Dialogdagar januari 2020

Dagarna gav mycket bra input till den kommande prevalensstudien. Det gavs även många goda förslag på forskning som behövs samt hur vi tillsammans inom sektorn kan utveckla samverkan kring forskning och utvecklingsarbete.

Under dialogdagarna fördes dialog utifrån tre teman: traditionell forskning, forskningsbaserad utveckling samt kommande prevalensstudie för att fånga förekomst och utsatthet i akademin.

Traditionell forskning

Förövarperspektiv lyfts upp som viktigt att beforska för att fördjupa kunskapen om vad som gör att någon utsätter någon annan och vad som kan göras för att motverka utsatthet på individ-, strukturell- och organisatorisk nivå.

Bystanders (kringpersoner eller vittnen) är ett område som många såg som angeläget att beforska för att förstå hur de som finns runt omkring uppfattar/förstår att någon utsätts. Det är även viktigt att ta fram kunskap om hur medarbetare och studenter kan agera när något håller på att ske för att på så sätt minska riskerna för sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet.

Framgångsfaktorer för att minska riskerna för sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet efterfrågades också liksom vikten av att beforska sexuella trakasserier, våld och utsatthet utifrån en tvärvetenskaplig grund. Att inte begränsa forskningen till strikt juridiska definitioner av sexuella trakasserier lyftes också, för att möjliggöra andra och vidgade förståelser av utsatthet; mikroaggressioner diskuterades som ett användbart begrepp.

Andra frågor som väcktes under diskussionerna var:

• Hur kan våra roller och makt-/beroenderelationer förstås utifrån utsatthet?
• Hur kan dessa relationer/beroenden se ut och förstås kopplat till t.ex. ledaskap, medarbetarskap, student/lärare, doktorand/handledare?
• Vilka olika maktrelationer existerar parallellt hur kan kunskap om det bidra till förändring?

Forskningsbaserad utveckling

UHR:s internationella forskningsöversikt om förebyggande arbete visar att det i dag saknas evidens för bra sätt att minska riskerna för sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet. I ljuset av det lyftes behovet av forskning om vad som faktiskt leder till förändring, t.ex. med hjälp av följe- och aktionsforskning. Dessutom visar UHR:s översikt att akademisk kultur ofta anges som orsak till sexuella trakasserier, men att få åtgärder handlar om att förbättra den akademiska kulturen – åtgärder som efterfrågades vid dialogdagarna.

Vidare diskuterades forumteater upp som en metod som vore intressant att utveckla för att se om de kan bidra till att aktivera bystanders (vittnen eller kringpersoner).  Ett annat område som flera tog upp var hur det kan tas fram evidens för en mer effektiv och rättssäker ärendehantering.

Andra frågor som diskuterades var:

• Hur kan lärosätena lära av varandra?
• Hur sprider vi kunskap och ny forskning så att det når ut till de som har ansvar och uppdrag på området?
• Hur blir den nya kunskapen integrerad i olika pedagogiska kurser, handledarutbildningar och ledar- och chefsprogram?
• Hur ser vi till att lärare, handledare och forskningsledare har rätt kunskap?

Prevalensstudie för att fånga förekomst och utsatthet i akademin

Det kom många bra förslag till hur enkäten kan förbättras, för att ge så bra underlag som möjligt för att få fram en nulägesbild av förekomsten av sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet på våra lärosäten. Efter dialogdagarna har enkäten reviderats utifrån inkomna synpunkter. T.ex. har fler riskmiljöer lyfts in för att beskriva var sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet sker. Vidare pågår ett arbete för att fånga upp jämlikhetsdata avseende bl.a. etnicitet, religion, sexualitet och könsidentitet.

Flera av inspelen handlade om lärosätenas förberedelser inför genomförandet av studien. Tidplanen behöver göras känd så att lärosätena kan förbereda sig och många efterfrågade informations- och stödmaterial. Här pågår ett arbete inom samverkansprogrammet för att ta fram ett informationspaket, på både svenska och engelska. Ambitionen är att resultaten, via open data, ska kunna fås på lärosätes-, ämnes- och befattningsnivå. Hur nära verksamheten resultaten kan brytas beror bl.a. på svarsfrekvens och behöver noga vägas mot kvalitets- och röjandeaspekter för att inte äventyra respondenternas anonymitet.

Uppdatering: I och med Corona-epidemin har tidplanen för prevalensstudien förskjutits och information om detta kommer att skickas separat.