Transkribering av #89: Varför får man tinnitus?

Tinnitus är upplevelsen av besvärande ljud som ingen annan kan höra, ett slags fantomljud. Problemet ökar, troligen på grund av exponering för höga ljudnivåer. Hör forskaren Christopher Cederroth berätta om riskfaktorer, vetenskapligt utvärderade behandlingar och konsekvenser för individen och samhället. Poddavsnittet publicerades 9 mars 2022. Här kan du läsa intervjun i textform istället för lyssna.

Detta är en transkribering av intervjun i avsnitt 89 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna.

Andreas Andersson: Christopher Cederroth är forskare vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet. Hans forskning handlar om orsaker bakom tinnitus och hörselnedsättning och han håller på och forskat om tinnitus och hörsel sedan 2009. Han har ett i högsta grad svenskklingande namn, får man ju säga, Christopher Cederroth, men svenska är inte hans modersmål, eller hur Cecilia?

Cecilia Odlind: Nej, han är från Schweiz och det var också där han befann sig när jag intervjuade honom. Det är gjort på distans, men han talar svenska här för oss.

Andreas Andersson: Första frågan till Christoffer Cederroth lydde helt enkelt: Vad är tinnitus?

Christopher Cederroth: Tinnitus är ringningar i öronen som kan finnas som en uppfattning av ljud trots ljudets fysiska frånvaro. Det ljud som personer med tinnitus upplever beskrivs ofta som tjutande, ringande, kanske metalliska, brusanden, eller som ett pipljud. Men även en stor mängd andra metaforer används för att beskriva hur tinnitusljudet låter. Den tveklöst mest förekommande formen av tinnitus är subjektiv och kan liknas vid fantomsmärta. Subjektiv tinnitus kan inte observeras av någon utomstående.

Cecilia Odlind: Vilken av dessa faktorer ger ökad risk för tinnitus? Om man lyssnar på musik i lurar lite för högt?

Christopher Cederroth: Ja, alltså för hög musik och också konserter, ljud, buller, exponering. Alla är relaterade med hörselnedsättning och det är dessa som är det viktigast. Förekomsten av tinnitus har undersökts i flera studier och de finner ofta att det är tydligt samband med hörselnedsättning och ökad exponering med bullriga miljöer, iPods eller konserter förväntas öka förekomsten av hörselnedsättning.

Cecilia Odlind: Plötsliga ljud?

Christopher Cederroth: Ja, det är det man kallar för bullertrauma och det kan påverka mellanörats ben och musklerna, och då kan det också bli en faktor till tinnitus.

Cecilia Odlind: Gener?

Christopher Cederroth: Tills nyligen trodde många att tinnitus bara berodde på miljöfaktorer. Vad vi visar är att erfarenheten av tinnitus skiljer sig åt, beroende på formen av tinnitus, vilket innebär att alla former av tinnitus inte ska betraktas som samma sak. Vissa former av tinnitus kan påverkas av genetik mer än en andra former av tinnitus. Till exempel visar vi att svår tinnitus är den mest ärftliga formen av tinnitus.

Cecilia Odlind: Okej, hårdrockskonsert, det har ju redan egentligen svaret på att det kan ge en ökad risk. Eller hur?

Christopher Cederroth: Ja, konserter är relaterat med hörselnedsättning.

Cecilia Odlind: Stress då?

Christopher Cederroth: Det finns inga bevis för att stress kan utlösa tinnitus, men det kan definitivt öka den upplevda ljudstyrkan och stress.

Cecilia Odlind: Stress kan leda till att tinnitus upplevs som värre, eller?

Christopher Cederroth: Ja, precis.

Cecilia Odlind: Spända käkmuskler? Det här är för att det var en lyssnare hos kiropraktor som föreslog att det kunde vara en orsak.

Christopher Cederroth: Ja, faktiskt. Det finns longitudinella studier som pekat på att somatosensoriska nerver kan kopplas ihop med hörselbanan och förstärka tinnitus.

Cecilia Odlind: Men då tänker jag att stress kan leda till spända nackmuskler och käkmuskler, så på det viset finns det kanske bevis för att stress ändå kan hänga ihop med tinnitus?

Christopher Cederroth: Men då kan man inte veta om det är käkledsproblem och spända muskler som är direk relaterade till tinnitus eller om det kan vara en för hög nivå av kortikosteroid i blodet som är relaterad med detta?

Cecilia Odlind: Det är oklart hur det hänger ihop?

Christopher Cederroth: Det är oklart.

Cecilia Odlind: Sedan har vi fått en lyssnarfråga som jag slänger in här: Finns det bevis för att covidvaccin kan förvärra tinnitus.

Christopher Cederroth: Ja, det är en bra fråga, det är många som har frågat detta i sociala medier. Jag har arbetat med British Tinnitus Association som är vetenskapliga rådgivare och de sökte klokt nog denna information från brittiska National Health Service. Medicines and Healthcare products Regulatory Agency har kollat efter 50 miljoner doser är det ungefär 7000 som rapporterar tinnitus som en biverkning, och då innebär det att det är cirka en av 7000 personer som har vaccinerats och det klassificerar den här biverkning som sällsynt.

Cecilia Odlind: Men man kan ändå säga att det faktiskt är en biverkning som man kan drabbas av?

Christopher Cederroth: Men det är inte så mycket en ökad risk.

Cecilia Odlind: Det är helt klart, men för dem som drabbas så är det jobbigt. Tror du att det här kan leda till att en del inte vill vaccinera sig?

Christopher Cederroth: Många andra biverkningar är betydligt vanligare. Det är möjligt att de som är rädda att få tinnitus, alltså de som redan har tinnitus, inte vill att det blir värre. Risken är verkligen låg och de positiva effekterna från covidvaccinet är verkligen viktigast.

Cecilia Odlind: Varför får man tinnitus?

Christopher Cederroth: Det är en intressant fråga. Den senaste pandemin kan hjälpa oss att förstå lite mer om detta. Många människor kan bli smittade av covid-19 och det finns alltså en rad olika fenotyper som kan uppstå. Alltså, vissa människor kan vara extremt sjuka och skickas till intensivvård, vissa kan ha milda symptom, många kan vara smittade men är asymtomatiska. Det finns bevis för att individer med allvarliga covid-19 symtom kan ha en genetisk predisposition för ett svagt immunförsvar, okej. Jag tror man kan göra samma jämförelse med tinnitus, alltså, det är många människor som kan få tinnitus bara för att de har varit på en konsert eller diskotek och skadat örat. För de flesta av de kommer tinnitusljudet att försvinna efter en eller två dagar. Det är vad jag kallar ett symtom. Om skadan har varit för stor så är chansen större att tinnitusen blir konstant och permanent, och där finns det neurala förändringar och våra studier har visat att de allvarligaste formerna av tinnitus är de som påverkas av genetik, vilket skulle predisponera för sämre anpassning till sensorisk deprivation.

Cecilia Odlind: Det var ett svårt ord.

Christopher Cederroth: Ja. Vi kan prata lite längre om vad som händer inne i örat och hjärnan. Det är två olika saker att tänka på. Ett problem är att vi ger samma namn till alla former av tinnitus, och det är inte lämpligt längre faktiskt. Till exempel om vi pratar om hypertension. På svenska funkar det inte, man säger högt blodtryck. Men på engelska så är det inte för att man har en gång har ett högt blodtryck som man ska definieras som att man har hypertension. Riktlinjerna säger att du behöver flera mått på högt blodtryck spridda över tiden för att definieras som hypertension. Alltså, det är inte för att du har upplevt tinnitus en gång i livet som du kan anses ha tinnitus. Men de som har det konstant kronisk och svår bör kategoriseras som något annat än ett symtom.

Cecilia Odlind: Just det.

Christopher Cederroth: I vården benämns alla former av tinnitus för tinnitus, man gör ingen skillnad i terminologi.

Cecilia Odlind: Okej, tinnitus kan vara någonting som man kortvarigt drabbas av, men det kan också vara någonting som man lider av kroniskt och länge som är ett stort problem för en det är det som du egentligen vill prata om när du pratar om tinnitus.

Christopher Cederroth: Ja, faktiskt.

Cecilia Odlind: Slänger in en lyssnarfråga: Tidigare var min tinnitus mild. Nu har den förvärrats. Vad kan ha orsakat det? Kan tinnitus variera i allvarlighetsgrad? Och vad är det som påverkar det?

Christopher Cederroth: Ja, vi vet inte mycket om vad som kan förvärra det. Men stress är verkligen en av faktorerna. Nu har en studie publicerats där de har följt folk med tinnitus med en mobilapp. De som hade högst stressnivåer dagen innan hade mycket tinnitus.

Cecilia Odlind: Jaha.

Christopher Cederroth: Så det kan bli en faktor. Men alltså, det är mycket som kan påverka tinnitusen.

Cecilia Odlind: Kan det också vara så att om man har arbetat under dagen i en miljö med ett högt ljud så kan det förvärras?

Christopher Cederroth: Ja precis.

Cecilia Odlind: Vi har också en lyssnare som har hört av sig och sagt att hen hör ett konstant ljud som låter ungefär som en dov generator. Det här ljudet följer hen överallt, förutom när hen är utomhus. Vad kan det här vara?

Christopher Cederroth: Ja, alltså, vi återkommer till definitionsproblemen. Många människor hör ett ljud då och då. När de går ut hör de inte det längre. Det kan vara en symtomatiskt form av tinnitus, och det är vanligt. Det drabbar 15-30 procent av befolkningen. Men andra uppfattar ljudet hela tiden dag och natt, ute eller inomhus, och det är den gruppen utgör cirka åtta procent. Vi har faktiskt visat att ju oftare enstaka tinnitus upplevs, desto större är risken att tinnitus blir konstant, och när den är konstant är risken större att tinnitus blir permanent. Jag tänker därför att hen har en mild tinnitus och därför när hen är inomhus finns det mindre bakgrundsljud som kan maskera tinnitusen.

Cecilia Odlind: Jag förstår. Jag har hört talas om något som kallas för dov tinnitus eller objektiv tinnitus. Jag funderade på om det var det hen hade. Kan du berätta? Vad är det för någonting?

Christopher Cederroth: Traditionellt delas tinnitus in i subjektiva och objektiva former. Objektiv tinnitus är helt enkelt när individen hör sina kroppsegna ljud. Till exempel blodkärl vid vaskulära förträngningar eller muskelspasmer i öronmusklerna.

Cecilia Odlind: Jaha.

Christopher Cederroth: Det är ungefär en procent av personer med tinnitus har en objektiv form och det är verkligen ett sällsynt tillstånd.

Cecilia Odlind: För att det ändå ska kallas för tinnitus så måste man höra ljud som håller på en längre stund. Alltså det är inte bara ett kurr i magen, liksom.

Christopher Cederroth: Man har tinnitus som ett ord för alla typer av former, till exempel när jag pratar om blodkärl och det vaskulära problemet, hörselsnäckan har många blodkärl men folk med högt blodtryck kan höra hjärtrytmen, alltså samtidigt i öronen, så det gör intryck på hörseln och det man hör direkt.

Cecilia Odlind: Vad intressant. Det låter lite läskigt att höra sina egna inre kroppsljud.

Christopher Cederroth: Det är faktiskt än värsta formen av tinnitus.

Cecilia Odlind: Ska vi gå tillbaka till vad som händer i örat?

Christopher Cederroth: Ja, alltså om man hör upprepande höga ljud, då får man en liten skada på kopplingarna mellan hörselcellerna och nervcellerna. Högt frekvensområde i örat är det mest känsliga för skador faktiskt, och det är därför mest folk också relaterar sin tinnitus som en superhög frekvens, pip eller ljud. När hjärnan upplever att det inte finns signaler att ta emot från till exempel det här högfrekvensområdet kompenserar hjärnan genom att öka volymen. Alltså ett fenomen som kallas central gain, på engelska. Neuronerna blir hyperaktiva. Det är inte alla som får en nervskada i örat som får tinnitus. Vi vet fortfarande inte varför vissa får det och andra inte. Det har blivit den största utmaningen på området. Man har två olika fenomen, alltså det är en hörselskada som ger en hyperaktivitet i hörselbanan, vid en vanlig tinnitus. Sedan kommer en svag tinnitus för att hörselbarken börjar synkronisera sin aktivitet med andra regioner av hjärnan och kommer mycket mera regioner från hjärnan att bli stimulerade.

Cecilia Odlind: Det börjar med en hyperaktivering och sedan kan det då bli värre när flera delar av hjärnan svarar på det här. Då vill man ju stoppa det vid nervskadan så att säga, eller den här första hyperaktiveringen?

Christopher Cederroth: Ja, det är faktiskt en typ av bromssystem som är fel för dem som har tinnitus. Ökningen av hyperaktivitet kan inte stoppas, och där finns det alltså en ökad aktivitet i hjärnan. Det är faktiskt samma mekanism som personer med kronisk smärta har. De kan inte förstå signaler som kommer från periferin. Mekanismen är alltså en minskning av GABA-signaler in i hjärnan. GABA är en molekyl som försöker inhibera systemet. Om GABA inte finns där så kommer den här aktiviteten att uppstå. Det finns många studier som har visat att läkemedel som kan stimulera GABA, typ bensodiazepiner, har en positiv effekt mot tinnitus. Det är jätteintressant, men tyvärr orsakar bensodiazepiner beroende och det är därför man inte kan ge folk med tinnitus det läkemedlen hela tiden. Och så fort man slutar så kommer tinnitusen tillbaka. Så det är tyvärr inte en framkomlig behandlingsväg. Men det visar på en intressant mekanism, att tinnitus kan ha den här centrala effekten med GABA.

Cecilia Odlind: Vi kan komma tillbaka till hur man kan behandla tinnitus, men först undrar jag: Hur plågsamt är det för dem som drabbas av det här och lever med tinnitus?

Christopher Cederroth: Ju mer frekvent eller konstant över tiden och desto mer allvarligt och plågsamt är det.

Cecilia Odlind: Hyperakusi, det är när man har smärta i örat?

Christopher Cederroth: Ja, men tinnitus är inte smärtsamt, tinnitus är något verkligen irriterande.

Cecilia Odlind: Att det är något som liksom tar ens uppmärksamhet.

Christopher Cederroth: Vi hade en patient som behandlades för cancer och hen utvecklade tinnitus på grund av den kemoterapeutiska behandlingen som är mycket skadligt för örat. Cisplatin kanske du har hört om,

Cecilia Odlind: Ja, Cisplatin.

Christopher Cederroth: Patienten ville inte ta läkemedlet för hen stod inte ut med tinnitusen som det orsakade.

Cecilia Odlind: Tinnitus var värre än cancern?

Christopher Cederroth: Ja, ja, och då om det bli mer av ett problem än cancer för en patient, så visar det hur illa det kan vara.

Cecilia Odlind: Okej, det kan vara väldigt jobbigt i värsta fall, och irriterande i olika grad. Vad kan det få för konsekvenser för samhället, vet man det? Finns det forskning om det?

Christopher Cederroth: Ja tyvärr man ser att individer som har svår tinnitus har många problem, till exempel med att koncentrera sig då de har problem med sömnlöshet och det har en stor inverkan på det dagliga livet, arbetet och sociala aktiviteter också. Och det kan också leda till högre risk för sjukskrivning och förtidspension. Det finns också en större risk för självmordsförsök, även om vi inte har några bevis för om tinnitus verkligen kan öka antalet fullbordade självmord. I Nederländerna har kostnader relaterade till tinnitus uppskattats till 7 miljarder euro per år, och det kan jämföras med kostnaden vid diabetes, och det visar hur stort samhällsproblem det är. Det skulle vara intressant att se hur stor kostnaden är för Sverige. Eftersom klinikerna redan är fulla med patienter är problemet troligtvis underskattat.

Cecilia Odlind: Alltså det är troligtvis fler än de som är registrerade på olika hörselkliniker som har tinnitus? De kan man inte så lätt hitta, menar du? Man skulle ju kunna skicka ut en enkät och fråga alla svenskar om de har tinnitus eller snarare göra ett stickprov.

Christopher Cederroth: Ja, jag gjorde en sådan analys med hjälp av en databas i Stockholms Public Health quarter och faktiskt, det visade sig två procent av befolkningen säger att de har svårt tinnitus, men bara en procent, alltså hälften, fick en behandling i Stockholm. En studie i Storbritannien har visat att ökningen av allvarlig tinnitus är dramatisk och förväntas fördubblas till 2030.

Cecilia Odlind: Jaha, att det ökar väldigt mycket alltså?

Christopher Cederroth: Ja, på grund av musiklyssnandet.

Cecilia Odlind: Okej då, menar du är musiklyssning på för hög ljudnivå?

Christopher Cederroth: Ja.

Cecilia Odlind: Jaha, och nu var ju egentligen frågan vad kostnaden för samhället skulle vara, och det har inte gjorts så mycket studier i Sverige?

Christopher Cederroth: Ingen. Ingen i Sverige,

Cecilia Odlind: Okej. Men är det här liksom lika vanligt över jorden så är det vanligare i några länder, eller?

Christopher Cederroth: Det beror på hur man definierar tinnitus.

Cecilia Odlind: Okej.

Christopher Cederroth: Och olika studier har olika definitioner, så det är svårt att säga. Kollegor som har utvärderat tinnitusprevalens i länder i Europa har sett att det drabbar ungefär 15 procent av befolkningen. Men de flesta drabbade tycker inte att det är ett problem. Alltså ljudet finns där men det är inget som man tänker mycket på. Men cirka en procent av befolkningen besväras mycket av sin tinnitus. Det är detta som är viktigt. Tinnitus upplevs ungefär från 70 miljoner människor i Europa, men de som verkligen drabbas, vilket är den svåra tinnitus, det är en mindre population. I Stockholm till exempel är var tredje person över 60 drabbad. Så det är väldigt mycket.

Cecilia Odlind: Påverkar åldern?

Christopher Cederroth: Mycket. Det blir sämre med åldern, men kanske för att med åldern kommer också hörselrelaterade skador, så det är mycket kopplat med ålder och hörselnedsättning tillsammans.

Cecilia Odlind: Finns det könsskillnader?

Christopher Cederroth: Vi har faktiskt fått medel från EU gender-net programmet för att undersöka dessa aspekter som är dåligt kända faktiskt. Vi har sett att förekomsten av tinnitus är högre hos män än hos kvinnor, men detta kan hänga samman för att kvinnor har mindre hörselnedsättning än män.

Cecilia Odlind: Okej.

Christopher Cederroth: Vi ser också att kvinnor med tinnitus är mer oroliga och stressade, och vi såg också att det finns högre risker för självmordsförsök hos kvinnor med svår tinnitus. Men inte hos män. Som tur är, ser vi att kvinnor är mer lyhörda för befintliga behandlingar än män också.

Cecilia Odlind: Vad betyder det?

Christopher Cederroth: De svarar bättre på behandlingen. Vi såg också att den genetiska överföringen av svår tinnitus inom en familj blev större hos kvinnor än hos män.

Cecilia Odlind: Förstod jag det rätt, att kvinnor blir mer oroliga när de drabbas av tinnitus? Är det jobbigare för dem att leva med det?

Christopher Cederroth: Ja.

Cecilia Odlind: Du sade att förekomsten av tinnitus ökar och det har man sett särskilt tydligt i Storbritannien, om jag förstår det rätt. Vad beror det på?

Christopher Cederroth: Det vet vi faktiskt inte säkert, men de ser att det finns en livsstil under de senaste åren med mycket mer musiklyssnande i telefonen, appar, konserter och musik. Det finns inga lagar och regler hur hög ljudnivå man får ha på bio eller diskotek heller, det saknas.

Cecilia Odlind: Okej, och om man går på bio så vill de liksom ha ganska hög volym för att få en större effekt när man tittar på filmen.

Christopher Cederroth: Jag kommer ihåg när jag var i New York, vi såg en Batmanfilm och hela biovolymen var supersuperhög. Jag frågade varför det var för hög volym, men de sa att det var producenten som bestämde ljudnivån inne i bion.

Cecilia Odlind: Ja, det är lite konstigt. Det påminner mig om en vän till mig som var på en restaurang och de försökte prata med varandra över bordet, men det var så hög volym så de hade svårt att höra varandra. Han bad om att sänka ljudet, men då sa den då servitören som jobbar. Nej, men det är ägaren har bestämt att vi ska ha så här hög volym också. Väldigt konstigt. Jag tänker att ägaren vill att folk ska trivas och kunna prata med varann på restaurangen. Nu låter jag som en riktig gammal tant hör jag.

Christopher Cederroth: Det finns faktiskt restauranger som tänker lite mer på ljudet. I England börjar inreda för att dämpa ekot som kommer och medför högre ljudnivåer.

Cecilia Odlind: För att få en bättre ljudmiljö? Låter bra! Nu när du säger att det ökar jättemycket och det beror på att man lyssnar för högt på musik, då tänker jag till exempel på min dotter som går omkring med stora lurar och lyssnar jättemycket på musik och aldrig hör vad jag säger, eller sällan hör vad jag säger. Finns det risk för att hon har för hög volym på musiken i lurarna och drabbas av tinnitus?

Christopher Cederroth: För tre eller fyra år sedan arbetade British Tinnitus Association jättemycket för att få en europeisk lag som definierar 85 decibel som en maxnivå man får ha med telefoner och i appar, men det är tyvärr gräns man lätt kan överskrida själv. Man får bara en liten signal som säger ta det försiktigt, nu är volymen lite för hög. Men det är det inte alla system som har detta. Så tyvärr man kan ha en regelmässig bullerexponering och ju yngre man är när man lyssnar på musiken, och desto högre är risken att man kan drabbas av tinnitus i ung ålder. Det är alltså därför man måste agera förebyggande. Vi måste bry oss om våra öron på samma sätt som vi bryr oss om vår kropp. Att äta för mycket socker och fett ökar sannolikheten för att bli överviktig och få diabetes. Det är samma sak med öronen och tinnitus. Alltså att utsätta öronen för ofta för för höga ljudvolymer, det ökar sannolikheten för att få öronskador och tinnitus.

Cecilia Odlind: Men var söker man hjälp då?

Christopher Cederroth: Tyvärr finns det inte på så många ställen. Få studier har gjorts över hela Europa och i Sverige, och det som finns är verkligen alarmerande. Det är 92 procent av patienterna med tinnitus som är missnöjda med allmänläkarens vård. De flesta läkare säger att det inte finns några behandlingar och att patienten måste leva med det. Och i Stockholm finns det en tinnitusbehandling i Karolinska sjukhuset med KBT, alltså med kognitiv beteendeterapi. Men tyvärr är det många folk från Lund och Göteborg som kontaktar mig, för det finns ingen behandling i södra Sverige. Sammantaget är det så att tinnituspatienter inte får den vård de behöver.

Cecilia Odlind: Den här kliniken som finns på Karolinska universitetssjukhuset. det är en specialiserad klinik för just tinnitus?

Christopher Cederroth: Jag skulle inte säga att de är specialiserade för den enda behandling de har är den här KBT. Som verkligen är den accepterade och som står i riktlinjer.

Cecilia Odlind: Hur diagnostiseras tinnitus?

Christopher Cederroth: Det finns i dag inga andra sätt att utvärdera tinnitus än självrapportering.

Cecilia Odlind: Okej.

Christopher Cederroth: Några studier har visat att en ökad koppling mellan hörselbarken och den frontoparietala regionen, det är ett uppmärksamhetsnätverk.

Cecilia Odlind: I hjärnan?

Christopher Cederroth: Ja det finns alltså personer med tinnitus och de har mätt med magnetisk grafik och en magnetisk resonansdemografi.

Cecilia Odlind: Man kan säga att man tittar in i hjärnan och då ser man att det är överaktivering i vissa delar av hjärnan?

Christopher Cederroth: Ja,

Cecilia Odlind: Okej.

Christopher Cederroth: Men tyvärr utfördes dessa studier på ett litet antal deltagare, och det är ingen bra evidens att det funkar.

Cecilia Odlind: Ni har ju nyligen publicerat en studie där ni föreslår en biomarkör för enheter som skulle kunna användas för diagnos, eller hur?

Christopher Cederroth: Ja, den här är relaterad till elektrofysiologiska mätningar av auditiv aktivitet och det kallas hjärnstamsaudiometri.

Cecilia Odlind: Hjärnstamsaudiometri?

Christopher Cederroth: Ja, precis. De förlitar sig på en stimulering i örat med upprepade klick och som tillåter mätning av nervaktivitet längs banan. Och det har gjorts många små studier som antar att denna aktivitet är störd hos tinnituspatienter. Men resultaten har varit mycket kontroversiella och gjorts på ett litet antal deltagare. Vi gjorde en större studie med 405 individer som visar att individer med konstant tinnitus har ökad aktivitet i vad kallas den nedre kullen, inferior colliculus, och vi tror att detta kan användas som en diagnos i framtiden eftersom den här hjärnstamsaudiometrien används rutinmässigt på kliniken. Vilket innebär att implementeringen inte bör vara svår att göra. Det är bra.

Cecilia Odlind: Och då skulle man alltså mäta aktiviteten i den här colliculus i hjärnan.

Christopher Cederroth: Ja, och de ser att alla nerver inte fungerar synkroniserat.

Cecilia Odlind: Det låter ju ganska bra tycker jag, som ett komplement för att jag kan tänka mig att man ofta kan känna sig missförstådd när man lider av tinnitus, för det är ju ingen annan som kan höra det som plågar en. Får du ofta höra att patienter känner sig missförstådda eller inte lyssnade på?

Christopher Cederroth: Vi måste helt ändra sättet att se på tinnitus. Hittills har det inte varit en sjukdom, bara symtom.

Cecilia Odlind: Okej.

Christopher Cederroth: Sjukdom är ett svårt ord. Jag säger inte att tinnitus ska betraktas som en sjukdom, men att vi bör överväga denna möjlighet. Det finns vissa former av tinnitus som kanske är en sjukdom och där kanske behöver sjukvården få resurser och ge patienterna vad de behöver. Om tinnituspatienterna som kommer till kliniken har en än objektivt bevisat tinnitus så tror jag det skulle betyda mycket för dem.

Cecilia Odlind: Du har ju pratat lite om behandling, att KBT, kognitiv beteendeterapi, är en. Vad innebär det när man behandlas med KBT mot tinnitus?

Christopher Cederroth: Ja, KBT är faktiskt en typ av psykologisk behandling som kan hjälpa göra symtomen lättare att hantera.

Cecilia Odlind: Att acceptera de?

Christopher Cederroth: Precis.

Cecilia Odlind: Man lär sig att leva med dem.

Christopher Cederroth: Och vi tog nyligen upp europeiska riktlinjer och där drog vi slutsatsen att den enda behandlingen som har bevisat positiva effekter är KBT.

Christopher Cederroth: KBT är det enda som rekommenderas. Och sedan finns det individuella bevis och fallrapporter som nämner att hörapparater och implantat kan hjälpa, men det är svårt att göra en bra studie med en lämplig kontroll för den här, ska du operera någon på ena örat, men inte det andra? Och hur gör man det? Det är svårt. Men man får ha hörapparater när man har hörselnedsättning här. Apparaten har en maskeringsfunktion som kan hjälpa folk med tinnitus. De kan generera ett maskeringsbrus. Implantat är bara för de som har extrem hörselnedsättning och dövhet så man kan inte ge den till folk som har tinnitus. Men det är verkligen intressant för det stimulerar hörselnerven i ena örat, med svaga elektriska impulser, och där ser man att de bekräftar den här hypotesen att hjärnan kompenserar för ett intryck som fattas. Men om den elektrisk stimuleringen kommer tillbaks så behöver hjärnan inte att kompensera och därför kommer tinnitus att gå bort.

Cecilia Odlind: Så tinnitus är som en slags fantomljud som hjärnan skapar för att den på något sätt saknar impulser?

Christopher Cederroth: Ja, det är lite samma sak.

Cecilia Odlind: Man kan få fantomsmärtor i en del av kroppen, till exempel hand eller ben.

Christopher Cederroth: Om du har amputerat bort din hand men har en fantomsensation att din hand är kvar, och det är samma sak som händer med tinnitus. Det är höga frekvenser som är borta och då din hjärna förstärker de signaler som fattas och då kommer det pipande ljud. Men om signaler kommer tillbaks med en elektrisk stimulering på så det finns ingen grund att kompensera längre.

Cecilia Odlind: Men sedan tror jag att du har sagt att en del erbjuder massage, men det finns inga bevis för att nackmassage funkar?

Christopher Cederroth: Nej, tyvärr. Det ganska tråkigt att en många med tinnitus är så desperata att det har skapats våg av opportunistiska företag som hävdar att de kan bota tinnitus. Massage är en del, akupunktur är en annan del, sjukgymnastik. Det finns transkraniell magnetstimulering. Alla pratar om detta men det finns inget bevis för att det fungerar.

Cecilia Odlind: Plåster har väl också förekommit?

Christopher Cederroth: Ja, faktiskt. Plåster som genereras i Sverige, elektrisk stimulering, syrgas och också andra läkemedel. Det finns ingen evidens för detta. Men det finns alltså framväxande behandlingar, en metod som används i Tyskland, men som inte finns i Sverige tyvärr. Det är den form av musikterapi. Man använder en specialtelefonapp, med en hörapparat, och den filtrerar bort en del ljud i skallen som är i närheten av tinnitustonen. Men notchterapi fungerar bara på personer som har en ton i örat och eftersom det finns så många som har andra varianter av tinnitus så innebär det att det bara en undergrupp som kan bli hjälpta med detta. Men det finns också Vagus Nerve Stimulation och bimodal stimulation. Den första är en elektrod som är inopererad in i kroppen och stimulerar vagusnerven samtidigt som man hör ett visst ljud på andra frekvenser är tinnutusljudets. Och det finns ännu bara mindre studier gjorda på människor, men de valideras på djurmodeller nu och de har visat en snabb effekt.

Cecilia Odlind: Varför har man inte gått vidare med det här då?

Christopher Cederroth: Ja, det kommer, de försöker att få den accepterad. Det är är många tester och utvärderingar som först behöver göras.

Cecilia Odlind: Metoden behöver fortfarande utvecklas innan man kan införa den på bred front?

Christopher Cederroth: Ja, precis, och det är ett annat problem är att ett implantat kostar 15 tusen euro.

Cecilia Odlind: Alltså typ 150 000? En ganska dyr behandling.

Christopher Cederroth: Bimodel stimulation är också inspirerat på samma sätt. Man hör en stimulering av hörselsystemet med ljud och samtidigt stimuleras nerver från det somatosensoriska systemet runt i nacken. Det kan effektivt minska tinnitus. Men tyvärr utfördes den här studien bara på 20 individer, det krävs större studier för att validera metoden.

Cecilia Odlind: Okej, det finns alltså flera, vad kan man säga, experimentella studier, små studier som ger hopp, men de är långt ifrån redo för att införas i klinik?

Christopher Cederroth: Ja.

Cecilia Odlind: Så vad landar det här i? Lite deppigt är det kan man säga för det finns bara KBT som du kan rekommendera egentligen?

Christopher Cederroth: Endast nu ja.

Cecilia Odlind: Vi har fått lyssnarfågor som undrar vad kan jag göra själv?

Christopher Cederroth: Jag tänker att den första saken är att vi måste agera förebyggande. Skydda öronen från exponering av höga ljud. Men om du redan har konstant tinnitus är nyckeln att undvika att göra det mer allvarligt. Att ha en positiv attityd kan hjälpa mycket. Det finns avslappningstekniker. Och att ha ett aktivt liv, sporta, bedriva hobbies, det kan hjälpa dig själv att ta kontroll över ditt liv.

Cecilia Odlind: Okej, KBT att acceptera och lära sig leva med det. Lära sig att slappna av. Men du säger också att ett aktivt liv - är det för att man fokuserar på någonting annat än tinnitusen?

Christopher Cederroth: Ja, ja, precis.

Cecilia Odlind: En kollega till mig undrade hur viktigt förhållningssättet till ljudet är. Han hör ett pip om det tyst runt omkring honom, men han tänker sällan på det, så det är liksom inget problem. Kanske är det vad du skulle kalla mild tinnitus, som inte är något stort problem.

Christopher Cederroth: Jag skulle inte oroa mig för det.

Cecilia Odlind: Men han kanske ändå ska tänka på att vara försiktig med att utsätta sig för ljud över 85 decibel och inte gå på rockkonserter med för högt ljud och så?

Christopher Cederroth: Precis, upprätthålla en hälsosam livsstil och undvika skador på öronen och minimal stress. Så kan han undvika att göra det värre.

Cecilia Odlind: Just det. Hur mycket forskning sker det om tinnitus? Det är ganska många som verkar ändå lida av det här.

Christopher Cederroth: Ja.

Cecilia Odlind: Men motsvarar problemets omfattning i samhället de resurser som man lägger på forskning, tycker du?

Christopher Cederroth: Nej, tyvärr, tyvärr, tinnitus är en liten forskningsnisch och det är förmodligen därför kunskapen släpar efter jämfört med andra sjukdomar som Parkinson eller Alzheimer och då drar till sig mindre finansiering. Intressant är att forskning om tinnitus är mycket aktivt i USA, Storbritannien och Tyskland, eftersom de betraktar hörselproblem som ett stort samhällsproblem och de har kunnat attrahera kompetens och samla mycket viktig kunskap. Men det är inte alla länder som prioriterar hörselproblem. USA och Storbritannien har en handikapplag, en disability act, som inkluderar hörselnedsättning som ett funktionshinder. Men Europa har inte det och det lämnar varje land att själva bestämma hur de ska hantera hörselnedsättning. Det finns också en stor lobbyverksamhet från dövsamhället i Europa som inte anser sig som funktionshindrade. Alltså, varför skulle regeringar finansiera något som inte är ett samhällsproblem? Men jag tror att förvärvad dövhet inte ska förväxlas med en progressiv plötslig hörselnedsättning. Alltså, det är en stor konflikt.

Cecilia Odlind: Det är alltså en konflikt mellan personer som är döva och personer som har fått en hörselskada senare i livet.

Christopher Cederroth: Jag har fått EU-finansiering, men aldrig en svensk finansiering, tyvärr. Jag ser att det också är att det finns färre experter på tinnitus i Sverige som kan utvärdera avancerad forskning på området. Det är mindre sexigt än andra sjukdomar som Parkinsons eller schizofreni.

Cecilia Odlind: Det du säger är att på grund av att det saknas expertis om tinnitus så är det svårare att få forskningsfinansiering för tinnitus, vilket också gör att det blir en ond cirkel, liksom att det inte blir ökad expertis om tinnitus.

Christopher Cederroth: Precis.

Cecilia Odlind: Det är intressant.

Christopher Cederroth: Ja.

Cecilia Odlind: Du har ju själv tinnitus, eller hur? Hur har det påverkat dig?

Christopher Cederroth: Jag har själv tinnitus sedan 2002, jag var basist i ett band i tio år. Jag stod bredvid trummisen utan hörselskydd. Det var inte bra. Det gjorde nog öronen mer känsliga. Under ett nyårsfirande i Spanien var det en dynamit som smällde nära mitt vänstra öra. Och direkt efter det hörde jag en ton i örat och jag hör fortfarande ljudet hela tiden och jag försökte bara att jobba så mycket jag kunde och sedan sova direkt. Läkarna konstaterade att hörseln var normal och man såg symtomen som psykologiska, trots att jag berättade om min skada. Samtidigt kunde jag konstatera att forskningen på tinnitus var bristfällig och jag bestämde mig att försöka göra något åt saken.

Cecilia Odlind: Så det var alltså din egen tinnitus som fick dig att börja forska om tinnitus?

Christopher Cederroth: Ja.

Andreas Andersson
2023-11-24