Att tänka positivt inte alltid så positivt

– Ur ett evolutionärt perspektiv är det lätt att förstå varför båda anlagen finns kvar och är välspridda i befolkningen. Men optimister är ofta lite lättsammare att umgås med och det skulle kunna förklara varför befolkningen som helhet är viktad åt det optimistiska hållet. Vi vet att den som har en mycket realistisk bild av verkligheten ofta uppfattas som en dysterkvist. Vi vet också att människor i genomsnitt har en alltför positiv bild. Vi tror inte sjukdomar, skilsmässor och olyckor ska drabba oss i den utsträckning som de rent statistiskt gör, säger Mikael Landén.

Men överdriven optimism är skadlig. Den som är i ett maniskt skov ser extremt ljust på tillvaron och den egna förmågan och då behövs sjukvårdens hjälp. Den hjälpen söks ibland motvilligt, eftersom inledningen av en manisk fas kan vara behaglig. De överdrivet positiva tankarna saknar dock förankring i verkligheten, så den sjuka utsätter sig ofta för risker och tar på sig för stora uppgifter. Detta sker samtidigt som patienten sover allt mindre.

– Det här måste man medicinera mot. Akut mani är ett tillstånd där patienten riskerar att dö. Till slut kan patienten helt sluta sova och i värsta fall orkar inte hjärtat längre, säger Mikael Landén.

En akut manisk fas behandlas i första hand med antipsykotiska läkemedel eller litium. Syftet är att justera stämningsläget till det normala. Men det väcker frågan om hur behandlingens mål bör se ut – när anses ett stämningsläge egentligen vara normalt? Och måste man nå ett normalt stämningsläge när det är behagligt att ha lätt förhöjd självkänsla, utan att utsätta sig för risker? I den kliniska vardagen är detta inte en svår fråga, säger Mikael Landén. Där utgår man från funktionsnivån och stämningsläget före sjukdomen. Utifrån detta resonemang är stämningsläget neutralt när det inte längre hindrar någon i det vardagliga livet och när personen är som han eller hon ”brukar vara”.

Måna om negativa tankar

– Att uppleva glädje eller ledsenhet har inget syfte i sig självt. Vårt stämningsläge är kroppens sätt att säga åt oss att vi ska fortsätta eller sluta med det vi gör. Därför ska man måna om negativa tankar, för de visar att kroppens system fungerar. Negativa tankar signalerar att vi inte trivs och att vi bör försöka förändra något i vår tillvaro. Det är först när positiva eller negativa tankar börjar leva ett eget liv, frikopplade från och opåverkade av våra livsomständigheter, som de behöver behandlas. Alltså när humöret stjälper i stället för hjälper oss, säger Mikael Landén.

Överdrivet negativa tankar behöver behandlas, precis som överdrivet positiva. Vid depression hör nedstämdhet och tankar av skuld och misslyckande till bilden. Det finns starkt stöd för att dessa känslor går att vända vid mild till måttlig depression genom att bryta negativa tankemönster. Det går att göra med till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi, som hjälper patienten att ompröva mörka tankar och se verkligheten i ett ljusare sken. En annan metod som bygger på liknande principer är ACT, acceptance and commitment therapy, där patienten lär sig acceptera sådant som inte kan ändras, som kronisk smärta. Målet är att ringa in vad man kan och vill göra och försöka leva enligt sina värderingar, vilket ger känsla av mening och höjd livskvalitet.

– Det handlar om att träna sin hjärna att tänka på nya sätt, att aktivera sig och få nya erfarenheter. Man kartlägger vid vilka situationer negativa tankar och undvikandebeteenden uppkommer och tränar sedan nya beteendemönster. Det kanske låter enkelt, men det kräver engagemang och uthållighet, precis som vid annan träning, och behandlingen behöver utföras av välutbildade terapeuter för att vara effektiv, säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

När depression behandlas med KBT är risken för återfall lägre än vid läkemedelsbehandling.

– Det undersöks ofta hur stress, sömnbrist eller andra negativa faktorer som sorg, nedstämdhet och ofrivillig ensamhet påverkar vår hälsa. Det finns färre studier om hur känslor av lust, glädje och sammanhang kan utgöra en positiv motkraft med läkande effekt. Men även detta behöver mätas och följas om man vill ha en riktig bild av hur ohälsa uppstår och bäst bör behandlas, säger Mats Lekander.

Men hur är det för personer vars tankar inte är sjukligt mörka? Har de samma möjligheter att lära sig ljusare tankemönster – och kan det i så fall påverka deras hälsa? Ja, säger man inom meditationsforskningen. Där anses positiva känslor vara något man kan träna upp och bära med sig som en förmåga. Enligt denna skola kan man medvetet för-stärka känslor av mening, sammanhang, lust och glädje, vilket tveklöst höjer livskvaliteten. Men att öva upp sitt känsloliv på det här sättet kräver enligt meditationsforskarna engagemang, uthållighet och kompetent vägledning – precis som en KBT-behandling.

– Detta är något som ligger långt ifrån käcka uppmaningar om att allmänt försöka vara lite mer glad. Den som kommer med sådana uppmaningar och samtidigt försöker beskriva det som något som ger hälsovinster gör det för enkelt för sig, säger Mats Lekander.

Tänka och känna mer positivt

I den extrema varianten av dessa tankar uppmanas individer att på egen hand försöka tänka och känna mer positivt för att på så sätt komma åt självläkande krafter i kroppen. I värsta fall riktas dessa uppmaningar mot personer som är svårt sjuka och då kan effekten bli den motsatta – lidandet förvärras.

– Det är en avart av positiv psykologi, där man utan vetenskapliga stöd lägger stort ansvar på en sjuk individ att bli frisk av sin egen kraft. Om det sedan inte lyckas, alternativt om den som är sjuk inte känner sig glad och positiv, då väcker det känslor av skuld och misslyckande som spär på lidandet, säger Mats Lekander.

Men oavsett om du är en muntergök eller en dysterkvist så går det faktiskt att med tankekraft komma åt självläkande krafter i kroppen. Detta studeras inom placeboforskningen. Något förvånande har placeboeffekt ingenting med positivt tänkande eller optimism att göra. Det är numera känt att det faktiskt kvittar vad försökspersonen har för temperament – det har trots enträgna försök inte gått att ringa in en profil för en typisk placebosvarare.

I stället anses effekten vara en normal reaktion från kroppen, en väntad och frisk respons på positiva förväntningar. För det är vad det handlar om – positiva förväntningar, som byggs upp genom en trovärdig inramning.