Grattis Jan Hasselström till docenturen!

Hej Jan Hasselström grattis till din docentur! Hur känns det att bli docent och hur ska du fira detta?

Hej! Det känns bara bra att ha fått en gedigen bedömning av sin forskar- och utbildningsgärning. För mig som månar om den akademiska utvecklingen inom allmänmedicin och primärvård är det viktig att få bidra genom denna positionering som ju har betydelse för det jag gör och för de doktorander jag handleder. Fira ska jag göra med forskargrupperna så småningom.

Vad forskar du om?

Jag jobbar med tre övergripande projekt 1. Att förbättra blodtrycksbehandling, blodtryckskontroll och prognos i primärvård, 2. Att förebygga stroke och TIA - vilka faktorer underlättar eller hindrar användningen av preventiva åtgärder och hur kan användningen av dessa förbättras i primärvården? 3. Tidig upptäckt av cancer i primärvård. Alla projekt berör centrala områden i primärvårdens uppdrag där det viktiga diagnosiska arbetet och jobbet att sortera kommer in både i blodtrycksprojekten och i de cancerrelaterade studierna. Uppföljning och optimering av behandlingen av kroniska tillstånd eller sjukdomar som förhöjt blodtryck, stroke och TIA är alla del av primärvårdsläkarnas uppdrag i relation till kronisk sjukdom.   

På vilket sätt bidrar din forskning till nytta för patienter/klienter/samhället?

Alla projekten berör kliniskt näraliggande frågeställningar som snabbt kan komma in i vården och påverka praxis. Mycket av forskningsresultaten har redan fått betydelse när vi jobbar med kunskapsstyrningen av vården för att förstå, prioritera och bygga upp stödprocesser för primärvård. Jag och medarbetarna deltar i många olika utbildnings- och fortbildningssammanhang där vi kan återkoppla studieresultat och fynd. Sen bygger man ju som forskare tillsammans med kollegor världen över på den gemensamma kunskapsmassan kopplade till sina forskningsområden - komplexa och mycket spännande uppgifter där det inte alltid är helt klart vilken nytta ens ansträngningar gör förrän många år senare. Men det är roligt att se att ens publikationer dyker upp som underlag för SBUs rapporter, i läroböcker som underlag för diagnossystemen eller citerade i andras forskningsarbeten då och då - då förstår man att forskningsinsatserna gör nytta vilket ju inte är helt klart när man drar igång projekten.

Vill du berätta mer om din bakgrund och vad du gör idag?

Jag började min kliniska och min forskarbana inom klinisk farmakologi - en spännande, mycket lärorik och intensiv tid med mycket internationella kontakter på dåvarande Huddinge sjukhus. Jag saknade dock patientarbetet och eftersom jag jobbat mycket med primärvårdsfrågor som klinisk farmakolog var steget inte så långt över till allmänmedicinen även om det innebar ytterligare en specialistutbildning. Både klinisk farmakologi och allmänmedicin har ju en generalistisk utblick och allmänmedicinen är ju den mest läkemedelsintensiva specialiteten så kunskapsområdena passar bra ihop. Att hitta in i primärvårdsrelevant forskning var dock lite svårare och vägen till detta har gått via mitt engagemang i läkemedelskommittéerna i regionen. När man jobbar med kvalitetsförbättring i vården dyker hela tiden kliniska kunskapsgap upp där forskningsinsatser behövs. Läkemedelskommittén har också varit en väldigt bra bas för att knyta kontakter över specialitetsgränser och jobba gemensamt med kunskapsutveckling. Läkemedelskommittéarbetet har jag numera slutat med men jag är engagerad både på regional och nationell nivå i uppbyggnaden av kunskapsstyrningen där ju läkemedelsfrågorna numera också ingår. Allt detta har jag gjort som deltidsuppdrag vid sidan av mitt kliniska arbete som allmänläkare, huvudsakligen i Tumba. Mitt kliniska arbete slutade jag 2019 när jag tillträdde tjänsten som verksamhetschef för Akademiskt Primärvårdscentrum, primärvårdens USV-enhet. Sedan några månader har jag stigit av chefskapet och biträder ledningen som forskningssamordnare. Parallellt med detta har jag jobbat med forskningen och handleder flera doktorander i anslutning till projekten ovan.

Vad händer annars utöver forskning?

Utöver forskning och arbete blir det en del tid för barn-och barnbarn. Vi ses ofta på vårt landställe där det är kul att jobba med händerna med det som ska göras på hus och i jorden. Jag har också ett stort musikintresse men där jag fått dra ner på tiden som jag tidigare ägnade åt olika typer av sånginsatser, så nu blir det mest att njuta av andras musicerande.