Omvårdnad vid NVS rankas bland de främsta i världen
När institutionen för omvårdnad blir en del av NVS 2006 så innebar det en kraftig ökning av antalet anställda. Dessutom gav sjuksköterskeutbildningen NVS ett rejält tillskott av studenter.
När Hälsohögskolan blev en del av KI 1998 integrerades de flesta delar i KI:s befintliga institutioner. Men verksamheten inom ämnesområdet omvårdnad valde att istället bilda en egen institution.
Zanderska huset en ny hemvist
De första åren var institutionen för omvårdnad utspridda lokalmässigt. I väntan på en lösning var delar av verksamheten placerad bland annat i paviljonger i Solna. Först år 2002 när Zanderska huset stod klart i Flemingsberg fick institutionen en samlad hemvist. Zanderska huset byggdes för att rymma forsknings- och utbildningslokaler för omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi med seminarie- och grupprum, gymnastiksalar och ergonomilabb.
Årskiftet 2005/2006 inlemmades institutionen för omvårdnad i dåvarande Neurotec, som då även bytte namn till NVS, för att bättre spegla den breddade verksamheten.
Lars E Eriksson gick sin utbildning till sjuksköterska i mitten av 1980-talet vid Hälsohögskolan. År 1998 blev han doktorand vid institutionen för omvårdnad och blev en av de första sjuksköterskorna som disputerade där.
Efter disputationen fick han snart en rad ledarskapsuppdrag, bland annat som studierektor med ansvar för forskarutbildningen och biträdande prefekt. År 2021 blev han professor i omvårdnad.
”Det var en turbulent period när vi vid institutionen för omvårdnad gick samman med institutionen Neurotec och bildade NVS. Vi gick från att vara en ganska liten institution inom KI till en stor sektion inom NVS, som i sin tur var en mycket stor institution inom KI. Senare kom ytterligare en turbulent period då vi förlorade examinationsrätten för sjuksköterskeutbildningen. Vi fick jobba hårt för att återfå den och sedan dess har verksamheten vuxit och i dag rankas vi både utbildnings- och forskningsmässigt som de främsta i världen.”
Förutom sjuksköterskeutbildningen har Lars E Eriksson även en utbildning inom biokemi, vilket har gett honom en unik inriktning inom omvårdnadsforskning. I huvudsak har hans forskning rört sig i tre spår: stigma och livskvalitet hos patienter med olika kroniska diagnoser, tidig upptäckt av lungcancer samt organisationsforskning om en bättre arbetsmiljö i vården.
Sedan år 2013 är han även professor vid City, University of London vilket har skapat ett kunskapsutbyte främst mellan de två universitetens sjuksköterskeutbildningar.
Strategisk satsning stärker forskningen
I samband med att KI förlorade examensrätten för sjuksköterskeutbildningen 2010 gjordes en särskild strategisk satsning för att stärka forskningsanknytningen. Här gavs lärarna möjlighet att påbörja en egen forskarutbildning, och de fick tid för egen forskning och medel att anställa postdoktorer.
Under denna tid rekryterades Ann Langius-Eklöf till chef för sektionen för omvårdnad från Örebro universitet.
”Utan den strategiska satsningen på att öka forskningen och stärka utbildningens forskningsanknytning som gjordes 2010 har vi inte stått så starka som vi gör i dag. Det var en enorm återhämtning som skedde.”
Satsningen var i storleksordningen cirka 21 miljoner kronor och upplevdes ha gett mycket goda resultat i en utvärdering som gjordes några år därefter. Tillskottet resulterade i ett stort antal publikationer och flera större externa forskningsanslag.
Vid 2022 års Shanghairanking kom omvårdnadsforskningen vid NVS på plats fyra av cirka 300 universitet i världen.
I dag rymmer avdelningen forskning för att stärka patientens delaktighet och säkerhet i strävan mot en mer personcentrerad vård. Här beforskas områden som mHälsa (mobila hälsoappar för diagnos och hälsoövervakning på distans), fundamentala vårdbehov, ambulerande vård, anhörigstöd och metodutveckling.
Området är mycket brett, omfattar samtliga patientgrupper, och bedrivs även vid fler institutioner vid KI än bara NVS.
Ann Langius-Eklöfs eget område är inom mHälsa, där hon bland annat utvecklat en app för att stärka den personcentrerade vården för cancerpatienter med både egenvårdsråd och funktioner för uppföljning. Hon bedriver även forskning utifrån begreppet KASAM, det vill säga hur känslan av sammanhang påverkar vår upplevelse av livskvalitet.
Begreppet kan bli en utgångspunkt när det gäller att bättre tillvara patienternas perspektiv i utvecklingen av morgondagens precisionsomvårdnad, eller precisionshälsa.
Dagens avdelning för omvårdnad rymmer sju forskargrupper och flera projektgrupper. Forskningen spänner över allt från grundforskning till kliniska interventions- och implementeringsstudier.
TEXT: Magnus Trogen Pahlén