Pia Lundman

Jag är utbildningsaktiv lektor vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, sedan 2015, förenad med anställning som överläkare i kardiologi på Danderyds sjukhus, jag är specialist i kardiologi och internmedicin. Jag är sedan mars 2026 också grundutbildningsansvarig (GUA) på institutionen. 

Jag har sedan 2016-2023 varit kursansvarig och examinator för kursen i Klinisk medicin (termin 5 och 6) i det 5.5-åriga läkarprogrammet, samt för motsvarande terminer (Klinisk medicin 1 och 2) i det 6-åriga Läkarprogrammet 2023-2025. Sedan hösten 2025 är jag kursansvarig och examinator för Klinisk medicin 2 (termin 6). 

Mitt forskningsintresse är kardiometabola riskfaktorer, särskilt blodfetter och diabetes, och hjärtkärlsjukdom. Detta avpeglas också i min kliniska verksamhet som kardiolog, där jag framför allt arbetar med kranskärlssjukdom och kardiovaskulär prevention. 

Forskning

Mitt forskningsområde är inriktat på betydelsen av kardiometabola riskfaktorer (särskilt glukos och lipider) och kardiovaskulär sjukdom och prognos. Jag bedriver främst klinisk forskning, men också viss translationell forskning. Mina arbeten bygger på både prospektiva och retrospektiva kohortstudier, bl a från svenska kardiovaskulära register såsom SWEDEHEART och Förmaksflimmer-registret, men jag utgår också från insamlade egna data.

Glukometabola störningar och prognos vid hjärtkärlssjukdom

En central del av min forskning rör sambandet mellan störd glukosmetabolism – prediabetes, nyupptäckt diabetes och manifest typ 2-diabetes – och utfall vid olika typer hjärtkärlsjukdom.

I prospektiva kohortstudier och registeranalyser har vi undersökt den prognostiska innebörden av oralt glukostoleranstest (OGTT), fasteglukos och HbA1c hos patienter med akuta koronara syndrom, och jämfört olika metoders förmåga att identifiera riskpatienter (European Journal of Preventive Cardiology, 2013; Cardiovascular Diabetology, 2021), samt långtidsprognos vid dysglykemi och akuta koronara syndrom (Cardiovascular Diabetology, 2015). Jag har också medverkat i ett arbete där vi studerat förekomst och konsekvenser av preoperativ dysglykemi inför kranskärlskirurgi (Open Heart, 2020)

Förmaksflimmer vid diabetes och prediabetes

Vi studerar förekomst av och prognos vid förmaksflimmer i relation till metabol sjukdom. I en rikstäckande kohortstudie har vi karakteriserat kardiovaskulär risk och mortalitet vid förmaksflimmer och diabetes, också uppdelat mellan typ 1- och typ 2-diabetes (European Journal of Preventive Cardiology, 2022; Diabetes & Vascular Disease Research, 2018).

I ett annat arbete har funnit att förhöjt fasteglukos – redan på prediabetesnivå – var associerat med ökad risk att insjukna i förmaksflimmer och hjärtsvikt under 19 års uppföljning av mer än 240 000 individer (Cardiovascular Diabetology, 2021).

I en pågående studie, delvis finansierad av Hjärt-Lungfonden, undersöker vi förekomst och klinisk betydelse av modifierbara metabola faktorer, såsom prediabetes och diabetes, för återfall och komplikationer vid förmaksflimmer. Här pågår f n datanalys och på sikt planeras långtidsuppföljning.

Lipidbehandling och kardiovaskulär prevention

I registerbaserade analyser har vi studerat i vilken utsträckning patienter med nylig hjärtinfarkt uppnår LDL-mål enligt 2011, 2016 och 2019 års ESC/EAS-riktlinjer (European Heart Journal – Quality of Care and Clinical Outcomes, 2021; European Heart Journal, 2020) samt hur SCORE2-baserad riskbedömning påverkar uppskattad behandlingsbörda i en till synes frisk medelålders befolkning (European Journal of Preventive Cardiology, 2024). Vi har också analyserat utsättning och återinsättning av sekundärpreventiv farmakologi efter hjärtinfarkt (European Heart Journal – Cardiovascular Pharmacotherapy, 2026), med relevans för insatser som syftar till ökad läkemedelsföljsamhet.

Efter min post-doc i Australien deltog jag i ett forskningssamarbete med bl a Professor Stephen Nicholls och Professor Philip Barter där vi gjorde en serie analyser inom VOYAGER-programmet (individual patient data meta-analysis of statin therapy), som undersökte LDL-kolesterolsvar vid olika statiner och doser, måluppfyllelse enligt riktlinjer och behandlingseffekt i specifika patientgrupper inklusive patienter med diabetes och hypertriglyceridemi (Atherosclerosis, 2015; American Journal of Cardiology, 2016; European Journal of Preventive Cardiology, 2016; Atherosclerosis, 2017).

Biomarkörer och ateroskleros

Mitt forskningsintresse sträcker sig även över aterosklerosutveckling och jag studerar bl a cirkulerande biomarkörer och deras koppling till aterosklerotisk sjukdom och prognos. I en tvärsnittsstudie inom en befolkningsbaserad kohort av medelålders individer (SCAPIS) undersöktes sambandet mellan högkänsligt C-reaktivt protein och koronar aterosklerosbörda (Scientific Reports, 2023). Jag har också medverkat i studier av plasmaproteomik associerade med koronar ateroskleros (Atherosclerosis, 2025) samt inflammatoriska biomarkörer och långtidsutfall hos unga patienter tre månader efter en första hjärtinfarkt (Cytokine, 2024).

Därutöver har jag medverkat i studier av patienter med kranskärlssjukdom och varierande njurfunktion, där vi bl a identifierat samband mellan inflammatoriska och angiogena proteiner och risk för kardiovaskulära händelser och mortalitet (Clinical Kidney Journal, 2024; International Journal of Cardiology, 2023).