Perspektiv på vårdvetenskap
Vi har ställt tre frågor om vårdvetenskap till personer som forskar om eller på annat sätt arbetar inom det strategiska forskningsområdet vårdvetenskap. Här kan du ta del av dessa personers perspektiv på begreppet och forskningsområdet vårdvetenskap.
David Moulaee Conradsson
Hur skulle du beskriva begreppet vårdvetenskap?
Vårdvetenskap är för mig ett brett paraplybegrepp. Det omfattar flera discipliner, inklusive fysioterapi, som är mitt huvudsakliga forskningsområde. För mig kännetecknas vårdvetenskap ofta av en tvärvetenskaplig ansats, där olika discipliner och fält samverkar för att besvara komplexa frågeställningar och samhällsutmaningar. Centralt är också att förbättra vården och välbefinnandet för människor.
Vad gör ditt forskningsområde vårdvetenskapligt?
I min forskning utvecklar och utvärderar vi digitala lösningar för att främja träning och stöd för fysisk aktivitet hos personer som har haft stroke eller TIA. Vårt arbete är inom fysioterapi, men det kännetecknas av interprofessionalism. Förutom fysioterapeuter ingår även medarbetare med bakgrund inom psykologi, arbetsterapi, fysik och medicin i vårt team. Därutöver kännetecknas vår forskning av tät samverkan med slutanvändare, tillämpning av en mångfacetterad verktygslåda för utvärdering av interventionens införande och effekter. Det är alla vårdvetenskapliga element för mig.
Vilken kommer att vara den främsta vårdvetenskapliga utmaningen inom ditt område i framtiden?
Digitala interventioner har en betydande potential att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan stödja individens hälsa på lång sikt. I teorin kan digitala lösningar också bidra till en mer jämlik vård över hela landet. Tyvärr uppnår vi inte alltid dessa fördelar i praktiken. Till exempel är nyttjandet av digital vård ofta kopplat till geografi och socioekonomisk status; personer med högre utbildning i storstadsområden använder digitala tjänster mer frekvent. Utmaningen ligger i att utveckla och implementera digitala lösningar som når en bred användargrupp.
En annan viktig aspekt i utvecklingen av digitala interventioner är balansen mellan terapeut-patientkontakt och teknikens vägledande roll i behandlingen, särskilt med stöd av artificiell intelligens (AI). Vår forskning visar att personer som haft stroke värdesätter kontakt och vägledning från fysioterapeuter med kompetens inom neurologi. Samtidigt är det nödvändigt att utnyttja möjligheterna med automatiserade AI-baserade beslutsstöd för att främja skalbarhet och effektiv resursanvändning. Att hitta en balans mellan digitala möten med terapeut och att låta tekniken agera som ett självspelande piano är en spännande utmaning inför framtiden.