Skip to main content

Covid-19: Resurser för psykiskt välbefinnande

Den pågående Covid-19 pandemin är omskakande: den innebär osäkerhet inför framtiden och vi tvingas in i förändring. Med anledning av detta har NASP sammanställt evidensbaserade resurser för att hjälpa oss att hantera möjliga negativa effekter på den psykiska hälsan (som stress och ångest) såväl för att stärka det psykosociala välbefinnandet.

Negativa effekter på den psykiska hälsan kan uppkomma av sociala åtgärder som karantän och nedstängning, rädslan för sjukdomen och livsstilsförändringar (Brooks et al., 2020; Sood, 2020).

Studier utförda under och efter tidigare kriser (till exempel vid utbrottet av SARS och Ebola) har visat flera negativa effekter på den psykiska hälsan hos befolkningen i rådande utbrottsdrabbade regioner (Lee et al., 2005) och dessutom en allvarligare påverkan på de som överlever sjukdomen och deras familjer (Mak et al., 2009; James et al., 2019). Dessutom så var vissa specifika befolkningsgrupper mer påverkade än andra. Unga, äldre och personer med inlärningssvårigheter och psykiska funktionshinder har högre risk för negativa psykiska hälsoeffekter. Därtill har hälso- och sjukvårdsarbetare högre risk för symtom på posttraumatiskt stressyndrom (Brooks et al., 2018; Lee et al., 2018), höga stressnivåer (Brooks et al., 2018) och psykiska besvär (Brooks et al., 2018). Dessa fynd styrker de tidigare resultaten från forskning om COVID-10 pandemin (Ho et al., 2020; Robinson, 2020; Qiu et al., 2020).

Evidensbaserade resurser

Baserat på rådande forskning har åtskilliga rekommendationer publicerats som kan hjälpa till att hantera det psykiska välbefinnandet under pandemin. De öppet tillgängliga rekommendationer och resurser som NASP har sammanställt kan hjälpa till med att förebygga vissa av de negativa effekterna på den psykisk hälsan som kan uppstå till följd av pandemin. Vi har delat upp de evidensbaserade verktygen och resurserna i tre kategorier: