Porträtt av professor Kerstin S. Fugl-Meyer
Kerstin Fugl-Meyer är adjungerad professor i socialt arbete, med inriktning mot klinisk sexologi vid Karolinska Institutet med placering vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Anknytningen omfattar 20 procent under fyra år och bekostas av Karolinska universitetssjukhuset.

Kerstin Fugl-Meyer har fyra huvudområden för sin forskning: sexologiska konsekvenser av allvarlig somatisk sjukdom, rehabiliteringsprocessens betydelse, livstillfredsställelse och epidemiologi inom sexologi/sexualmedicin samt livstillfredsställelse.
Forskargruppen har utvecklat specifik diagnostik och behandlingsmetoder för sexuell dysfunktion för män och kvinnor med bakomliggande sjukdom där bio-psyko-sociala aspekter integreras. Forskning kring rehabiliteringsprocessens betydelse har resulterat i utvecklingen av ett instrument - en checklista i elva punkter - som mäter livstillfredsställelse, både allmän och specifik för olika livsområden. Formuläret används sedan många år i nationell och internationell forskning och klinisk verksamhet.
Tillsammans med medarbetare har Kerstin Fugl-Meyer initierat och genomfört svensk epidemiologisk sexologisk forskning kring hälsa, livstillfredsställelse och sexuell problematik. Forskargruppen har bland annat identifierat riskfaktorer, visat att sexuell dysfunktion är mycket vanligt hos både kvinnor och män, att mer än en dysfunktion ofta förekommer samtidigt hos en och samma person samt att det i parrelationer är vanligt att båda parter har dysfunktioner. I ett kliniskt sammanhang visar detta på vikten av multiprofessionellt samarbete samt att båda parter i en relation bör beaktas vid diagnostik och behandling.
Kerstin Fugl-Meyer är också delaktig i flera internationella projekt där de fyra forskningsområdena ingår.
Sammanfattningsvis arbetar Kerstin Fugl-Meyer för att stärka och lyfta fram såväl den sociala och psykosociala som den sexologiska kunskapen i hälso- och sjukvården. Det gör hon genom metodutveckling och utvärdering av social och psykosocial diagnostik.