Tema: Prostatacancer
Varje år får runt 10 000 svenska män beskedet att de har prostatacancer och antalet som dör av sjukdomen är runt 2 500 personer. Därmed är prostatacancer den cancerform i Sverige som både är vanligast bland män och som skördar flest liv. Trots det söker forskarna fortfarande svar på hur sjukdomen kan förebyggas. Ytterligare en utmaning är att hitta säkra diagnostiska metoder.
Podd: Får alla män prostatacancer?
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen. Diagnosen kan leda till oro men de allra flesta tumörer är ofarliga och kommer inte att påverka mannens hälsa alls. Samtidigt finns aggressiva tumörformer som kan vara dödliga. I podden Medicinvetarna berättar KI-forskaren Tobias Nordström om utmaningen att kunna skilja mellan farlig och ofarlig prostatacancer.
Jakten på säkra svar
Flera forskare menar att screening kan minska dödligheten i prostatacancer, men hittills har de diagnostiska metoderna varit för dåliga. Forskarna arbetar för att kunna ställa säkrare diagnos, bland annat med hjälp av artificiell intelligens.
Därför är frågan om PSA-prov inte så enkel
Det prov som idag används i Sverige för att testa för prostatacancer är det så kallade PSA-provet. Det är enkelt att ta, men konsekvenserna av det kan vara svåra att bära.
Hans: ”Yoga har hjälpt mig”
När biverkningarna av behandlingen mot prostatacancern satte stopp för Hans Joelssons aktiva livsstil blev yoga en utväg.
Christina: ”Kommer han att överleva?”
När Christina Örums man fick besked om prostatacancer ställdes paret inför flera utmaningar.
Peter: ”En dag ska jag dö”
För Peter Örn blev prostatacancern ett sätt att våga konfrontera sin egen dödlighet och börja uppskatta de små sakerna i livet.
Några av våra forskare inom området
Mer träffsäker diagnostik och behandling av prostatacancer
Prostatacancer orsakar många dödsfall samtidigt som även överbehandling är ett betydande problem. Martin Eklund utvecklar metoder för individualiserad diagnostik och behandling för att minska dödligheten och överbehandlingen.
Söker nya markörer för prostatacancer
Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi. Fokus i hans forskning är att identifiera nya markörer för både risken att få prostatacancer och för prognosen för denna sjukdom när den väl diagnosticerats.
”Jag glömmer aldrig känslan”
Professor emeritus Sten Nilsson minns när han gav försökspreparatet mot spridd prostatacancer till den allra första patienten. ”Det var med känslor av nyfikenhet och förväntan blandat med tyngden av stundens allvar."
Viktigt med nya prognostiska metoder
Lars Egevads forskning handlar bland annat om att hitta effektiva verktyg för att identifiera vilka prostatacancrar som kräver behandling och vilka som inte gör det. Han har också intresserat sig för hur man kan använda AI för att förbättra diagnostiseringen av prostatacancer.
