This page in English
Laddar profil information

Om mig

Jag är biostatistiker med forskningsintressen inom epidemiologi, främst cancerepidemiologi.

Utbildning

  • 1990, BMath, University of Newcastle, Australien.
  • 1992, BMath (honours class 1), University of Newcastle, Australien.
  • 1997, Doktorsexamen, Department of Statistics, University of Newcastle, Australien.
  • 1998, Postdoc (cancerepidemiologi), Karolinska Institutet.
  • 2002, Docent (biostatistik), Karolinska Institutet.

Forskningsbeskrivning

Mitt största forskningsintresse är statistiska metoder för populationsbaserad canceröverlevnadsanalys, främst skattning och modellering av relativ överlevnad. Mer information om mig och min forskning finns på den engelskspråkiga sidan.

Forskning om populationsbaserad canceröverlevnadsanalys

Randomiserade studier anses vara det ideala tillvägagångssättet för att jämföra effekten av olika cancerbehandlingar, men sådana studier är inte alltid genomförbara. Viktig kunskap om behandlingseffekter kan även erhållas genom att man studerar överlevnaden hos cancerpatienter där den behandling som använts inte tilldelats slumpmässigt. Med det rikstäckande svenska cancerregistret kan vi studera överlevnaden hos alla patienter med cancer, vilket ger en mer rättvis bild av cancersjukvårdens utveckling i befolkningen (jämfört med resultat från randomiserade kliniska prövningar där de allra sjukaste inte ingår). Befolkningsbaserade skattningar av cancerpatienters överlevnad kan användas som ett mått på hur väl sjukvårdssystemet diagnosticerar och botar cancer. Det är av intresse för såväl patienter, läkare samt vårdplanerare.

Dessa studier kräver dock avancerade statistiska metoder för att kunna identifiera de faktorer som påverkar patientöverlevnaden. Målsättningen med vår forskning är att förbättra de statistiska metoderna för skattning av cancerpatienters överlevnad samt utveckla och utvärdera nya metoder där behov finns. Vi tillämpa även de nya metoderna för att utvärdera en rad olika kliniska frågeställningar, i samarbete med epidemiologer, kliniska forskare, samt verksamma kliniker. Ökad datorkapacitet har gjort det möjligt att använda mer sofistikerade statistiska metoder än tidigare. En viktig uppgift för biostatistiker är dock att kunna kommunicera resultat från komplicerade metoder på ett sätt som är förståeligt för patienter, läkare och beslutsfattare inom sjukvården. Därför kommer vi även lägga stor vikt vid att utveckla effektiva och insiktsfulla sätt att presentera och kommunicera resultat från dessa mer komplicerade analyser.

Tillgång till kliniskt relevant statistik som återspeglar cancerpatienters prognos kan vara vägledande vid kommunikation av risk samt hjälpa till att förbättra patienters förståelse för den egna sjukdomen, något som möjliggör att ett välgrundat beslut gällande den kliniska behandlingen kan tas. Ökad kunskap om dödlighet till följd av behandlingsrelaterade komplikationer kommer att kunna vägas in i kliniska behandlingsbeslut vilket i sin tur kan leda till att sjuklighet och dödlighet minskar bland framtida patienter.

Länkar

Laddar publikationer

Karta

Filmer