Vällevnadens hälsoutmaningar

Genom att förstå och förfina kunskapen om de specifika molekylerna i varje cell, kan vi identifiera biomarkörer för att förutspå risken för metabola rubbningar. Dessa biomarkörer ger möjlighet till utveckling av effektivare prevention och behandling både av diabetes och diabeteskomplikationer samt av hjärt-kärlsjukdom.

Diabetesforskningen vid Karolinska Institutet rör främst rubbningar i insulinsutsöndring eller i känsligheten för insulin. Vi bedriver ledande forskning om transplantation av bukspottkörtel och insulinproducerande så kallade pankreasöar till patienter med diabetes.

Ett annat område där vi är framgångsrika är inom forskning om fetma och om effekterna av överviktskirurgi. I nationella studier har vi visat effekterna av över­vikts-kirurgi, vilket även har hjälp vården att prioritera rätt patient för dessa ingrepp.

Ett tecken på vår ledande roll är att AstraZeneca gemensamt med Karolinska Institutet har grundat forskningscentret Integrated Cardio Metabolic Centre, ICMC, där ett trettiotal forskare bedriver klinisk och preklinisk forskning. Forskningen om hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt är intensiv på både medicinsk, kirurgisk och epidemiologisk nivå.

Att fysisk aktivitet kan förebygga diabetes och att det också kan ge sänkta blodsockervärden hos personer med typ 2-diabetes har visats i många studier. Men vad är det egentligen som händer i kroppen? Hur påverkas signalsystemen inne i muskelcellerna? Det här är några av de frågor som jag vill ha svar på, säger Anna Krook professor i integrativ cellfysiologi

Fakta

Den största folksjukdomen i Sverige är hjärt-kärlsjukdom som många personer dör i årligen. Cirka 28 000 avlider varje år i hjärtinfarkt, ungefär 30 000 personer drabbas av stroke varav hälften avlider.

Cirka 400 000 personer har diabetes, en sjukdom som påverkar blodkärl och nerver negativt, och i förlängningen ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, njurskador och cirkulationsskador i fötter eller ögon.

Camilla Sjögren
2024-03-26