Skip to main content

Forskning med apor

En stor del av den experimentella forskningen på KI utförs i exempelvis provrör eller cellodlingar. Apor används endast i djurförsök när andra metoder eller djurarter inte kan användas. De används främst i studier om hjärnans sjukdomar, samt i försök som syftar till att utveckla vaccin eller behandlingar mot svåra infektionssjukdomar.

Djurförsök i Sverige godkänns i en etisk nämnd

En stor del av den experimentella forskningen utförs i exempelvis provrör eller cellodlingar, men ännu är det inte möjligt att ersätta all användning av försöksdjur. Djurförsök behövs till exempel för att utvärdera om behandlingar och läkemedel påverkar andra processer i kroppen.

Att använda djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat och styrs av svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. För att få utföra ett djurförsök i Sverige måste man först ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd som gör en etisk prövning av försöket och väger påverkan på djuren mot allmännyttan av forskningen. I de djurförsöksetiska nämnderna sitter forskarrepresentanter och lekmän, inklusive representanter från djurskyddsorganisationer.

Rhesusapa på KM-F, foto: KM/KI.

Apors boendemiljö och sociala miljö

Astrid Fagræus laboratorium (KM-F) på KI där forskningen med apor utförs är ackrediterad av organisationen AAALAC International (https://www.aaalac.org/) för sin höga kvalitet på djurvälfärden. KM-F inrymmer en av de få anläggningar i Sverige som är godkända att utföra djurförsök enligt GLP (Good Laboratory Practice).

Alla som forskar eller arbetar med djur vid Karolinska Institutet - forskare, studenter och djurtekniker - måste genomgå utbildning och upprätthålla sin kompetens i försöksdjurskunskap.

Aporna vistas i stora utrymmen som är inredda för att de ska kunna uttrycka sina naturliga beteendebehov och umgås socialt i sin grupp. Läs mer om våra apors boendemiljö och sociala miljö

Forskning på Karolinska Institutet

Apor används i djurförsök endast när andra metoder eller djurarter inte kan användas. Det handlar främst om studier om hjärnans sjukdomar samt i försök som syftar till att utveckla vaccin mot svåra infektionssjukdomar. Vår förståelse av hiv-viruset och de bromsmediciner som finns idag är resultat av medicinsk forskning på djur.

Malaria mosquito, credit: iStockphoto.
Malariamygga, foto: iStockphoto.

Andra exempel där forskning på apor varit nödvändig är utvecklingen av läkemedel mot vissa cancerformer och flera neurologiska sjukdomar (Alzheimers, Parkinsons, epilepsi), samt i utvecklingen av vaccin till exempel mot malaria.

Vaccinforskning

För att få en fullständig bild av interaktionerna mellan immunsystemet och ett vaccin, samt för att utvärdera om en bestående immunitet utvecklas, är det nödvändigt att använda apor i forskningen. Deras immunsystem är mycket likt människans, vilket skiljer sig i flera avseenden jämfört med exempelvis gnagare.

De anatomiska likheterna mellan apa och människa och möjligheten att testa vaccindoser är också en stor fördel när man ska utvärdera resultat och dra slutsatser för att sedan gå vidare till kliniska prövningar på människa. Målgruppen för vaccin är oftast friska människor, inklusive barn. Detta gör att det finns en extra försiktighetsaspekt med att säkerställa att vaccinet både är säkert och har en skyddande effekt.

Framgångsrik vaccinutveckling kräver djup förståelse, både om den gen som vaccinet är avsett för och om immunsystemet. Nya vaccin förfinas i flera steg med omfattande tester i provrör, följt av flera omgångar av tester på mindre djur. Vaccin som visar exceptionella resultat och där potentiella prövningar på människor kan motiveras väljs ut för slutliga utvärderingsrundor hos apor.

PET-kamera för att studera hjärnans funktioner

Rhesus macaque taking a bath at the AFL anomal house. Credit: CM/KI.
Rhesusapa badar i KM-F:s djurhus, foto: KM/KI.

Utöver vaccinforskning används också apor i forskning med så kallad PET-kamera (positronemissionstomografi) där stora framsteg har gjorts, särskilt inom forskning kring hjärnans uppbyggnad och funktion. Tekniken har även stor betydelse för att spåra tumörer och för att utveckla nya läkemedel. Detta är mycket viktig forskning för att ta fram mediciner för olika neurologiska sjukdomar som Alzheimer, Parkinson, schizofreni och andra psykiska sjukdomar.

Genetiska databaser bidrar till 3R

Genetiska databaser bidrar också till utformningen av och tolkningen av resultat från vaccinförsök, och kan samtidigt bidra till 3R-målen (Reduce/refine/replace). Studier på icke-mänskliga primater hjälper därför forskare att skaffa sig en viktig grundläggande förståelse av en modell som är relevant för att påskynda vaccinutvecklingen.