Sjukdom eller riskfaktor?

Text: Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021 

Förhöjt blodtryck. Även värden som är så låga att de inte uppfyller diagnoskriterierna för hypertoni innebär en ökad risk för allvarlig hjärtkärlsjukdom, som stroke och hjärtinfarkt. Om man har fler riskfaktorer för allvarlig hjärtkärlsjukdom finns det ett värde i att sänka även ett förhöjt blodtryck, som ännu inte uppfyller kriterierna för hypertoni. 

Behandlingsmål. I Sverige är målet att personer äldre än 65 år ska komma ned till 130-139/<80 mm HG. För yngre personer gäller ett lägre mål, 120-129/<80 mm Hg. Den som även har andra riskfaktorer, till exempel diabetes, bör nå så lågt som möjligt inom sitt åldersspann. 

Högt blodtryck. Om blodtrycket efter mätning vid flera tillfällen genomsnittligt är över 140/90 mm Hg, då ställs diagnosen högt blodtryck, hypertoni. Diagnosen har en ICD-kod och ingår i Socialstyrelsens sjukdomsklassifikation. Gränsvärdet 140/90 mm Hg är en sammanvägd bedömning av när det lönar sig att behandla blodtrycket mer aktivt. I USA gäller lägre gränsvärden för att ställa diagnosen hypertoni. Där har vissa studier getts en större tyngd än i Europa. 

Sänkt blodtryck. För alla personer gäller att lägre blodtryck är bättre än högre, men endast ned till en viss gräns. 

– Att med läkemedel pressa ned det systoliska blodtrycket under 120 mm Hg ger inget mervärde. Där börjar behandlingsvinsterna att försvinna och andra negativa effekter tar plats. Dit hör till exempel yrsel och fallskador till följd av tillfälligt lågt blodtryck, säger Jonas Spaak, kardiolog och ordförande i Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin.