Judith Bruchfeld vill förstå långtidscovid

Som tuberkulosforskare är hon van vid att studera luftburen pandemismitta. Judith Bruchfeld såg tidigt behovet av att samla olika experter för att utreda långtidssjuka efter covid-19. ”Det finns mycket vi inte förstår ännu”.

Portrait of Judith Bruchfeld
Judith Bruchfeld. Foto: Martin Stenmark.

Text: Cecilia Odlind. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1/2021.

I mars 2020 började alltfler oroande röntgenbilder dyka upp från covid-19-sjuka patienter. Som erfaren tuberkulosforskare blev Judith Bruchfeld bekymrad.

– Det var bilder på vita lungor, det betyder att de är kraftigt inflammerade. Det såg inte alls bra ut. Vi insåg att vi måste följa upp dessa patienter, säger Judith Bruchfeld.

Tillsammans med en rad andra vårdspecialister satte hon samman ett multidisciplinärt team på Karolinska universitetssjukhuset. Där ingick inte bara lung- och intensivvårdsläkare utan även neurologer, hjärtläkare, njurmedicinare, smärtläkare och psykiatriker samt psykologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister.

– Det är nog typiskt för mig, jag vill alltid föra samman människor i större grupper uppvuxen som jag är i en stor familj. Jag trivs i sådana sammanhang, därför skapar jag dem, säger hon.

En mottagning startade och den 11 maj togs den första patienten emot. Uppdraget var att följa upp patienter som haft svår covid-19, till exempel intensivvårdats eller haft ett komplicerat vårdförlopp. För covid-19-patienterna har det stora fördelar att alla dessa specialister samlas på ett ställe eftersom de ofta har många olika symtom och påverkan på flera organsystem.

– Detta möjliggör bedömningar med helhetsperspektiv där vi kan utnyttja allas olika kompetenser, säger Judith Bruchfeld.

Sedan dess har drygt 500 patienter bedömts vid tvåmånadersuppföljning efter utskrivning och vissa har även hunnit bedömas efter sex månader. Resultaten håller just nu på att sammanställas men generellt är patienterna multisymtomatiska.

– De upplever allt från kraftig trötthet, andfåddhet och hjärtklappning till ångest och depression. En del får inte tillbaka lukt och smak och det är vanligt med koncentrations- och minnesproblem. Långtidsprognosen är fortfarande oviss, säger hon.

Såg två olika grupper

Under sommaren blev det också tydligt att det fanns en annan grupp drabbade som inte sjukhusvårdats men som drogs med långvariga symtom efter covid-19. Allt fler remisser kom från primärvården med önskemål om råd och hjälp.

– Dessa patienter är yngre, majoriteten i åldersgruppen 25-45 år, och i större utsträckning kvinnor. De är ofta tidigare friska, inte sällan vältränade. Vi bestämde oss för att följa även dem och har nu träffat ett hundratal, säger Judith Bruchfeld.

Inte heller data från denna grupp är färdiganalyserade. Men nyligen publicerade Judith Bruchfeld och kollegor en sammanställning av tre fall i den vetenskapliga tidskriften Journal of American College of Cardiology: Case Reports som beskriver ett problem som verkar drabba många i denna grupp.

– Det kallas posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, pots, och innebär att man får en kraftig pulsökning och en del andra symtom som yrsel, svimningar, och illamående i samband med lägesförändringar från liggande till sittande eller stående. Detta sker utan att blodtrycket sjunker. Fenomenet har varit känt sedan 1990-talet. Själv visste jag inte vad det var men så har det också varit mycket nytt med detta virus. Ibland känns det som jag går läkarlinjen igen, säger hon.

De kallar tillståndet, som beror på en felreglering i det autonoma nervsystemet, för post covid-pots. Forskarna misstänker att det kan förklaras av någon form av autoimmun reaktion med antikroppsbildning mot kroppens egna vävnader vilket är vanligare bland kvinnor, men detta är ännu inte klarlagt. För pots utan föregående covid finns en självläkningsgrad på cirka 50 procent inom ett år, berättar Judith Bruchfeld.

– Behandlingen består i nuläget av symtomlindring med bland annat hjärtrytmreglerande läkemedel. En särskild rehabilitering med liggande träning har nyligen startats av covid-mottagningens fysioterapeuter och kommer att utvärderas, säger hon.

Portrait of Judith Bruchfeld.
Judith Bruchfeld. Foto: Martin Stenmark.

Viktigt att få en diagnos

Att systematiskt kartlägga och utreda långtidssjuka covidpatienter är angeläget, menar Judith Bruchfeld.    

– För patienterna betyder det mycket i sig att få en diagnos, många har gått länge med oförklarade symtom och funktionsnedsättning och det i sin tur kan leda till ökad risk för depression och ångest. Och ur ett forskningsperspektiv är detta ett utmärkt tillfälle att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och dess långvariga effekter. Det behövs även för att planera den framtida sjukvårdens resursbehov och andra samhällsfunktioner framöver, säger hon.

Hur stor andel av de som har insjuknat i covid-19 som drabbas av långvariga symtom är ännu svårt att svara på, siffror har varierat mellan 5-10 procent. Själv har Judith Bruchfeld haft covid-19 men är nu återställd.

– Det var som en lindrigare influensa för mig. Men lukten försvann under en period. För att hjälpa den åter gjorde jag luktträning morgon och kväll som andra forskare vid Karolinska Institutet har rekommenderat. Jag luktade bland annat på kanel, kaffebönor och parfymerad hudkräm men skippade curry, det framkallade bara nysningar, skrattar hon.

Forskar om tbc

Judith Bruchfelds forskningsämne är tuberkulos. Och visst finns det vissa likheter med det nya coronaviruset.

– Covid-19 har ett mer dramatiskt förlopp men båda kan ge långvariga symtom och kan leda till stigma hos dem som insjuknar. Och i båda fallen har vi att göra med en pandemi, säger hon.   

För tuberkulos är den infektionssjukdom som dödar allra flest i världen årligen – 1,5 miljoner människor.

– Men det sker tyst och långsamt. Vem bryr sig? undrar Judith Bruchfeld retoriskt.

År 2013 kom två nya antibiotika mot tuberkulos för första gången på 40 år. Judith Bruchfeld har bland annat lett forskning med målet att optimera behandlingen för så kallad multiresistent tuberkulos, som totalt består av 4-5 olika läkemedel eller fler, för att den ska vara så effektiv som möjligt utan för mycket biverkningar.

– Men det har ju inte precis varit en högprioriterad diagnos. Men i och med att resistent tuberkulos drabbat västvärlden i större utsträckning på senare tid så har intresset ökat under 2000-talet, säger Judith Bruchfeld.

Hon har också varit sakkunnig i Världshälsoorganisationens arbete med att ta fram behandlingsrekommendationer. År 2030 ska vi ha uppfyllt WHO:s globala tuberkulosmål som innebär att nyinsjuknande ska minska med 80 procent och dödsfallen minska med 90 procent.

– Men vi är inte i närheten och tyvärr ökar tuberkulos nu igen på grund av covid-19-pandemin eftersom patienter inte kunnat upptäckas och behandlas i tid. Läkemedelsresistens riskerar då att uppstå i högre utsträckning och smittan hinner spridas. Det är en viktig global fråga att ta ställning till när man balanserar restriktioner för att stoppa coronapandemin mot bekämpningen av andra stora sjukdomar, säger hon.

Att Judith Bruchfeld arbetar och forskar om just tuberkulos var en naturlig följd av att hon ville göra insatser för folkhälsan globalt. Första jobbresan utomlands gick som volontär till ett sjukhus i Amazonasdjungeln i Peru.

– Det var mitt livs äventyr. Jag var bara 20 år och mina upplevelser där av att kunna förbättra mångas hälsa genom exempelvis vaccinationer gjorde starkt intryck. Där bestämde jag mig för att bli infektionsläkare, säger hon.

Idag leder hon en klinisk forskargrupp på 8 personer. Att handleda andra forskare är ett arbete hon värdesätter mycket.

– Jag ser inte mig själv som viktigast, jag är mer av ett redskap för att utveckla andra. Att se personer få tillgång till sina egna resurser är mycket belönande. Det är lite som att se dem måla sin egen tavla, säger Judith Bruchfeld.

Fakta om Judith Bruchfeld

Namn: Judith Bruchfeld

Titel: Överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent i infektionssjukdomar vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Ålder: 63

Familj: Man och två barn.

Motto: ”Framtiden tillhör dem som kan förutse den”.

Så kopplar jag av: Sjunger i kör och tar solosångslektioner. Att sjunga är en form av både psykisk och fysisk aktivitet och frigör hormoner som får kroppen att må bra. Det ger mig kraft och självförtroende.

Bästa forskaregenskap: Jag är uthållig och entusiasmerande. Och jag gillar att samarbeta med andra discipliner och föra samman observationer från olika håll till ett helhetsperspektiv som i sig kan leda till nya hypoteser. 

Judith Bruchfeld om…

… tre bra saker med att ha haft covid-19: 1. Jag fick äntligen  krama min 93-åriga mamma för första gången sedan februari. 2. Jag slipper hypokondriskt känna efter symtom hela tiden. 3. Jag får gå till sång­pedagogen igen. 

… att uttala sig om pandemin i media: En rubrik i Dagens  Eko löd: ”Judith Bruchfeld: ’Vi vet faktiskt ingenting’.” Mina barn tyckte citatet var så roligt att de förevigat det på en kylskåpsmagnet som jag fick i julklapp!

… vikten av att ställa frågor: Hemma citerades ofta Isidor Rabi, Nobelpristagare i fysik, vars mamma istället för att fråga Vad har du lärt dig idag? undrade Har du ställt någon bra fråga idag? Det är en bra grund för en forskare.

… att vägra bli kallad chairman: Chair eller chair person är däremot okej. Jag brukar kalla mig Genusgeneralen. Och jag säger numera alltid ifrån när könsfördelningen är ojämn, det är tröttsamt när kvinnor inte bjuds in trots hög kompetens.

Lyssning på temat