertoni så kanske man har ett lägre behandlingsmål. Då kanske man ska ligga mellan under 120-130 i övertryck och under 80 i undertryck och då måste man själv få reda på var blodtrycket är och ett sätt att mäta blodtrycket hemma.

Cecilia Odlind: Jaha.

Jonas Spaak: Hemblodtrycksmätning är något som vi rekommenderar mer och mer. Det blir ju vanligare och vanligare att man köper hemblodtrycksmätare. Man kanske köper en blodtrycksmätare på apoteket och börjar mäta blodtrycket?

Cecilia Odlind: Är det dyrt eller?

Jonas Spaak: Ja, 500. Det finns ju dyrare apparater också, men i den storleksordningen. Om man ska köpa någon sådan så rekommenderas att man köper de som apoteken säljer för de oftast kontrollerade och har en viss grundkontroll på att det är välfungerande apparater.

Cecilia Odlind: Och det tycker du egentligen är en bra investering?

Jonas Spaak: Om man har högt blodtryck så är det en bra investering om man vill bli mer engagerad i sin egen vård. Det finns ju de som inte vill det, då behöver man inte. Men det är ett bra sätt att se till att blodtrycket blir välkontrollerat snabbare.

Cecilia Odlind: Alternativet är ju då att gå till vårdcentralen, eller?

Jonas Spaak: Absolut. Det beror lite på om man då har en hypertonidiagnos. Då blir man ju så att säga följt av vårdcentralen att de kontrollerar detta en gång om året kanske eller så. Men om man inte har högt blodtryck och bara undrar hur blodtrycket ligger, då är det i första hand distriktsköterskorna som kan hjälpa till att kolla blodtrycket.

Cecilia Odlind: Om man då har köpt en sån här blodtrycksfall mätare på Apoteket, hur ska man mäta blodtrycket med den?

Jonas Spaak: Ja, det är en bra fråga för att många tenderar att mäta blodtrycket när man tror att man har högt blodtryck, att man kanske känner sig stressad och då går man och kollar blodtrycket och då kan det ibland vara högt och då blir man mer stressad och blodtrycket blir högre och högre. Det bästa sättet att mäta blodtrycket om man har en sådan hemblodtryckmätare det är att göra det lite systematiskt. Man ska sitta lugnt och bekvämt och avslappnad, gärna i en fåtölj med armstöd så man kan slappna av ordentligt. Och sen ska man mäta blodtrycket både på morgonen före man tar sina mediciner om man har några sådana och på kvällen innan man tar medicinerna, om man har sådana och göra det under en vecka, varje dag under en vecka. Och så är det medelvärdet och det man ska gå efter och det är ett väldigt bra sätt att se om man då har högt blodtryck och det som är viktigt att känna till då det blodtrycksgränsen för högt blodtryck när man är på mottagningen är 140 över 90 om man träffar en sköterska eller läkare. Men om man mäter blodtrycket hemma så ska det ligga lite lägre. Där ska det ligga kanske under 130.

Cecilia Odlind: Varför det?

Jonas Spaak: För man blir mer avslappnad i hemmet och det finns lite mer lugn och ro helt enkelt då det är kopplat med stress när man går och mäter hos en läkare.

Cecilia Odlind: Intressant.

Jonas Spaak: Det ska ligga helst under 130, men 135 är gränsen för att kalla högt blodtryck.

Cecilia Odlind: Det var bra information. Vilka tecken finns som man själv kan lägga märke till om man nu inte har möjlighet att mäta i tryck?

Jonas Spaak: Det är lite lurigt för blodtrycket ger inte så mycket symtom. Men eftersom det är så vanligt så tycker jag bara hög ålder i sig. När man börjar närma sig pensionsåldern måste man nog se till att få blodtrycket mätt någonstans. Eftersom då varannan människa i Sverige har högt blodtryck. Men sen när man får ordentligt högt blodtryck då kan man få symtom med huvudvärk, lite dimmsyn och allmän olustkänsla i kroppen och sådana saker. Men då måste blodtrycket ligga ordentligt högt.

Cecilia Odlind: Vi har fått en lyssnarfråga som vill att du reder ut begreppen som övertryck, undertryck och pulstryck. Och vilken betydelse har de olika trycken du var inne på det förut.

Jonas Spaak: Ja, just det. Övertryck är ju den högsta siffran när man mäter blodtrycket. Har man automatisk blodtrycksmätare så brukar man få ett övertryck, ett undertryck och sedan hjärtfrekvens också eller puls. Övertryck är det när blodtrycket eller hjärtat pumpar ut blod i stora kroppspulsådern. Det högsta trycket som finns i blodkärlen och undertrycket är när hjärtat slappnar av. Pulstrycket är skillnaden mellan övertryck och undertryck, alltså 140 minus 90. Eller vad det kan vara. Pulstryck är i sig ett litet mått på blodkärlens stelhet. Har man stela blodkärl så får man lite högre pulstryck.

Cecilia Odlind: Det är inte så bra då. Det ska inte vara för stort glapp där emellan?

Jonas Spaak: Det stämmer. Ska inte vara för stort.

Cecilia Odlind: Gränsen för högt blodtryck är 140 över 90.

Jonas Spaak: Det stämmer. Det är den gränsen vi använder för att sätta diagnosen hypertoni eller högt blodtryck.

Cecilia Odlind: Har det alltid varit den gränsen?

Jonas Spaak: Den har legat högre upp. Framförallt hos äldre har den legat högre tidigare och det hänger ju lite ihop med att blodtrycket stiger med ökande ålder och de har liksom på populationsnivå sagt att vi sätter gränsen lite högre. Men nu har man sett i stort sett alla studier att det är där vid 140 över 90 som man har vinst av att börja behandling. Om man börjar behandla med läkemedel där så sänker man risken för framtida hjärt- och kärlhändelser. Då menar vi framför allt hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, kärlsjukdom.

Cecilia Odlind: Det är en glidande skala ändå kan man säga. Jag menar, egentligen så är det inte att du inte har högt blodtryck eller du har högt blodtryck.

Jonas Spaak: Blodtryck eller högt blodtryck utvecklas så över tid. Det är lite som blodsocker att det stiger lite över tid och sen plötsligt når man den här siffran 140 över 90 och då får man diagnosen hypertoni. Men självklart är det så att en smygande process som pågår under många år innan man väl får den diagnosen.

Cecilia Odlind: 135 kan också vara lite olämpligt?

Jonas Spaak: Ja, det kallas ju högt normalt blodtryck att ligga i den riskgruppen för att få högt blodtryck över tid.

Cecilia Odlind: Jag hade en som skrev att hon hade läst att högt undertryck är en varningssignal, främst hos unga och som kan bero på ohälsosam livsstil. Du nämnde att det kunde ha att göra med kärlen.

Jonas Spaak: Ja, det är lite så blodtrycksutvecklingen ser ut hos populationen att när man är yngre så är det framför allt undertrycket som stiger med åren. Och sedan när man når ungefär 55 årsåldern, då börjar undertryck att sjunka medan det är övertrycket fortsätter att stiga, så därför kan det vara så att en man i 45 årsåldern att man kan ha ganska normala övertryck men förhöjda undertryck och då man har man en diastolisk hypertoni.

Cecilia Odlind: Och beror det på en ohälsosam livsstil eller?

Jonas Spaak: Att få högt blodtryck i yngre år beror oftast på en ohälsosam livsstil och rökning som bidrar med stela blodkärl och hela paketet, övervikt.

Cecilia Odlind: Det har vi kan man säga också varit inne lite på. Men vem är det som drabbas de här? Det är ju typ varannan. Så det kanske är svårt att särskilja kanske.

Jonas Spaak: Ja, man kan säga att eftersom det är så vanligt så är det kan drabba vem som helst. Även om man lever hälsosamt och sköter sig och motionerar och äter precis som man ska så kan man ju få högt blodtryck ändå. Absolut. Men för de allra flesta så kan man förskjuta diagnosdebuten lite grann och man kanske får det lite senare. Och framför allt kan ju en hälsosam livsstil göra att man har mindre risk totalt sett för att få hjärtinfarkt och stroke och njursvikt.

Cecilia Odlind: Min mormor hade ju högt blodtryck. Är det en riskfaktor för mig?

Jonas Spaak: Inte speciellt. Men du har fortfarande väldigt hög risk bara av att finnas till.

Cecilia Odlind: Hur behandlar man högt blodtryck?

Jonas Spaak: Om man har väldigt lätt förhöjt blodtryck och är ung och inte har några riskfaktorer, det vill säga att man är helt frisk i övrigt. Då kan man prova med livsstilsfaktorer eller livstidsbehandling som kost och motion och försöka gå ner i vikt och sånt om man är överviktig. Men för de allra flesta så handlar det ju om läkemedel och då har vi en hel rad med effektiva läkemedel att ta till för hypertoni är ett sådant område som man har forskat väldigt mycket på och det finns en mängd med effektiva och bra mediciner med ganska få biverkningar.

Cecilia Odlind: Vilka biverkningar är det då?

Jonas Spaak: Det är lite olika för de olika preparaten, men det finns ju tre huvudgrupper. Det ena är ACE-hämmare, de har väldigt få biverkningar, men däremot måste man kolla upp njurfunktion och saltbalans och lite sådant när man börjar med en sådan behandling. Det andra är tiaziddiuretika och de har också ganska få biverkningar, men de har en liten, liten ökad risk för vissa speciella biverkningar, som att få information om att börja med det. Men det är få biverkningar och så är det andolepin som används ganska mycket som är en kalciumflödeshämmare och den kan hos en del göra att man blir lite svullen kring anklarna. De allra flesta tål med de här preparaten bra och så som vi använder dem idag är att man ofta behandlar med två i lägre dos samtidigt. Då får man en bättre effekt på blodtrycket med lite mindre biverkningar.

Cecilia Odlind: För att man kan ha lite lägre dos?

Jonas Spaak: Ja.

Cecilia Odlind: En annan lyssnarfråga: Varför ska man undvika grapefrukt när man äter vissa blodtrycksmediciner?

Jonas Spaak: Andolepin som bryts ner i levern av samma enzym som tar hand om grapefrukt. Äter man mycket grapefrukt kan man påverka de enzymerna och mätta dem lite och då kan man få lite högre nivåer av blodtryckssänkande läkemedel i kroppen.

Cecilia Odlind: Det blir för hög dos?

Jonas Spaak: Hos en del. Det är inget stort problem så äter man lite grapefrukt någon gång ibland så är det ingen större fara. Men om man äter mycket grapefrukt regelbundet och framförallt juice och sånt, då kan det påverka.

Cecilia Odlind: Okej vad är mycket? Man kanske ska undvika grapefruktjuice till frukosten då när man tar sin medicin eller?

Jonas Spaak: Ja, jag tycker att man om man äter den typen av mediciner så kan man undvika det.

Cecilia Odlind: Det är det enklaste.

Jonas Spaak: Ja.

Cecilia Odlind: Hur mycket spelar levnadsvanor in? Det har vi verkligen berört nu flera gånger. Finns det mer att säga om det?

Jonas Spaak: Det är väl framför allt att levnadsvanor kan påverka blodtrycksnivån i sig. Men framför allt så är det ju risken med att ha högt blodtryck som man påverkar. Och har man då ohälsosamma levnadsvanor och högt blodtryck, då har man en hög risk för att få allvarliga saker. Och det är hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, den typen av hjärt- och kärlhändelser.

Cecilia Odlind: Okej.

Jonas Spaak: Och det vill man undvika eller skjuta upp så länge som möjligt.

Cecilia Odlind: Du var inne på att om det inte är så farligt förhöjt så kan man reglera det kanske med levnadsvanor. Man kan testa det först innan man börjar med medicin. Men om man då ändå märker att man måste ta medicin kan det bli så att man ändå kan ta bort medicinen efter ett tag för att man kanske har ändå på sikt ändrat sina levnadsvanor och kanske gått ner i vikt eller så? Eller är det liksom en livslång behandling?

Jonas Spaak: Det kan ju hända att om man lägger om livsstil och går ner i vikt och så att blodtrycket blir bättre kontrollerat. Man kan kanske inte ta bort helt men sänka doser av läkemedel. Men för de allra flesta så är det ju så att blodkärlen åldras, fortsätter åldras över tid och blodtrycket tenderar att stiga med åren så att även om man då har välkontrollerat hypertoni nu när du är 65 år på en tablett så när du är 70 år kanske du behöver 2 tabletter bara för att bli äldre så säga. Tyvärr är det nog livslångt för de allra flesta.

Cecilia Odlind: Ökar det här problemet med högt blodtryck i befolkningen?

Jonas Spaak: Det beror lite på hur man ser det, men om man tittar på befolkningen i stort så blir vi äldre och äldre. Vi lever längre och längre och eftersom ålderdom är så starkt kopplat till högt blodtryck så blir det ju fler som har högt blodtryck i befolkningen. Tittar man däremot på de yngre så är det ju. Generellt sett så lever vi hälsosammare i dag, än vi gjorde för 20 30 år sedan på befolkningsnivå. Men det finns ju vissa grupper som inte lever mer hälsosamt utan lever ohälsosamt och så. Om man tittar på hela befolkningen så blir det bättre. Det finns riskgrupper som man gärna vill nå ut till och informera. Och det kan ibland vara svårt att hitta just de högriskgrupperna.

Cecilia Odlind: Högt blodtryck är inte bara en sjukdom i sig. Det är också en riskfaktor för en rad andra sjukdomar, eller hur?

Jonas Spaak: Precis när man väl har högt blodtryck så är det dels i blodtrycket som man kopplat till att blodkärlen blir äldre och stelare, som när man har stela blodkärl som ger ökad risk att få påverkan på njurar och hjärta och hjärna. Men sedan också då blodtrycket inte är obehandlat eller välkontrollerat, då ökar man den risken just för att man har ökad risk att det kan bildas plack i blodkärlen som spricker och det blir proppar. Och man kan också ökad risk för njurpåverkan med njursvikt och hjärtpåverkan med att hjärtat får jobba mot ett högre tryck och översikt. Så kan man över tid och så kan man då få hjärtsvikt och sådana saker.

Cecilia Odlind: Vi har ju pratat om det här nu och man ska leva så himla bra och man ska äta nyttigt när man ska motionera. Man ska inte röka och inte dricka alkohol. Vad säger du till dem som tycker att det här verkar ganska tråkigt?

Jonas Spaak: Jag säger att om man har hälsosamma levnadsvanor så de allra flesta mår mycket bättre av det. Det betyder inte alls att man inte kan leva och ha kul samtidigt.

Cecilia Odlind: Det är i själva verket inte alls tråkigt, utan roligt.

Jonas Spaak: Ja, det skulle jag absolut säga. Jag tycker att det finns väldigt mycket god mat som är hälsosam också. Man behöver inte bara äta chips och dricka Coca cola. Och man kan ju dricka andra saker som är gott också. Och det finns jättemycket nyttig mat. Frukt, nötter, grönsaker.

Cecilia Odlind: Rödbetsjuice.

Jonas Spaak: Rödbetsjuice är jättenyttigt.

Cecilia Odlind: Är något vi har glömt tycker du?

Jonas Spaak: Just nu pratar vi mycket om hälsosam mat. Det är inga förbud mot att man får leva som man vill i Sverige, absolut. Rådet är väl att man kan försöka tänka efter lite och kanske den här godispåsen är inte varje dag utan kanske på lördagar som man gör i Sverige och att man försöker tänka efter lite om man har högt blodtryck, att man kanske ändrar proportionerna i sin kost, att man äter lite mer grönsaker. Man kanske börjar med salladen tills man börjar bli mätt och sen efter man tagit salladen tar lite mindre köttbit och lite mindre potatis så har de andra sakerna så att man jobbar lite med de här levnadsvanor på ett sätt som man själv tycker är okej och som man trivs med.

Cecilia Odlind: Vi har inte alls pratat om din forskning. Vad är det viktigaste målet med din forskning?

Jonas Spaak: Jag har väl ett par spår med min forskning, men ett är ju att jag jobbar med patienter som har samtidig hjärt- och kärlsjukdom, njursvikt och diabetes alla tre samtidigt. Och de är ganska drabbade för att de blir slussade runt ganska mycket vården och får träffa många olika personer och många olika vårdgivare. Och då har vi ordnat en mottagning där de kan få träffa en läkare och en sköterska och vi kan liksom ta hand om helheten där på samma ställe.

Cecilia Odlind: På Danderyds sjukhus?

Jonas Spaak: Ja precis på Danderyds sjukhus. Men forskningen sker ju tillsammans med Karolinska institutet och Institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus.