Britta Hammarberg - Nybliven pensionär - och evig pionjär

Professor Britta Hammarberg, en av förgrundsgestalterna inom svensk logopedi fortsätter att brinna för det ämne hon ägnat sig helhjärtat åt sedan 1964 då den första utbildningen i Sverige startade. Nu ska denna obotliga eldsjäl, som haft "buskul" i nästan 50 år, ägna sig åt fortsatt forskning om den mänskliga rösten.

När Britta Hammarberg, uppvuxen i Huddinge, söder om Stockholm, blev professor 1999 hade hon redan ägnat nästan hela sitt vuxna liv åt logopedi - läran om behandling av talfel, enligt en äldre ordbok. En definition som bara täcker en del av allt det som idag ryms i det numera tvärvetenskapliga begreppet logopedi.

- När jag började studera språk vid Stockholms Universitet 1960 fanns inte detta ämne i Sverige. Jag hade alltid varit intresserad av språk, valde latinlinjen och hade tänkt mig att bli språkmagister i franska och tyska, som var min fars modersmål, säger Britta Hammarberg.
I språkstudierna vid universitetet ingick en obligatorisk kurs i fonetik, som kom att bli avgörande för Britta Hammarbergs yrkesbana.

- Där på fonetiska övningslaboratoriet kom jag i kontakt med öron-näs-halsläkaren och foniatern Gunnar Bjuggren som var i färd med att starta Sveriges första logopedutbildning. Gunnar Bjuggren och hans kollega inom fonetiken, Claes-Christian Elert samt professor Gunnar Fant vid talöverföring vid KTH, lyckades göra ämnet väldigt intressant och det var inte svårt att smittas av den entusiastiska pionjäranda som rådde då. Jag lade mina språkstudier på hyllan och ägnade mig åt fonetik som ju var så mycket roligare. Efter något år bildade vi Blivande logopeders förening och 1964 startade den första terminen på logopedutbildningen vid Karolinska Institutet.
Två år senare var Britta Hammarberg en av de första i landet som avlade logopedexamen.

- Vi hade SÅ kul under hela utbildningen, säger hon med eftertryck. Det fanns en stor öppenhet och en underbar avsaknad av akademiskt skråtänkande. Vi kände oss som nybyggare och jag tror att en hel del av den känslan fortfarande finns kvar bland oss logopeder trots att vi nu har 45 år på nacken. Vi är ju kända för vår starka yrkessammanhållning som kan ha att göra med vår roll som unga pionjärer. Det är ju fortfarande en liten profession, i Sverige finns idag bara omkring 1 500 logopeder.

Britta Hammarberg fortsatte som handledare vid logopedutbildningen och blev universitetslektor 1976. Under denna tid hann hon med att gifta sig och skaffa två barn.
- Min make är lingvist, eller språknisse, som barnen brukade säga så intresset för språk och röster finns även på hemmaplan, berättar hon och tillägger att hon är stolt mormor och farmor till sex barnbarn.
Hon fortsatte att späda på pionjärandan genom att 1986 disputera på Sveriges första avhandling i logopedi, på ämnet perceptuell och akustisk röstanalys. Redan tio år tidigare deltog hon i ett forskningsprojekt om klinisk tillämpning av akustisk röstanalys i samarbete med Institutionen för talöverföring och musikakustik vid KTH.
1991 tog hon över ansvaret för logopedutbildningen och åtta år senare utnämndes hon till professor i logopedi vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.

- Det har hänt väldigt mycket inom yrket sedan 1964, konstaterar hon. I dag tar det fyra år att bli logoped, det finns sex utbildningar i landet och det kommer ut fler logopeder än någonsin tidigare. Logopedi har blivit ett verkligt tvärvetenskapligt ämne och den tekniska utvecklingen inom bland annat tal-och röstanalys är imponerande.

Utbildning ligger Britta varmt om hjärtat

Utbildning ligger henne mycket varmt om hjärtat och som ett fint bevis på att hennes intresse också lett till goda resultat erhöll hon 1991 SACO-priset, som "tilldelas den medlem som i sin gärning påvisat betydelsen av utbildning, forskning och kompetens".
Dagens logopeder, varav en överväldigande majoritet är kvinnor, arbetar i de flesta fall med barns tal- och språkutveckling men andra områden som till exempel dyslexi och sväljningssvårigheter har kommit mer i fokus på senare år.
- Det handlar om att se till att barn tidigt får den hjälp de behöver. I dag upptäcks problemen ofta redan på BVC men det saknas tyvärr ofta resurser för att ge dem adekvat stöd.
Men logopeder behövs i allra högsta grad även för vuxna som till exempel genomgått operationer av struphuvudet eller patienter med munhålecancer.
- Jag har själv arbetat kliniskt med dessa patientgrupper och det har varit mycket engagerande.

Även Britta Hammarbergs forskning har till stor del handlat om analys av störd röstfunktion och även röstkällan hos laryngektomerade. Yrkesrelaterade röststörningar är ett område som sysselsätter allt fler logopeder.

- Kvinnliga förskollärare är en särskilt utsatt grupp eftersom de tvingas tala med hög röststyrka för att kunna höras i stora barngrupper. Kvinnors stämband vibrerar två gånger snabbare än männens och är därmed känsligare för påfrestningar, förklarar Britta Hammarberg som tycker det är viktigt att sprida kunskap om förebyggande åtgärder för att bibehålla en god rösthälsa och undvika till exempel kronisk heshet.

Den 1 december 2008 gick den nyss fyllda 67-åringen till sin egen förvåning i pension, eller föll för ålderstrecket, som hon själv uttrycker det. Hon gör ingen hemlighet av att hon har lite svårt att förstå sig på stelbent åldersdiskriminering.

- Jag känner mig hur pigg som helst men har lämnat över stafettpinnen och ser fram mot en ny roll, som aktivt forskande pensionär. Nu kan jag ju bara ägna mig åt sådant som jag tycker är riktigt roligt, till exempel att arbeta för att nya datorbaserade metoder för röstanalys ska komma ut i klinisk tillämpning. Jag kommer också att tillbringa mycket tid med mina kära barnbarn. Eftersom jag själv växte upp med mina morföräldrar vet jag hur viktigt det är för barn att ha kontakt med den äldre generationen.

Att professor Hammarberg är något av levande legend inom logopedin bevisades inte minst av att ett stort vetenskapligt symposium, där en rad inhemska och internationella storheter inom området deltog, hölls till hennes ära.