Frågor och svar angående KI och kriget i Ukraina

Det ryska angreppet mot Ukraina och kriget som pågår i olika delar av landet, innebär en humanitär katastrof med mängder av skadade och dödade människor, miljoner på flykt och ett samhälle som till delar helt kollapsat. Infrastruktur, livsmedelsförsörjning, tillgång till vård och omsorg, utbildningssystem och mycket annat är nu raserat eller fungerar med mycket stora besvär.

Engagemanget från omvärlden är mycket stort och det är många som uttrycker sin vilja att göra olika former av insatser. Detta engagemang märks bland annat genom att Karolinska Institutet får in mängder med frågor från människor som vill bidra, stödja eller hjälpa till på olika sätt.

Som medicinskt universitet är det KI:s självklara inställning att stötta och bidra på de sätt som vi kan och har möjlighet att göra. Samtidigt bör det betonas att det inom vissa områden finns andra aktörer som är bättre skickade att organisera olika former av stödinsatser.

Observera att frågorna och svaren nedan kan bli inaktuella på grund av den snabba händelseutvecklingen. Ambitionen är att uppdatera dem kontinuerligt. 

Kan KI ta emot ukrainska forskare och studenter på flykt?

KI:s ambition och vilja är att göra vad vi kan för att stödja forskare och studenter på flykt. Som statlig myndighet är möjligheterna begränsade att erbjuda särskilda platser som avlönade medarbetare eller studenter på våra utbildningsprogram. Regelverket gör att det endast är i undantagsfall som detta kan ske – t ex när det finns en extern finansiering via en donator eller stipendium. Det pågår diskussioner med kolleger vid andra lärosäten, med berörda myndigheter och på den politiska nivån om möjligheter att införa tillfälliga regler för att underlätta möjligheten att kunna bereda plats för forskare och studenter.  

Det finns några tidigare exempel på att KI kunnat erbjuda forskare på flykt en tillfällig anställning eller stipendium, men det har då funnits särskilda omständigheter för detta när det gäller bl a finansiering och att en forskare haft särskild kompetens som varit efterfrågad vid KI.  

KI har nyligen också tillsatt en särskild resursgrupp som ser över de här frågorna.

Kan enskilda forskargrupper ta hit en forskarkollega från Ukraina som de samarbetat med tidigare och erbjuda hen en plats i gruppen här vid KI?

Det är svårt att svara på generellt. Grunden är att KI måste anställa utifrån de regelverk som finns. Samtidigt bör ambitionen vara att försöka hitta en lösning som är genomförbar. Skulle en sådan fråga bli aktuell ska den i första hand diskuteras med institutionens prefekt som sedan får avgöra om frågan behöver lyftas till universitetsledningen. Rent allmänt måste några grundläggande kriterier uppfyllas – t ex att det finns extern finansiering, att det finns en matchning mellan kompetens hos forskaren och den verksamhet som bedrivs vid KI samt att alla relevanta tillstånd och godkännanden finns för att forskaren ska kunna arbeta i Sverige.  

Kan KI erbjuda medicinska studenter på flykt undan Ukraina en utbildningsplats vid KI?

KI har ingen möjlighet att frångå högskoleförordningens regler för antagning. Därför måste vi i dag hänvisa ukrainska studenter i de ordinarie antagningsomgångarna. De flesta utbildningar på grundnivå och avancerad nivå samt läkarprogrammet ges endast på svenska, det finns dock även utbildningar på engelska.  

Med tanke på den nuvarande situationen är KI:s inställning att möjligheten att införa undantag behöver utredas av relevanta myndigheter och också hanteras av den politiska nivån. Dessa undantag måste i så fall kunna användas av hela sektorn.

Finns det möjlighet för KI:s uppdragsutbildning och verksamheten där att ta initiativ till att anordna en särskild utbildning för studenter som flytt Ukraina och som studerar medicinska ämnen?

KI kan anordna uppdragsutbildning enligt det regelverk som står i förordningen om uppdragsutbildning. Om det skulle komma ett uppdrag från t ex Arbetsförmedlingen kan KI genomföra olika former av utbildningsinsatser.

Kan KI erbjuda bostäder via de forskar- eller studentbostäder man förfogar över genom KI Housing AB?

Som situationen ser ut just nu är i stort sett alla de student- och gästforskarbostäder som KI förfogar över uthyrda. Även detta är en sak som den nyligen tillsatta resursgruppen ska titta närmare på, t ex vad gäller de legala möjligheterna för KI att erbjuda bostäder till människor på flykt.

Är det klart att studenterna kommer att vara avgiftsbefriade p g a EU:s massflyktsdirektiv? När fattas beslut om implementering av beslutet i Sverige? Hur antas dessa studenter i så fall?

Ja, en student som har flytt från kriget i Ukraina kommer att vara avgiftsbefriad i och med att hen av Migrationsverket får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige enligt Massflyktsdirektivet. Enligt studieavgiftsförordningen (2010:543) så ska inte någon avgift tas ut av tredjelandsmedborgare som av andra skäl än studier har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige.

Beslutet om implementering i Sverige är redan fattat. Migrationsverket arbetar för närvarande (mitten av mars 2022) med att verkställa beslutet. Migrationsverket skriver på sin webbsida (den 10 mars 2022) att när en person väl har sökt upp Migrationsverket och sökt uppehållstillstånd enligt Massflyktsdirektivet så beräknas deras handläggningsprocessen för närvarande ta några dagar innan tillståndet är beviljat.

Antagningen av dessa studenter sker precis som vanligt, som för övriga studenter, enligt gällande bestämmelser.

Vad gäller för ukrainska studenter som redan befinner sig på svenska lärosäten och som går klart sina utbildningar? Kommer även de att avgiftsbefrias?

För att en medborgare från Ukraina ska vara befriad från krav att betala studieavgifter krävs att hen har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt Massflyktsdirektivet beviljat av Migrationsverket. Migrationsverket skriver följande till asylsökande (den 10 mars 2022): ”För att omfattas av direktivet ska du ha lämnat landet den 24 februari 2022 eller senare.” Det torde innebära att befintliga ukrainska studenter på svenska utbildningar inte omfattas av Massflyktsdirektivet. Om någon av dessa studenter söker asyl i Sverige kan detta förändras, men det är inte prövat ännu.

Hur ska regeringens uppmaning om att avbryta akademisk samverkan med Ryssland/Belarus tolkas i praktiken?

KI har tolkat att de universitetsövergripande avtal eller motsvarande som finns med ryska/belarusiska statliga institutioner sägs upp eller pausas. Hittills har ett sådant identifierats och sagts upp. KI:s prefekter ska se över om det finns ytterligare avtal av den karaktären på institutionsnivå.

Kommer KI att stänga av ryska studenter från sin utbildningsplats?

Nej, uppmaningen om att upphöra med universitetsövergripande avtal eller samarbeten med ryska/belarusiska institutioner gäller inte enskilda individer. KI värnar om alla studenters rätt till utbildning, inklusive de från Ryssland/Belarus och tolererar inte diskriminering eller kränkningar på grund av nationalitet.  

Hur göra med enskilda samarbeten med ryska/belarusiska forskare från statliga institutioner?

Här måste en bedömning ske från fall till fall. I grunden ser KI positivt på samverkan mellan forskare och menar att det gynnar akademisk frihet, demokrati och enskilda forskares möjligheter att också i auktoritära stater kunna verka som fria forskare. 

Lärosäten och myndigheter uppmanas att särskilt beakta de säkerhetspolitiska aspekterna på samarbete inom olika ämnesområden. Sverige ska inte ha utbildnings- och forskningssamarbeten som stöttar den ryska statsledningen, anger regeringen i sitt pressmeddelande.

Hur kan vi veta att KI:s forskning (resultat, datatillgång etc.) inte används av t ex ryska militären eller ryska staten? 

Här måste de KI-forskare som deltar i en forskningsstudie med ryska/belarusiska kopplingar vara observanta och göra en bedömning baserad på tillgänglig information och en rimlig analys. Finns det tveksamheter eller oklarheter bör man ta kontakt med sin prefekt. Det finns också möjligheter att via universitetsledningen söka stöd och råd hos andra myndigheter vid behov.

Kan KI ordna någon form av stödaktiviteter till universitet, forskare och studenter som är i Ukraina?

KI verkar dels genom direkta kontakter med universitet i Ukraina, dels via andra aktörer som EU och WHO. KI:s möjligheter att ta initiativ till eller arrangera olika former av stödinsatser begränsas av rollen som statlig myndighet, vilket bl a innebär att KI:s aktiviteter ska rymmas inom ramen för det uppdrag KI har. Det finns också tydliga regler för hur offentliga medel får (eller inte får) användas. Däremot har förstås enskilda KI-medarbetare eller studenter möjligheter att ta privata initiativ till olika former av aktiviteter.

Finns det något KI kan göra för forskare och studenter som nu befinner sig utanför Ukraina i de närmaste grannländerna?

KI har intensifierat kontakten med de lärosäten som KI har avtal eller samarbete med och som är belägna i grannländerna till Ukraina. På det sättet nås vi av information om vad som händer i närheten av kriget. Vi för också en diskussion med dessa lärosäten om behovet av kollegialt stöd, t ex genom att tillfälligt förstärka deras undervisningsresurser. Ett sådant aktuellt exempel (mitten av mars) är att KI, via vårt Centrum för hälskriser och via bl a WHO, kommer att genomföra utbildning i traumavård i grannlandet Moldavien. En av flera förutsättningar för sådana insatser är att de inte påverkar ordinarie verksamhet.

Hur kan KI motarbeta ökad polarisering och risk för diskriminering på våra campus (främst gentemot ryska/belarusiska personer)?

Det här är en fråga som vi alla har ett ansvar för. KI har nolltolerans mot diskriminering och arbetar aktivt med frågor som rör lika villkor. Det är mycket viktigt att vi omedelbart agerar om vi ser tecken på att människor vid våra campus behandlas illa, mobbas eller utsätts för kränkningar pga sin etniska bakgrund. KI:s inställning är glasklar: det ryska angreppet mot Ukraina baseras på beslut taget av den politiska makten i Ryssland. Det får absolut inte leda till att enskilda personer med rysk (eller belarusisk) bakgrund eller anknytning behandlas illa.    

Kan KI göra något inom ramen för EU eller tillsammans med någon av de internationella akademiska organisationer som finns?

KI har en kontinuerlig dialog med olika aktörer inom EU, med WHO, med ideella organisationer som Scholars at Risk (SAR) och Läkare utan gränser. Via KI:s Development Office, och i samarbete med SAR, pågår nu ett arbete för att hitta finansiering till anställning/stipendium vid KI för forskare på flykt. Det finns också flera initiativ från andra håll för att få fram finansiering för att kunna erbjuda forskare på flykt anställningar/ stipendium vid svenska lärosäten (bl a från Wallenbergs-stiftelserna (KAW) och Stiftelsen för strategisk forskning (SSF).

Var går gränsen för KI:s engagemang?

KI kan i första hand agera inom de kärnområden vi har som statligt universitet: utbildning, forskning och samverkan med omvärlden. Inom denna ram finns vissa möjligheter att prioritera och omfördela vid behov – så länge vi följer de lagar och regelverk som gäller. Får KI tillgång till tillkommande extern finansiering och om det går att använda vissa resurser inom KI utan att det drabbar ordinarie verksamhet, kan KI under vissa förutsättningar gå in proaktivt i olika engagemang för Ukraina och för offren av kriget. Det är dock i huvudsak enskilda KI-forskares, studenter och medarbetares aktiviteter som kan skapa ett mer omfattande och långsiktigt stöd. KI:s ansvar att säkerställa universitets ordinarie verksamhet är alltid prioriterat.      

Bör vi agera för att skapa större samverkan mellan svenska lärosäten (eller de medicinska fakulteterna) när det gäller stöduttalanden, policies, praktiskt handlande, gemensamma lösningar för mottagande av studenter och forskare på flykt?   

Här pågår det flera saker parallellt och KI deltar som universitet på olika sätt i dessa. KI:s rektor och universitetsledning har en kontinuerlig dialog med t ex Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om detta. Vi har också mycket kontakt med ledningarna för de övriga medicinska fakulteterna och har tagit upp frågan om Ukraina inom ramen för KI:s ordförandeskap i universitetsalliansen Stockholm trio (KI, KTH och Stockholms universitet).

Har KI någon kontakt med universitet i Ukraina?

Ja, vi har regelbunden kontakt med Bogomolets National Medical University i Kiev (rektor till rektor) och får på så sätt förstahandsuppgifter om den aktuella situationen och händelseutvecklingen. Enligt det senaste samtalet är situationen svår, mängder av personal och studenter har flytt från huvudstaden och stora delar av universitetets ordinarie verksamhet har upphört (mitten av mars 2022). Det pågår diskussioner om att kunna stödja med insatser via s k telemedicin.

Vad har KI:s Centrum för hälsokriser för uppdrag när det gäller kriget i Ukraina?

Centrets uppgift är att i normala förhållanden skärpa och förbättra KI:s förmåga att möta hälsohot. Verksamhetsidén är att genom multidisciplinär forskning, utbildning och expertstöd inom olika hälsohotsområden, vara samhället behjälpligt i kris. Centret bidrar genom sin verksamhet till att stärka den regionala, nationella och globala beredskapen för akuta hälsokriser och pandemier. 

I fallet med Ukraina utgår centrets strategi från behoven på plats, samt KI:s mandat och expertis. Situationen har dramatiskt förändrats och centret har ett mycket flexibelt arbetssätt för att arbetet ska vara relevant och leda till resultat som gagnar de drabbade. Läs mer om aktuella insatser på centrum för hälsokrisers hemsida.

Varför har inte KI hissat den ukrainska flaggan på sina campus?

Frågan har diskuterats av KI:s universitetsledning och man har kommit fram till att detta inte är lämpligt av flera skäl. Bland annat skapar vi en praxis som kan vara svår att hantera. Vid vilka tillfällen, vid vilka krig eller konflikter, ska en nationsflagga hissas? Var ska gränsen gå? Geografiskt/närhetsprincipen? Hur allvarligt kriget är? Vilka övergrepp som förekommer mot civilbefolkningen? KI menar att det finns andra sätt att tydligt markera sina protester mot orättfärdiga krig och konflikter, t ex via offentliga uttalanden.  

Vad är KI:s inställning till enskilda studenter, forskare eller medarbetare som vill åka till Ukraina eller närliggande länder för att hjälpa till?

Den här frågan är inget som KI egentligen kan eller bör ta ställning till, så länge den enskilde medarbetare eller studenten följer sådant som reglerar relationen mellan student och lärosäte respektive medarbetare och arbetsgivare. Det är också viktigt att känna till att KI som universitet och statlig myndighet inte kan ta ansvar för vad en medarbetare eller student gör i sitt privatliv. Är man däremot utsänd på uppdrag av KI gäller naturligtvis ordinarie regler för arbetsgivaransvar och de regelverk som finns i samband med stationering utomlands eller vid tjänsteresa utanför Sveriges gränser.

Vart kan man vända sig om studenter eller medarbetare känner oro eller ångest över det som sker?

När det gäller sådana och liknande frågor, se KI:s information till medarbetare och studenter med anledning av kriget i Ukraina.