Om oss

Eva Lagging är doktorand och forskar om organdonation i livet

Att donera organ i livet, det handlar Eva Laggings forskningsområde om. Hon är kanslischef vid Storstockholms Diabetesförening och doktorand vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska institutet.

Vad handlar din forskning om?

Studierna belyser dels allmänhetens inställning till levande njurdonation men även levande njurdonatorers upplevelser av donationsprocessen.

Vad gör du just nu i din forskning?

Jag är i slutfasen av att skriva mitt första manuskript och jag skriver en EPN-ansökan för en studie som belyser vårdens roll i processen att finna levande njurdonatorer.

Vad är det bästa med din forskning?

Levande donation är unik, så till vida att en frisk person genomgår ett stort kirurgiskt ingrepp, inte för sin egen skull, utan för att förbättra en annan människas hälsa. Att genom min forskning få ta del av donatorernas erfarenheter och därigenom kunna bidra till att förbättra processen kring levande njurdonation, känns mycket meningsfullt.

Vad är den praktiska användningen eller relevansen av din forskning?

Min studie kring allmänhetens inställning till levande njurdonation kan komma att bidra med underlag till hur informationen om levande donation – till både allmänheten och potentiella levande njurdonatorer – kan förbättras.

I förlängningen kan resultaten från studierna bidra till att fler människor donerar organ, vilket i sin tur bidrar till att fler svårt sjuka människor kan komma att transplanteras och därigenom få en ökad livskvalitet, alternativt räddas till livet.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Att vi utvecklar samarbetet inom de nordiska länderna där de olika infallsvinklarna från ett brett fält av expertis leder till ökat främjande av organdonation i dessa länder. Att ha med brukarperspektivet i forskning och utveckling av vården får alltmer betydelse och inflytande, för att därigenom uppnå optimala resultat.

 

Tomas Månsson är studierektor vid LIME

Tomas Månsson är fil. dr., undervisar i medicinsk etik och är också studierektor för institutionens doktorander.

Vad innebär det att vara studierektor?

Att vara studierektor är först och främst att vara ett stöd för doktoranderna. Det är därför jag är här. Tillsammans med forskarutbildningshandläggaren Ingrid Smedberg tar vi hand om doktoranderna under hela processen från antagning till disputation. Redan innan de antas läser jag igenom deras antagningsansökan och leder sedan antagningsseminariet. Därefter görs årligen en skriftlig uppföljning med varje doktorand huruvida allt går enligt doktorandens planer. Tillgodoräknanden är också en viktig del av arbetet. Många vill tillgodoräkna sig poäng för t.ex. en kurs, konferens eller seminarieserie, och då får studierektor fatta beslut i enlighet med KI:s regelverk. Dessutom ingår det i studierektorsuppgiften att förbereda doktorandens ansökningar om halvtidsseminarium och disputation.

Vad gör du just nu i ditt arbete som studierektor?

Jag läser en ansökan om att få bli doktorand. I höst har jag även uppföljningssamtal med de doktorander som antogs förra hösten. Vi samtalar bland annat om kurser och forskning. Skulle det vara några problem tar vi upp det också, även om jag inte kan lösa problemet så kan jag slussa vidare till rätt instans. Det kan vara bra att veta att jag har tystnadsplikt.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Som studierektor kommer jag i kontakt med många trevliga och intressanta människor som jag annars inte skulle ha träffat. Lime är ju en stor institution med många olika inriktningar. Dessutom har jag fått bättre kännedom om KI, dess regelverk och ny forskning som bedrivs vid Lime.

När kan man komma till dig som doktorandstudent?

Till mig är man alltid välkommen! Jag har mitt rum på plan 3 i Widerströmska huset. Man får gärna mejla mig och avtala en tid, om det rör sig om ett längre möte.

Hur ser du på framtiden för studierektorer?

Så länge det finns universitet som har doktorander så måste någon ta hand om dem. Det är på många sätt komplicerat att vara doktorand, bland annat på grund av att regelverken är komplicerade. Studierektorn har därför en viktig funktion att fylla – som stöd för doktoranden.

 

Doktoranden Joar Björk forskar om hälso- och sjukvårdens prioriteringar

Joar Björk arbetar som läkare vid centrallasarettet i Växjö och är doktorand vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska institutet. Han forskar om hälso- och sjukvårdens prioriteringar.

Vad handlar din forskning om?

Min ansats är dels empirisk, det vill säga jag undersöker vad folk tycker och gör, och dels filosofisk,  vilket innebär att jag prövar olika tänkbara handlingsalternativ mot etablerade medicinsk-etiska riktlinjer.

Vad gör du just nu i din forskning?

 Just nu skriver jag en artikel om läkares syn på att kräva att patienter slutar röka inför planerade operationer. En central frågeställning här är om läkare överdriver riskerna med rökning inför operation för att få patienter att sluta röka.

Vad är det bästa med din forskning?

Att få en chans att tänka igenom svåra frågor grundligt, samt en chans att påverka sjukvården till det bättre.

Vad är den praktiska användningen eller relevansen av din forskning?

Det finns flera faktorer som gör att sjukvården blir dyrare, till exempel en åldrande befolkning och bättre och dyrare mediciner, och i ljuset av detta blir det allt viktigare att vi på ett klokt sätt prioriterar bland alla möjliga åtaganden för sjukvården. Förhoppningsvis kan min forskning utgöra en del av den samlade ansträngningen att göra bästa möjliga prioriteringar inom svensk sjukvård.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Jag tror att prioriteringsfrågorna kommer att bli allt mer framträdande den närmsta tiden. Endast genom att prioritera på ett klokt och rättvist sätt kan vi få sjukvårdsbudgeten att räcka till och samtidigt tillfredsställa befolkningens önskemål och behov.

 

Annelie Jonsson arbetar som administratör och skriver poesi

Att administrera, informera och dokumentera är en stor del av Annelie Jonssons vardag som administratör vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska institutet.

Vad gör du i ditt arbete som administratör?

Jag är utbildnings- och centrumadministratör och också webbredaktör för några webbplatser.  En dag på jobbet för mig innebär till exempel att uppdatera nyheter på webben, hantera fakturor och boka resor, arbeta med administrationen av våra kurser, registrera i Ladok och uppdatera kurswebbar i pingpong.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Att det är så omväxlande. Eftersom jag har tre roller i en så blir det flera olika uppgifter att arbeta med och det går att växla uppgifter under en dag. Sedan kan jag påverka min egen arbetssituation, inom rimliga gränser förstås, men jag kan tycka och tänka till kring mitt arbete och få gehör för det.

Hur kommer det sig att du skriver poesi?

Jag har skrivit lyriska texter till och från under en tid, jag tror jag var 26 år när jag började skriva men jag hade sedan ett långt uppehåll tills för några år sedan, då poesiförfattandet tog fart på nytt. När jag var klar med det jag hade skrivit skickade jag in manuset till ett förlag, som nappade och det blev en bok som nu är utgiven.

Vad har du för planer för poesin framöver?

Vad gäller poesin så skriver jag något då och då, men jag har ett annat projekt på gång. Det är ganska så nytt, och också ett nytt sätt för mig att skriva, men det är givande att ägna sig åt och jag hoppas att jag blir publicerad på nytt så småningom.

Hur ser du på framtiden för administratörer?

Jag tror och hoppas att man på KI insett att det behövs personer som administrerar arbetet, registrerar, informerar och kommunicerar, följer upp och dokumenterar, med mera.  Det är nödvändiga arbetsuppgifter som inte går att spara in på, särskilt inte för en myndighet.

Niklas Juth är docent och forskar om etiska frågor inom hälso- och sjukvården

Etiska frågor inom hälso- och sjukvården, det handlar Niklas Juths forskning om. Han är docent och forskare vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet.

Vad handlar din forskning om?

Etik handlar om normer och värderingar som kan studeras på två sätt: dels kan man studera människors befintliga värderingar, dels de värderingar som de ”borde” ha, det vill säga mer rimliga eller försvarbara. Jag bedriver forskning om båda, och då handlar det om både vårdpersonal och allmänhet.

Vad gör du just nu i din forskning?

De senaste åren har fokus varit på två huvudområden; prioritering inom hälso- och sjukvård respektive livets början. Vad gäller prioriteringsfrågor så handlar det till exempel om hur man ska prioritera när man har patientens behov som utgångspunkt; vad innebär det att ha ett större behov än någon annan? Forskningen om livets början handlar bland annat om etiska frågor kring fosterdiagnostik.

Vad är det bästa med  din forskning?

Att den berör grundläggande värderingsfrågor om hur vi ska inrätta samhället och hur vi bör leva våra liv. Prioriteringsfrågor som exempelvis rättvisefrågor och fördelningsfrågor är relevanta för hela samhället. Patientens livskvalitet står i centrum, men också vad det innebär att leva ett gott liv, detta är grundläggande filosofiska frågor. Forskningen är varierad och berör både det normativa, filosofiska och det empiriska i form av enkäter och intervjuer. Jag försöker känna verkligheten på pulsen.

Vad är den praktiska användningen eller relevansen av din forskning?

En viktig praktisk tillämpning är att medvetandegöra sjukvårdspersonal om vilka värderingar som finns och vad som är värderingsfrågor. Praktisk relevans är att levandegöra frågorna, så att de inte går förlorade. Detta bidrar förhoppningsvis till att ”elda på” en etisk diskussion inom hälso- och sjukvården och i samhället i stort.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Patientens rättigheter kommer fortsatt att vara i fokus, och de etiska diskussionerna påverkas förstås av den snabba utvecklingen inom medicinen. Det kommer hela tiden nya behandlingar som ofta är väldigt dyra, varför prioriteringsfrågor blir allt mer aktuella. Sedan har det skett en veritabel explosion inom genetikens område där man numera billigt, pålitligt och enkelt kan modifiera mänskliga gener. Då måste man ställa sig frågan vad av det vi kan göra ska vi verkligen göra? Det tredje som kommer att bli än mer viktigt i framtiden är så kallad screening för till exempel bröstcancer, där bland annat frivilligheten och patientens rätt till självbestämmande behöver dryftas.

 

Kristina Burström är docent och forskar om mätning och värdering av hälsa

Mätning och värdering av hälsa handlar Kristina Burströms forskning om. Hon är docent i hälsoekonomi och leder gruppen Hälsomått och ekonomisk utvärdering som är en forskargrupp i hälsoekonomi inom Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid LIME, KI.

Vad handlar din forskning om?

Forskningen fokuserar på patientrapporterade mått på hälsa (PROMs) som kan användas vid uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvården och för att följa befolkningens hälsa och studera ojämlikhet i hälsa. Livskvalitetsinstrumentet EQ-5D är ett sådant mått. Vilka metoder som kan användas för att mäta hälsa och vem som bör värdera hälsotillstånd är centrala frågor. Jag bedriver forskning i Sverige och i Kina, där jag är gästprofessor vid Nanjing Medical University, samt medverkar i projekt i andra europeiska länder. Jag är medlem i den internationella forskargruppen EuroQol Group.

Vad gör du just nu i din forskning?

Jag håller på med utveckling av EQ-5D-frågeformulär för vuxna och barn, bland annat översättning till somaliska tillsammans med somaliska kollegor, metodutveckling av en sk time trade-off (TTO) fråga som ställs till personer som befinner sig i ett visst hälsotillstånd för att kunna samla in erfarenhetsbaserade värderingar av hälsotillstånd. Jag håller också på med studier av olika patientgruppers värderingar av hälsotillstånd, och har tillsammans med kollegor vid Office of Health Economics i London nyligen publicerat en studie om begreppet ’erfarenhet’ när det gäller hälsotillstånd.

Vad är det bästa med din forskning?

Att arbeta med analyser av data och att få gå på djupet med intressanta frågeställningar, arbeta med kollegor från andra discipliner och att arbeta internationellt. Den praktiska tillämpningen av forskningen är också viktig.

Vad är den praktiska användningen eller relevansen av din forskning?

Forskningen baseras på patienters upplevelser och värdering av hälsotillstånd och kan därför bidra till ett mer informerat beslutsfattande och mer välgrundad resursfördelning inom hälso- och sjukvården. Vidare kan man mäta sociala skillnader i hälsa i befolkningen genom PROMs data.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Patientperspektivet har blivit viktigare och det har visat sig att erfarenhetsbaserade värderingar av hälsotillstånd tyder på att människor fäster stort avseende på den psykiska dimensionen av hälsa vilket också stämmer överens med andra mått på välbefinnande. Det är därför viktigt att det fortsatt görs studier som belyser betydelsen av vem som värderar hälsotillstånd. Hälsoekonomi och etik har mycket gemensamt, inte minst när det gäller värderingar av hälsa och prioriteringar i sjukvården.

 

Doktoranden Petter Karlsson forskar om etiska problem med suicidprevention

Petter Karlsson är läkare och doktorand och forskar om suicidprevention och etiska frågeställningar kring det vid Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid Karolinska Institutet.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning handlar om etiska problem med suicidprevention i allmänhet och Sveriges Nollvision för suicid i synnerhet. Det innebär både ett globalt perspektiv där etiska frågor om suicidprevention på folkhälsonivå är relevanta, och ett individperspektiv där frågor om den enskilda individens fri- och rättigheter behöver besvaras. Suicidpreventiva åtgärder på befolkningsnivå påverkar ett stort antal människor medan antalet liv som räddas är litet, eftersom suicid är relativt ovanligt. Detta gör att frågor behöver besvaras om vilka medel på folkhälsonivå som är rättfärdigade för att förhindra suicid. På individnivå handlar problemen ofta om en konflikt mellan den enskilda patientens rätt till självbestämmande och samhällets ambition att förhindra suicid. I vilken utsträckning är det t ex motiverat att tvångsvårda en patient p.g.a. suicidrisk? Vidare, även om kopplingen mellan psykisk sjukdom och suicid är stark, går det inte att utesluta att ett mindre antal suicid är rationella.

I forskningen används empiriska studier för att undersöka normer och värderingar bland allmänheten och bland personal i sjukvården samt för att undersöka effekterna av suicidpreventiva åtgärder. Filosofiska studier syftar till att tillämpa etiska teorier på de aktuella problemen och att utvärdera dessa teorier mot bakgrund av de normer och etiska intuitioner människor har.

Vad gör du just nu i din forskning?

Just nu arbetar jag med en studie där jag har intervjuat 12 psykiatriker om deras syn på rationella suicid. Analys av intervjumaterialet är i full gång och resultaten verkar mycket intressanta!

Vad är det bästa med din forskning?

Det bästa med min forskning är att få möjlighet att sitta ner och faktiskt ägna dessa svåra frågor den tid de förtjänar. Jag upplever att kombinationen av kliniskt arbete och forskning i medicinsk etik är väldigt givande. De båda verksamheterna ger nya insikter och lärdomar till varandra. Mycket av filosofiskt arbete är teoretiskt men de frågor vi söker svar på är i allra högsta grad praktiskt relevanta i klinisk vardag. Medicinsk etik är ett multidisciplinärt forskningsområde där kliniker och filosofer möts och arbetar tillsammans vilket också är viktigt och väldigt givande!

Vad är den praktiska användningen eller relevansen av din forskning?

Förhoppningsvis kan forskningen bidra till att bättre och mer etiskt försvarbara beslut fattas i hälso- och sjukvården och i suicidpreventivt arbete. Både när det gäller suicidpreventiva åtgärder på samhällsnivå och åtgärder för den enskilda individen spelar lagar och förordningar samt de normer och värderingar som finns i samhället stor roll. Ett viktigt mål med den här forskningen är att stimulera till etisk diskussion, det som ligger till grund för dessa lagar och normer. Ett viktigt mål är också att medvetandegöra de värderingar som finns i samhället, inte minst i sjukvården. Hur vi som jobbar i sjukvården ser på suicid och hur vi värderar patienternas rätt till t ex självbestämmande spelar stor roll för hur den suicidala patienten blir bemött och behandlad i sjukvården.

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?

Patientens rätt till självbestämmande, autonomi, är ett värde som fått större och större betydelse de senaste decennierna. Detta märks inte minst i de lagar och förordningar som styr sjukvården i de flesta länder i västvärlden och på det sätt som patienten förväntas vara delaktig i och ta ansvar för sin egen vård. Samtidigt finns det gott om situationer när patienten verkar vara oförmögen att fatta beslut om sin egen sjukvård eller fattar beslut som inte verkar vara i dennes bästa intresse. Detta innebär i många fall en konflikt mellan vårdens ambition att göra gott och att respektera patientens rätt till självbestämmande. Sjukvårdens och folkhälsovetenskapens framsteg gör att vår befolkning blir äldre och äldre. Detta är i grunden något positivt men det innebär också att exempelvis demenssjukdomar är ett ökande problem. Vidare kan det betyda att frågan om livslängd jämfört med livskvalité blir mer aktuell än någonsin. Det är också tyvärr ett faktum att den psykiska ohälsan i befolkningen ökar. Mot denna bakgrund är det rimligt att anta att frågor om patientens rätt till själbestämmande i förhållande till välbefinnande kommer att bli ännu mer aktuella i framtiden, liksom frågor om vilken rätt vi har att bestämma över längden på våra egna liv och hur vi vill sluta våra liv.