VIRUS – med fokus framåt. Seminarium med middag den 17 mars 2022

Stort tack för ditt deltagande vid en kväll om Virus och hälsokriser på KI 17 mars 2022. Nedan finns en kort sammanfattning av kvällens presentationer.

Porträtt av Jan Albert, professor vid MTC. Foto: Martin Stenmark

Virussjukdomar då och nu. Var står vi idag?

Jan Albert, professor i smittskydd

Den pandemi vi har upplevt under de senaste två åren är inte den första i modern tid. Bara under de senaste 130 åren har vi haft sex allvarliga influensapandemier, varav spanska sjukan 1918-1920 har varit den som skördat flest dödsoffer. Vilken typ blir nästa? WHO har en lista över tio virus som har potential och som övervakas kontinuerligt.

Var står vi idag i kunskap om SARS-CoV-2 viruset?

Det är bekräftat att coronaviruset kom från fladdermus men fortfarande oklart hur det sedan spreds, men det verkar nu mer troligt att det var via matmarknaden i Wuhan och inte att det läckt ut från ett laboratorium där. Ett antal muterade varianter har utvecklats men endast ett fåtal av dem har gett skäl till ökad övervakning, vilket nu sker med stickprovskontroller världen över. Det finns inga garantier för att vi inte får en ny våg, men det troliga i nuläget är att det blir kvar som ett återkommande vintervirus som ev kan föranleda årlig vaccination för utsatta grupper.

Mer forskning kring rätt åtgärder behövs. Det är komplext, eftersom sådan forskning involverar många olika samhällssektorer utöver medicin. Klart är dock att en fragmenterad vård och ett lågt antal IVA-platser har spelat roll i Sverige. Hur olika länders åtgärder, statistik och utfall ska kunna jämföras diskuteras nu och i en nyligen publicerad rapport i Lancet konstateras att överdödlighet trots allt är ett rimligt mått.

Presentation Jan Albert

Anna Mia Ekström
Anna Mia Ekström Foto: Martin Stenmark

Globalt perspektiv – vilka effekter får pandemin framåt?

Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi

Pandemin har haft ett antal effekter utöver direkt smitta och virusorsakad sjukdom och död. I utvecklingsländer är statistiken svår att gå efter. Några exempel:

- Afrika rapporterar 150 000 covid-19-relaterade dödsfall, men överdödligheten är 14 ggr högre än normalt.

- Antalet vanliga barnvaccinationer mot bl.a TBC och malaria har minskat p.g.a stängningar.

- 500 milj. fler har drivits in i fattigdom under 2020-2021 enligt Världsbanken.

- 135 milj. människor i svält p.g.a stängningar av samhällen.

- I Malawi har antalet flickor som utsatts för våldtäkt fördubblats under 2020-2021 och antalet barnäktenskap har sjudubblats.

- Preventivmedel och även andra mediciner har haft svårt att få levererade till många afrikanska länder under stängda perioder.

- Många lärare har inte fått någon lön under perioder då skolorna varit stängda, vilket gör att många sedan inte kommer tillbaka. Även problem med att få tillbaka barnen till skolan.
 

Karolinska Institutet har ett antal forskningssamarbeten i Afrika, bl.a med organisationer i Malawi kring att förebygga sexuellt våld, i Rwanda bygger KI kapacitet för läkemedelssäkerhet och utbildning i samarbete med SIDA och i Uganda sker forskning kring smarta informationssystem för att nå ut till befolkningen. Där är 50% av befolkningen fortfarande ovaccinerade.

Genom det internationella vaccinationsprogrammet Covax har hittills 1,2 miljarder doser delats ut. I detta har Sverige donerat en stor andel per capita.

Presentation Anna Mia Ekström

Porträtt av professro Matti Sällberg. Foto: Andreas Andersson
Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Foto Andreas Andersson.

Vaccin och framtida behandlingar – rätt behandling till rätt patient

Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys

Karolinska Institutet är virologins vagga i Sverige och all den samlade erfarenhet vi har bygger vi vidare på med samarbete mellan bl.a immunologi, infektionsmedicin och intensivvård.

Den makalöst snabba utvecklingen av ett vaccin mot det nya coronaviruset slog alla förväntningar. Normalt kan man räkna med att det tar ca sex år att utveckla ett nytt vaccin. De snabba resultaten beror på att gensekvensen för viruset publicerades redan den 12 januari och den första kliniska studien kunde starta den 15 mars 2020. Minst lika viktigt är dock att vi har 17 års grundforskning kring det förra SARS-viruset att bygga på. Det viruset som upptäcktes 2003 drabbade ca 10 000 personer hade 10% dödlighet. Samtliga insjuknade visade tydliga symptom vilket underlättade att identifiera dem , isolera och därmed få ett snabbt stopp innan det blev en stor utbredd spridning.

Kommer det att gå lika snabbt nästa gång?

Om det är ett coronavirus, troligen ja, men om det är en helt annan typ av virus kan det ta längre tid. Det är också viktigt att få fram mer stabila, mindre temperaturkänsliga mRNA-vaccin. Utöver fortsatt forskning strävar vi nu efter att vidta förberedelser inom landet för att möjliggöra en eventuell egen tillverkningskapacitet. Det diskuteras också nordiskt samarbete.

 

Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi

Varför slår infektion så olika mot olika personer?

Samspelet mellan virus och vårt immunförsvar har utvecklats under hundramiljontals år. Covid-19 har belyst hur olika vi människor hanterar virusinfektioner, vissa känner inte av infektionen alls medan andra får milda men ibland långvariga symptom, och ytterligare andra utvecklar allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Forskning under det senaste året har visat att vissa gener ger en skyddande effekt mot allvarlig sjukdom. Vi undersöker detta vidare genom analyser av stora provsamlingar från SARS-CoV-2 testningen som gjort i Sverige.

Vilken typ av antikroppar skyddar brett, mot alla varianter?  

Upprepade vaccindoser ger ett bredare skydd, även mot varianter som har ett stort antal mutationer. Personer som haft infektionen och sedan vaccinerats har det bredaste antikroppsskyddet. Genom att isolera enskilda antikroppar, så kallade monokonaler, kan man urskilja vilka (av de tusentals antikroppar som finns i varje person) som ger det breda skyddet och se exakt hur dessa antikroppar binder viruset. Vi undersöka vilka monoklonala antikroppar som bäst står emot mutationer hos viruset för att ta fram läkemedel och vaccin som bibehåller sin aktivitet även om viruset ändrar sig.

Porträtt av Johan von Schreeb utanför Aula Medica.
Johan von Schreeb. Foto: Andreas Andersson

Centrum för hälsokriser

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin

Att samla och bygga vidare på Sveriges långa erfarenhet inom katastrofmedicin, smittskydd, virologi mm samt vara en expertpartner för beslutsfattare och myndigheter är rollen för det nyinrättade Centrum för hälsokriser. Karolinska Institutet har en samhällsfunktion utan agenda.

Centret har nyligen gått med i ’Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN)’ som är ett WHO-nätverk med mer än 250 medlemmar. Exempelvis det nya afrikanska smittskyddsinstitutet (African CDC), Läkare utan Gränser, Pasteurinstitutet och många fler är redan medlemmar. Nätverkets syfte är att övervaka och svara upp med teknisk expertis vid akuta hälsohot – tidigare insatser har gjorts vid ebola, SARS och nu senast självklart covid-19.

Mer konkret vill Centrum för hälsokriser och KI bidra med att utbilda nästa generations experter för att kunna svara upp mot behov både i vårt närområde och globalt, vid t.ex utbrott av olika virus, bakterier etc. För att kunna skicka experter behöver specialanpassade kurser tas fram och praktiska övningar genomföras, något som de som arbetar med Centrum för hälsokriser har stor erfarenhet inom, både vad det gäller t.ex katastrofmedicin men även inom pandemier som covid-19.

 

Länk till centrets hemsida: https://ki.se/samverkan/centrum-for-halsokriser

Presentation Johan von Schreeb