HIIT

Hur påverkar tiden på dagen blodsocker och träning? En studie med HögIntensiv IntervallTräning (HIIT)

Skelettmuskulaturen är en av kroppens viktigaste insulinkänsliga vävnader, och den vävnad som tar upp det mesta av sockret från blodet efter en måltid så att sockerbalansen återställs. På grund av muskulaturens storlek (nästan halva kroppsvikten) så kan förändringar i muskelns förmåga att ta upp socker påverka hela kroppens ämnesomsättning. Fysisk aktivitet har en stor påverkan på muskeln och leder till ett ökat sockerupptag och förbättrad insulinkänslighet. Vår forskning har fokuserat på att identifiera olika molekyler som aktiveras i muskeln av träning och som bidrar till att förbättra muskelns insulinsvar. Vi har bland annat sett att muskelns specifika sockertransportmolekyler aktiveras som ett svar på fysisk aktivitet och att regelbunden träning ger en ökad mängd sockertransportörer i muskel. 

Vi vill undersöka om tiden på dagen som man tränar har en påverkan på sockerkontrollen. I en nyligen publicerad studie visar vi att högintensiv intervallträning har en bättre effekt på sockerkontrollen när den utförs på eftermiddagen i jämförelse med träning på morgonen. Vi vill nu följa upp dessa fynd med en mer detaljerad studie för att kartlägga vilka mekanismer som påverkar träningssvaret vid olika tider på dygnet.

HIIT – information för 2024

Hur påverkar tiden på dagen blodsocker och träning? En studie med HögIntensiv IntervallTräning (HIIT)

Studien kommer att genomföras på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?

Folksjukdomen typ 2-diabetes ökar markant i världen. Fysisk aktivitet och motion har positiva effekter på högt blodsocker, övervikt/fetma, högt blodtryck och förhöjda blodfetter. Alla dessa faktorer utgör riskfaktorer för att utveckla typ 2-diabetes. Genom en positiv påverkan på diabetessjukdomens riskfaktorer kan risken för att patienten drabbas av sjukdomens komplikationer minska. Det är emellertid inte helt klarlagt vilka molekylära mekanismer som kontrollerar motionseffekten och dess positiva inverkan på sockeromsättning i blodet och känslighet för hormonet insulin. Det är inte heller klarlagt hur mycket motion som krävs för att se en klinisk förbättring eller om tiden på dygnet då motionen utförs spelar någon roll. Vi har i tidigare studier på personer med typ 2-diabetes visat att upprepade högintensiva träningspass (HIIT) som utförs på eftermiddagen ger en bättre effekt på blodsockerkontrollen, och denna positiva effekt även består kort tid efter träningen, jämfört med om träningen utfördes på förmiddagen. Syftet med den nuvarande studien är att undersöka effekten av ett HIIT träningspass hos personer med eller utan typ 2-diabetes. Vårt mål är att kartlägga mekanismerna som kan förklara hur tiden på dygnet när träningen utförs påverkar blodsockerkontrollen och metabolismen i olika vävnader.

Forskningshuvudman för projektet är Karolinska Universitetssjukhuset. Studien är ett samarbete mellan forskare på Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och forskare i Danmark och USA.

Hur går studien till?

För att delta i studien får du inte ha känd kärlkramp, eller annan allvarlig hjärtsjukdom, eller fysisk funktionsnedsättning som omöjliggör träning. Du ska inte heller ha insulinbehandlad diabetes.

Före studiestart kommer du att genomgå en hälsokontroll. Vid detta tillfälle kommer vi att registrera kroppsvikt, kroppslängd och blodtryck. Du kommer att tillfrågas om din sjukdomshistoria, nuvarande kosthållning och hur mycket du tränar. Vid detta besök kommer du även att få genomföra ett max-test på cykel där vi mäter den maximala syreupptagningsförmågan. Detta test ger ett värde på din fysiska kondition och kommer att användas för att bestämma din individuella belastning vid följande besök där de högintensiva cykelpassen genomförs. Du kommer även att få prova på det högintensiva cykelpasset för att du ska vara förberedd på hur träningen går till inför de följande besöken. Dessutom utförs en ultraljudsundersökning på hjärtat samt en undersökning av lungfunktionen. 

Besöket beräknas ta ca 3,5 timmar och genomförs på Karolinska sjukhuset i Solna. En remiss till Provtagningscentralen för fastande blodprov fås vid hälsoundersökningen. Total mängd blod som tas i studien är 50 ml, vilket motsvarar drygt 12 % av vad som tas när man ger blod.

Du kommer därefter att genomföra tre stycken studiebesök.   

Besök 1: Du lämnar blodprov. Du kommer vid detta besök att få en kontinuerlig glukosmätare (CGM) placerad på överarmen. Denna ska bäras under hela studietiden och kommer att mäta ditt blodsocker kontinuerligt. Eftersom kosten ska vara standardiserad för samtliga deltagare i studien kommer du att få 18 st matportioner att ta med hem. Du kommer att få instruktioner och tidsplan för när du ska äta dessa matportioner.

Vid varje av följande besökstillfälle tas två vävnadsprov (sammanlagt fyra i hela studien). Vävnadsproven tas från låret. Dessa prover skall användas för att studera hur ett motionspass påverkar de metaboliter och arvsanlag (gener) som styr regleringen av blodsocker- och blodfettsnivåer. Efter lokalbedövning av hud och underliggande vävnad görs ett ca 1 cm långt snitt i huden. Med hjälp av ett instrument, en sk biopsitång, tas sedan ca 150 mg muskel från lårmuskeln. Om möjligt kan även ca 150 mg fett från underhudsfettet erhållas men detta beror på hur mycket underhudsfett som finns på låret.

Besök 2 (HIIT på morgonen): Du kommer till Karolinska sjukhuset klockan 8:00. Vi sätter en kanyl i ett armveck för att kunna dra blodprover under studiebesöket. Blod tas för analys av bland annat kroppsegna hormoner. Bedövning läggs på två olika ställen på låret där muskel- och fettvävsprover kommer att tas. Det första muskel- och fettprovet tas och därefter gör du en HIIT cykling klockan 9:00 (6 st 1 minuters högintensiva cyklingsintervall). Direkt efter cyklingen tas ett muskel- och fettvävsprov, och ett till blodprov. Du får sedan vila och duscha och en timme efter cyklingen tas ett sista blodprov. Besöket varar i ca 2,5 timmar.

Besök 3 (HIIT på eftermiddagen): Upplägget är det samma som för besök 2, men nu sker HIIT cyklingen kl 16:00. Du kommer till Karolinska sjukhuset klockan 15:00. Vi sätter en kanyl i ett armveck för att kunna dra blodprover under studiebesöket. Blod tas för analys av bland annat kroppsegna hormoner. Bedövning läggs på två olika ställen på låret där muskel- och fettvävsprover kommer att tas. Det första muskel- och fettprovet tas och därefter gör du en HIIT cykling klockan ca 16:00 (6 st 1 minuters högintensiva cyklingsintervall). Direkt efter cyklingen tas ett muskel- och fettvävsprov, och ett till blodprov. Du får sedan vila och duscha och en timme efter cyklingen tas ett sista blodprov. Besöket varar i ca 2,5 timmar.

Möjliga följder och risker med att delta i studien

Viss smärta uppstår vid insättande av en kanyl i ett blodkärl i armen och det finns en viss risk för lokal kärlretning. En del personer upplever ”träningsvärk” efter HIIT. Du kommer att övervakas medicinskt vid varje tillfälle du genomför HIIT. Såväl blodprovstagning som provtagning av muskel och fettvävnad kan orsaka viss smärta, men inte värre än att man efter provtagningen kan cykla ett träningspass och återuppta sin dagliga aktivitet. En blödning kan uppstå i samband med muskelprovtagningen, vilken är begränsad och upphör vanligtvis inom några minuter. I sällsynta fall kan känselbortfall uppkomma inom ett litet område vid provtagningsstället. För att undvika blödning efter provtagningen appliceras ett tryckförband över provtagningsstället i 2–4 timmar.

Vad händer med mina uppgifter?

Projektet kommer att samla in och registrera information om dig. Dessa data kommer vara kodade och kodnyckeln kommer förvaras inlåst. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem. I studien behövs uppgifter angående medicinering i din datajournal, och vi ber om ditt tillstånd att inhämta sådan information. Ansvarig för dina personuppgifter är Karolinska universitetssjukhuset. Enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR, The General Data Protection Regulation) har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta någon av de ansvariga forskarna. Dataskyddsombud finns på Karolinska universitetssjukhuset. Ansvarig forskare kan förmedla kontakt. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.

Vad händer med mina prover?

Dina prover kommer att analyseras med avseende på kroppsegna hormoner, aktiverade gener, små genbitar, proteiner, fetter och nedbrytningsprodukter – alla kopplade till typ 2-diabetes och dess följdsjukdomar.

De prov som tas i samband med denna studie kommer att lagras i Stockholms medicinska biobank (reg.nr. 914 hos Socialstyrelsen) i enlighet med Lagen om biobanker i hälso- och sjukvården (2002:297) som reglerar på vilket sätt prov får sparas och nyttjas. Proven kommer att förvaras kodade vilket innebär att proven inte direkt kan härledas till dig som person. Varje prov har en unik kod för att undvika sammanblandning. Proven och den tillhörande identifieringslistan (kodnyckel) kommer att förvaras åtskilda från varandra och skyddas från åtkomst av obehöriga. Du har rätt att säga nej till att proverna sparas. Om du samtycker till att proverna sparas har du rätt att senare ta tillbaka (ångra) det samtycket. Dina prover kommer i så fall att kastas eller avidentifieras. Om du vill ångra ett samtycke ska du kontakta ansvarig forskare. Proverna får bara användas på det sätt som du har gett samtycke till. Om det skulle tillkomma forskning som ännu inte är planerad, kommer etikprövningsmyndigheten att besluta om du ska tillfrågas på nytt. Vissa analyser av proverna kommer att ske i Danmark och USA. Även andra laboratorier/samarbetspartner inom och utanför EU kan komma att anlitas. Efter analyser kommer proverna att kasseras.

Hur får jag information om resultatet av studien?

När studien är klar så kommer den att presenteras som en artikel i vetenskapliga tidskrifter. Alla data redovisas på gruppnivå så att ingen enskild deltagare kan identifieras. Om du önskar en kopia på artikeln från den vetenskapliga tidskriften så kontakta ansvarig forskare.

Försäkring och ersättning

Din medverkan i studien omfattas av patientförsäkringen. Du kommer att ersättas med 7500 kr efter ditt deltagande. Denna ersättning är skattepliktig.

Deltagandet är frivilligt

Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför, och det kommer inte heller att påverka din framtida vård eller behandling.

Forskare som genomför studien

Professor Harriet Wallberg 

Professor Kenneth Caidahl 

Professor Anna Krook

Anmäl ditt intresse

Anmäl ditt intresse att delta i vår forskningsstudie genom att skicka e-post till vår adress:

Rekrytering-intfys@fyfa.ki.se

Var vänlig ange din ålder, längd, kroppsvikt, om du har typ 2-diabetes, om du röker eller snusar och eventuell medicinering vid svar.  

MB
Innehållsgranskare:
Marie Björnholm
2024-02-15