Medicinvetarna: #134: Hur fungerar mRNA-vaccin?
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas under covidpandemin. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber. Hör honom berätta om tekniken. Avsnittet publicerades 29 november 2023.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 tilldelades Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter om nukleosidbasmodifieringar. Deras forskning ledde till mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Ali Mirazimi är adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och arbetar även vid Statens veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten. I nya avsnittet av Medicinvetarna förklarar han bakgrunden till de prisbelönta upptäckterna. Han berättar också om sitt eget samarbete med en av pristagarna och tar upp för- och nackdelar med just mRNA-vaccin.
- Fördelen med mRNA-vaccin är att du kan producera mycket vaccin snabbt och att det är lätt att ändra i koden så att vaccinet riktar sig mot till exempel nya virusvarianter. Nackdelen är att molekylen är extremt instabil och därför behöver förvaras i -180 grader. Det innebär svårigheter att transportera vaccinet och blir opraktiskt i länder där sådana frysar inte hör till standardutrustningen, säger Ali Mirazimi.
I sin egen forskning undersöker han sjukdomsmekanismerna bakom virala zoonoser, alltså sjukdomar som sprids från djur via virus, som exempelvis Krim kongoblödarfeber och ebola. Forskargruppen arbetar även med att ta fram antiviral behandling och med att utveckla vaccin mot sars-cov-2 och Krim kongoblödarfeber.
Hur kan kvantprickar användas kliniskt?
2023 års Nobelpris i kemi gick till Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov för upptäckten och utvecklingen av nanoteknikens minsta komponenter – kvantprickar. Kvantprickar är nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper. Dess lysande egenskaper utnyttjas numera i bild- och teveskärmar. I avsnittet svarar professor Lars Larsson på frågan om vilken klinisk användning man kan ha av kvantprickar.
- I min forskning är vi särskilt intresserade av förvärvad förlamning hos intensivvårdspatienter som en konsekvens av modern intensivvård. Det är något som både kostar mycket pengar och innebär lidande för patienterna. Vi använder kvantprickar för att mäta värme i enskilda celler som en indikator för enzymaktivitet i musklerna. Målet är att förstå varför en del intensivvårdspatienter drabbas av förlamning, det kan förhoppningsvis leda fram till nya bättre metoder, säger Lars Larsson.
Mer på temat
Photo: N/ADe har bidragit till att rädda miljontals liv
Nobelpriset i fysiologi eller medicin går i år till Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras forskning ledde fram till effektiva mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Priset är välförtjänt, enligt forskare från Karolinska Institutet.
Photo: Erik CronbergVaccinforskning
Vacciner har räddat liv i mer än 200 år och covid-19-pandemin har gett forskningen om vacciner en rejäl skjuts framåt. 2023 belönades upptäckterna som ledde fram till de nya effektiva mRNA-vaccinerna mot covid-19 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Photo: Martin StenmarkI kamp mot viruset
Virusforskaren Ali Mirazimi har ägnat sig helt åt corona sedan pandemin slog till. Men mitt i arbetet med att hitta nya mediciner och vaccin drabbades han själv av covid-19. Nu är han i full gång igen – och hoppas på genombrott.