Nyhetsbrev

Nr 3 - 2017

Planerad långtidsuppföljning av självmordsförsökspatienter minskar självmord 

Amerikanska forskare visar i en metaanalys av 29 randomiserade kontrollerade studier (RCT) av psykosociala suicidpreventiva interventioner, att Världshälsoorganisationens (WHOs) psykosociala metod Brief Intervention and Contact (BIC), prövad i 3 RCTs, signifikant minskade självmordsfrekvensen hos högriskpatienter. 3 av 1041 patienter i BIC-gruppen och 24 av 987 patienter i kontrollgruppen dog genom självmord (Riblet et al 2017). Skillnaden var statistiskt signifikant (p<0,0001). Bortfallet av patienter var lågt i BIC-interventionerna och som högst 15 %, till skillnad från vad som vanligen är fallet i behandlingsstudier av högriskpatienter, där bortfallet kan vara upp till 50 %.

Bakgrund

Att en patient suiciderar efter att nyligen ha blivit utskriven från slutenvård är en katastrof för anhöriga och ansvarig läkare samt ett misslyckande för psykiatrin. Men att avgöra en patients självmordsrisk inför en planerad utskrivning är en svår och vansklig uppgift. I dagsläget saknas skattningsinstrument som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga graden av självmordsrisk och bedömningen vilar således på den sammantagna kliniska intervjun och vårdande läkares bedömning. De patienter som löper den största risken att suicidera efter utskrivning, är patienter med en tidigare historia av självmordsförsök och självskadebeteende, egentlig depression samt bipolär sjukdom under depressiv episod. I många fall har patienten själv yrkat på utskrivning, vilket i sig kan vara en varningssignal för planerad suicid.

Cochrane-rapporter och metaanalyser har visat att kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektal terapi kan minska upprepade självmordsförsök. Men många av dessa högriskpatienter avböjer tyvärr föreslagna behandlingar och upp till 50 % av de som deltar i kliniska interventioner fullföljer inte den behandling de erbjudits. En bakomliggande orsak har föreslagits vara, att patienterna inte känner förtroende för den behandling de erbjuds och att de känner sig missförstådda av och hyser misstro till den psykiatriska vården. Att öka tilliten till psykiatrin och deras arsenal av behandlingar är en stor utmaning för psykiatrin.

Enligt traditionellt medicinsk synsätt är suicidalitet ett symtom på psykisk sjukdom och patienten behandlas därför i första hand för den underliggande psykiska sjukdomen. Men senare års forskning har visat att för den suicidala patienten och dennes familj, med exempelvis psykologiska, sociala och existentiella problem, är det viktigt att synen på suicidaliteten i den psykiatriska koden vidgas, så att bemötandet och vården av självmordsnära patienter kan ske på flera plan, inte bara på de medicinskt-psykiatriska. Så har interventioner där den psykoterapeutiska behandlingen fokuserat på patientens suicidalitet visats ge en kliniskt signifikant suicidpreventiv behandlingseffekt, jämfört med när samma behandlingsformer fokuserat på det underliggande psykiatriska sjukdomstillståndet.

BIC-interventionen

BIC-interventionen riktar sig till högriskpatienter med en tidigare historia av självmordsförsök och självskadebeteende och är en vidareutveckling av bl. a de program med korta kontakter under lång tid som framgångsrikt använts vid alkoholmissbruk. Tiden mellan utskrivning från slutenvården eller akutmottagning och övergång till öppenvård är den mest kritiska för ett upprepat självmordsförsök eller fullbordat självmord.

Metoden har beskrivits i detalj av Fleischmann och hennes medarbetare i en randomiserad kontrollerad multisitestudie av patienter från fem länder, och inleds således med en timmes lång individuell session, så snart som möjligt och som längst 3 dagar efter utskrivning för ett självmordsförsök (Fleischman et al 2008). Under sessionen informeras patienten om bakomliggande orsaker till självmordsbeteende, basal epidemiologi, riskfaktorer och skyddande faktorer. Patienten ges även konstruktiva alternativa strategier att hantera självmordsbeteende.  Därpå följer 9 uppföljningstillfällen efter 1, 2, 4, 7, och 11 veckor samt 4, 6, 12 och18 månader per telefon eller om möjligt ett personligt besök av person med klinisk erfarenhet såsom undersköterska, sjuksköterska eller psykolog etc. Samtalen vid uppföljningstillfällena kompletteras med ett standardiserat frågeformulär som bl a tar upp frågor om patientens aktuella stämningsläge, eventuella tecken på stress och riskfaktorer samt skyddande faktorer och självmordsbeteende. Uppföljningstillfällena ger möjlighet att identifiera patienter som bedöms vara i behov av en mer intensifierad behandling.     

Suicidala patienter saknar ofta ett fungerande socialt nätverk och har en dåligt fungerande relation med sin familj. Det har föreslagits att BIC förebygger självmordsbeteende tack vare att metoden fungerar som ett stödjande socialt nätverk, som ger den suicidnära personen en känsla av sammanhang och av att ha blivit sedd och hörd och att ha någon att dela sina självmordstankar med. En stor fördel med BIC-interventionen jämfört med andra suicidpreventiva behandlingsmetoder är att den är billig och inte kräver stora och dyrbara resurser ifråga om personal, utrustning och lokaler. Metoden borde därför utan svårigheter kunna integreras i den sedvanliga kvalitetssäkringen av vården för patienter som skrivits ut från sjukhus efter ett självmordsförsök.

Rigmor Stain

Referenser

Nyhetsbrevets läsrum

Riblet NBV, Shiner B, Young-Xu Y, Watts BV. Strategies to prevent death by suicide: Meta-analysis of randomised controlled trials. BJPsych 2017;1-7

Fleischmann A, Bertolote JM Wasserman D. Effectiveness of brief intervention and contact for suicide attempters: a randomized controlled trial in five countries. Bull World Health Org. 2008;86:793-709

Information

För de senaste nyheterna och kalenderhändelserna från NASP, besök vår startsida!

Självmordspreventivt stöd och resurser

På NASP:s sida "Få stöd" finns kontaktuppgifter till flera hjälplinjer samt råd om hur man kan hjälpa en person som befinner sig i en självmordskris. Besök sidan här

Litteratur

Wasserman, D (red.) Suicide: an unnecessary death Oxford: Oxford University Press. Second Edition. 2nd ed. 2016, ISBN: 9780198717393

Galli S. När mammas tankar ändrade färg. Utgiven av IDUS förlag, ISBN13: 9789175772622

Wasserman D. Depression (The Facts) 2nd Edition, omarbetad för allmänheten.
Boken har vunnit 2012 “ Book Award” priset  från British Medical Association Book of Science Awards 2012, for the Public Understanding of Science. Priset delas ut till den bok som panelen anser bäst stödja främjandet av allmänhetens förståelse för vetenskap. Utgiven av Oxford University Press November 2011. IBSN 9780199602933

Susanne Bejerot, docent i psykiatri och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri har skrivit Förordet till Lars Wiklunds bok Lisa – ett liv som handlar om hans dotters barndom, ungdom och vuxenliv som tragiskt ändades med ett självmord. 

Reading room 1 är tillgängligt för er alla

Varje månad läser Jerzy Wasserman, Vladimir Carli, Gergö Hadlaczky, Guo-Xin Jiang, Marcus Sokolowski, Rigmor Stain, David Titelman och Danuta Wasserman alla självmordsrelaterade artiklar, som publicerats i peer-granskade tidsskrifter. Det rör sig om c.a 300 artiklar/månad.  De viktigaste och mest tillämpliga artiklarna för det självmordspreventiva arbetet inom hälso- och sjukvården och befolkningen läggs ut i ”läsrummet”. I Nyhetsbrevets läsrum lägger vi ut artiklar som kopplas till Nyhetsbrevets innehåll.

Att registrera sig och installera Mendeley är helt gratis. De flesta artiklarna länkar direkt till PubMed, så att du kan hämta hem hela artikeln. Stöter du på några problem så hjälper Sebastian Hökby på NASP dig gärna.

Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), Gunilla Wahlén (SPES), Per Anders Rydelius (MIND)

Redaktion och kontakt: Danuta Wasserman (NASP), Gergö Hadlaczky (NASP), David Titelman (NASP)

Nyhetsbrev 2017

1. Krympande psykiatrisk vård och höjda suicidtal i USA

2. Mobbning och suicidalt beteende bland ungdomar

3. Planerad långtidsuppföljning av självmordsförsökspatienter minskar självmord 

Nyhetsbrev 2016

1. Information om självskade- och självmordsbeteende på Internet

2. Att förlora ett barn i självmord

3. Suicidrisk hos efterlevande barn

4. Långtidsrisk för självmord 

5. Psykosocial terapi minskar självskadebeteende och självmord 

6. Självmordsrisk hos efterlevande till självmordsoffer

7. Självmordsförsök bland asylsökande 

8. Suicidal kommunikation

9. Ungdomars riskbeteenden och borderline personlighetsstörning

10. Ungas erfarenheter av psykiatrisk vård

11. Direkt och indirekt psykoterapeutisk behandling vid självmordsnärhet

12. Interventioner vid självskadebeteende hos barn och ungdomar

13. Interventioner vid självskadebeteende hos vuxna

14. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos ungdomar

15. Stigande trend av psykisk ohälsa hos svenska ungdomar

16. Impulsivitet och suicidalitet hos ungdomar

17. Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar

18. Telefonjourer vid självmordskriser 

Nyhetsbrev 2015

1. Medvetandeträning- en effektiv suicidpreventiv metod

2. Ökade internaliserade problem hos flickor

3. Psykoterapi vid PTSD hos krigsveteraner 

4. Psykosocialt stöd förebygger självmord

5. Självmord inom slutenvården

6. Ökad risk för självmordsbeteende bland HBTQ-personer

7. Unga mäns självmord

8. Långtidseffekter av självmordsförsök

9. Vård efter självmordsförsök

10. Överföring av självmordsbenägenhet mellan generationer

11. Ekonomi, social status och suicidalitet 

12. Självmordsrisk och hjälpsökande hos ungdomar

13. Sömnstöringar och suicidrisk

14. Antiepileptiska läkemedel och ökad suicidrisk 

15. Religion och suicidrisk

16. Dåliga skolbetyg och allvarliga självmordstankar

17. Förlorad tillit till vården efter suicid

18. Självmord i Stockholms tunnelbana

19. Skolprestationer och självmordstankar

20. Joiner's interpersonella teori om självmord

21. Att läsa böcker förebygger suicid

Nyhetsbrev 2014 

1. Livstidsförekomst av självskadebeteende (NSSI) hos europeiska ungdomar

2. Självmordsförsök och självmord bland invandrare

3. Åldersrelaterat samband mellan antidepressiva och suicid

4. Personlig öppenhet och suicid

5. Befolkningsinriktad suicidprevention - effektiv även för män

6. Självmordsförsök i primärvården

7. Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

8. Förtroende för psykiatrisk vård

9. Skolans betydelse för självmordsbeteende

10. Uppväxtmiljö och självmordsrisk som ung vuxen

11. Självmordsrisk vid olika nivåer av psykiatrisk vård

12. Psykotiska symptom, psykisk flersjukhet och suicidalitet hos ungdomar

13. Överdödlighet och förväntad livslängd hos psykiskt sjuka

14. Genetiskt samband mellan självmordsbeteende och ADHD

15. KBT vid komplicerad sorg hos efterlevande

16. Självmord bland unga

17. Socialt utanförskap och suicidalitet

18. Självmord inom slutenvården

19. Är det farligt att tala om självmord?

20. Självmord bland 10-14-åringar runt om i världen

Nyhetsbrev 2013

1. Självmordsbeteende efter förälders självmord

2. Nordiska självmordstrender 1989-2009

3. Självskadebeteende och självmordsförsök

4. Mortalitet och livslängd vid självskadebeteende

5. KBT vid terapiresistent depression

6. Läkares höga självmordsfrekvens

7. Hjälpsökandebeteende vid suicidalitet

8. Självmord inom slutenvården

9. Non suicidal self-injury disorder

10. Psykotiska symptom och självmordsbeteende hos ungdomar

11. Subsyndromal depression/ångest och suicidalitet hos ungdomar

12. Aktiv uppföljning av patienter som gjort självmordsförsök

13. Riskfaktorer för självmord hos äldre

14. Medvetandeträning som suicidprevention

15. Livstidsförekomst av suicidalitet hos ungdomar

16. Paracetamolförgiftningar

17. Suicidpreventiv intervention inom primärvården

18. Psykosocial utredning vid självskadebeteende

19. Invandrartäthet och skolbarns psykiska hälsa

20. Arbetslöshet och självmord II

För nyhetsbrev äldre än från 2013, kontakta nasp@ki.se

Prenumerera på NASP:s nyhetsbrev

Det är kostnadsfritt att bli prenumerant. Fyll i formuläret för att ta del av nyhetsbrevet via e-post.

PreventionPsykiatriPsykisk ohälsaSuicidforskning