Hälsoekonomiska konsekvenser av förändringar av akuta vårdvägar

Utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholm inbegriper ett fokus på ett patientcentrerat omhändertagande. Möjligheten att styra patientflöden till optimal vårdinstans utifrån kunskap om vad som är bäst för patienten utgör ett viktigt medel för att kunna nå framgång i denna utveckling.

Ambulans

Arbetet med att förändra patienters akuta vårdkedjor är initierat på olika håll med olika metoder. I Region Stockholm arbetar till exempel ambulanssjukvården med prehospital styrning till optimal vårdinstans, i syfte att patienter ska får vård vid rätt plats direkt, vilket inte nödvändigtvis är närmsta akutmottagning. Inom Nationellt system för kunskapsstyrning pågår ett arbete med införandet av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för att optimera och förbättra vården och patientutfallen för nämnda grupper.  

Projektets syfte

Syftet med det här projektet är att undersöka vilken betydelse förändringar i organisationen av akuta vårdvägar har avseende resursutnyttjande och patienters hälsoutfall. Projektet är uppdelat på två fokusområden där det ena berör äldre individer som genom direktstyrning i ambulans får komma till geriatrisk enhet istället för akutmottagning. Det andra området planeras beröra akut sjuka patienter med sepsis som kommer till akutmottagningen och vad ett införande av personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp har för konsekvenser.

Resultat i korthet

Resultaten från delstudie I, Healthcare pathways and resource use: mapping consequences of ambulance assessment for direct care with alternative healthcare providers, visar att förändringen i organiseringen av vårdvägar för äldre individer i ambulansen leder till att patienter som direktstyrs till geriatrik i majoritet kan kvarstanna där under hela sitt vårdtillfälle, utan att behöva byta avdelning och/eller sjukhus. Dock framkom det att omkring 14 procent som bedömdes kunna komma till geriatrik blev nekade intagning. Detta kommer studeras vidare i delstudie II genom att ett antal bestämningsfaktorer och geografiska variationer kommer att undersökas. Resultaten för delstudie II planeras vara färdiga 2022/2023.

Fortsatt arbete

Projektet beräknas pågå till 2024. 

Kontaktperson

 

Sofi Varg

Doktorand