Forskningsprojekt inom Behavioral Informatics-gruppen

Behavioral Informatics-gruppen vid Centrum för Hälsoinformatik (HIC) strävar efter att hitta sätt på vilka beteendedata kan användas för att optimera hälsoinsatser.
Det här är våra nuvarande projekt.

Tiden är inne: Dynamiska tidseffekter av psykosocial arbetsmiljö på kroniska och akuta stressymptom

I detta projekt är syftet att systematiskt jämföra när stressymtom utvecklas på grund av exponering till kronisk gentemot akut arbetsrelaterad stress, och hur effekten av dessa stressorer förändras över tid. Vi kommer undersöka när kroniska och akuta stressorer leder till uppkomst av både psykologiska (t.ex. depressionssymtom, utbrändhet) och fysiska stressymtom (t.ex. sömnstörningar). Kombinationer av olika typer av stressorer och stressymtom med varierande individuella faktorer (bl.a. kön, ålder, återhämtningsmöjligheter), förväntas resultera i olika tidsramar under vilka stressymtom utvecklas. I detta projekt vill vi utveckla en ny och dynamisk modell som återger relationen mellan arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa.

Forskningsfrågor
  • Hur lång tid tar det vanligtvis innan exponering till kroniska stressorer leder till utveckling av stressymtom?
  • Hur lång tid kvarstår stressymtom efter exponering till akuta stressorer?
  • Hur lång tid tar det vanligtvis innan en förändring i stressorer resulterar i en förändring i stressymtom?
  • Är variabiliteten i stressymtom relaterad till utvecklingen av kliniska stressymtom (ex. utbrändhet)?
  • I vilken utsträckning påverkas utvecklingen av stressymtom av individuella och organisatoriska faktorer?
Forskningsplan

Långsiktigt perspektiv: Med data från ett stort urval sjuksköterskor, som följts från början av sin karriär och 15 år framåt, undersöker vi kopplingen mellan flertalet stressorer i arbetsmiljön och deras långsiktiga effekt på hälsa. Variabler såsom psykosociala arbetsförhållanden och skiftarbete inkluderas.

Förändring över tid: Vi studerar hur relationen mellan belastning och stressymtom förändras över tid med hjälp av longitudinell data som samlas veckovis och dagligen hos sjukhuspersonal. Förståelse för hur upplevelsen av stress förändras över tid beroende på individuella och organisatoriska faktorer är avgörande för utvecklingen av tidslägliga interventioner.

Daglig återhämtning:  Genom att fokusera på daglig återhämtning från arbetsrelaterad stress skapar vi en modell för hur individer drar nytta av återhämtningsmöjligheter (ex. lediga dagar, semester) beroende på arbetsmiljön och individuella skillnader. Målsättningen är att hitta mönster på individnivå som förklarar relationen mellan daglig återhämtning och psykiska hälsoproblem.

Finansiering

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, FORTE Swecris database

Publikationer

Intensive longitudinal study of newly graduated nurses' quick returns and self-rated stress.
Dahlgren A, Tucker P, Bujacz A, Frögéli E, Rudman A, Gustavsson P. Scand J Work Environ Health 2021 Jul;47(5):404-407

Psychosocial working conditions of shiftworking nurses: A long-term latent transition analysis.
Bujacz A, Rudman A, Gustavsson P, Dahlgren A, Tucker P. J Nurs Manag 2021 Nov;29(8):2603-2610

Risk för psykisk ohälsa och behov av psykologiska stödinsatser hos vårdpersonal i samband med Covid-19-pandemin.

Målet med detta projekt är att undersöka psykologiska reaktioner hos vårdpersonal under Covid-19-pandemin. Data från en longitudinell enkätstudie som följer vårdpersonal under ett år från och med pandemins första våg används för att beskriva utvecklingen av psykologiska stressreaktioner över tid. Vi undersöker även kontextuella, organisatoriska, och individuella faktorer som kan öka risken att utveckla psykisk ohälsa. Projektet utvärderar också meningsfullhet och genomförbarhet av olika psykologiska stödinsatser som implementerats under pandemin.

Frågeställningar
  • Hur förändras psykologiska reaktioner över tid hos vårdpersonal under och efter krisen?
  • Hur påverkar individuella och organisatoriska faktorer upplevd arbetsrelaterad stress under och efter krisen?
  • Vilka typer av psykologiska stödinsatser för vårdpersonal och chefer är efterfrågad, meningsfull, och genomförbar under kristid?
  • Vilka faktorer underlättar implementering av psykologiska stödinsatser under kristid?
Forskningsplan

Longitudinell enkätstudie: En pågående longitudinell enkätstudie följer 1026 sjukhusanställda från tre kohorter fördelade över fem sjukhus i Region Stockholm och Region Gävleborg. Enkäten mäter den upplevda psykosociala arbetsmiljön, delaktighet och betydelse av psykologiska stödinsatser, samt arbetsrelaterade stressreaktioner såsom utbrändhet, depression, PTSD, och sömnsvårigheter. 

Psykologiskt stöd för sjukhuschefer: Under Covid-19-pandemin har chefer haft en avgörande roll i att bidra med psykologiskt stöd till sin personal. Samtidigt har chefer mött egna utmatningar, ofta med begränsad kunskap och resurser. Med hjälp av kvalitativ såväl som kvantitativ data från enkäter och intervjuer undersöker vi vilken typ av stödfunktion som är betydelsefull och genomförbar för sjukhuschefer under en krissituation.

Fallstudie av en psykologisk stödmodell: Under pandemins första våg implementerades en omfattande modell för psykologiskt stöd för sjukhuspersonal i frontlinjen vid IVA-mottagning på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har analyserat och utvärderat implementeringen av stödinsatsen för att öka förståelsen kring vilka faktorer som bidrar till framgångsrik organisering av psykologiskt stöd under en krissituation.

Finansiering

AFA Försäkring

Publikationer

The Rapid Implementation of a Psychological Support Model for Frontline Healthcare Workers During the COVID-19 Pandemic: A Case Study and Process Evaluation.
Appelbom S, Bujacz A, Finnes A, Ahlbeck K, Bromberg F, Holmberg J, Larsson L, Olgren B, Wanecek M, Wetterborg D, Wicksell R. Front Psychiatry 2021 ;12():713251

Dagbok under pandemin: Daglig mätning av arbets-relaterade stressymptom hos sjukhuspersonal med en mobilapplikation

Detta projekt syftar till att utveckla ett datadrivet system för att följa och mäta arbetsrelaterade stressreaktioner över tid. Systemet inkluderar en självreflektiv intervention baserad på evidensbaserade strategier för att förbättra anställdas återhämtning.  

En mobilapplikation har utvecklats baserat på analys av pilotdata, en experimentell studie med faktoriell design, och analys av användarupplevelsen. Förutom självrapporterade data så används objektiva mått av arbetsbelastning och kvalitativa data kring användbarhet för att validera funktionaliteten av systemet.

Frågeställningar
  • Är dagliga mätningar ett genomförbart, acceptabelt, och meningsfullt sätt att mäta arbets-relaterad stress hos sjukhuspersonal?
  • Är mobil-applikationen ett genomförbart sätt att administrera en intervention?
  • Kan vi hitta mönster i dagliga svar som predicerar utveckling av psykologiska stressymptom?
  • Vad är det optimala innehållet och strukturen i en daglig intervention för att hantera arbetsrelaterad stress?
Finansiering

Vetenskapsrådet Swecris database

Forskningsplan

Pilotstudier: I två pilotstudier undersökte vi genomförbarhet av dagliga mätningar genom att titta på rekrytering av deltagare, hur väl deltagare följer studieprotokollet, och användbarhet. Data från dessa studier används för att iterativt vidareutveckla interventionen och mobilapplikationen.

Optimeringsstudie: I en experimentell studie med faktoriell design har vi som mål att optimera strukturen och innehållet av interventionen. Genom att testa olika versioner av mobil-applikationen och effekter på mental hälsa såväl som användarupplevelsen undersöker vi vilken version som är mest effektiv och accepterad.

DIARY Applikation 

Inom projektet utvecklades mobil-applikationen DIARY som användes både som intervention och som redskap för datainsamling. För detaljer kring DIARY mobil-applikationen som användes i studien, se bifogad PDF som beskriver all funktionalitet i applikationen. Applikationen är öppen för alla att använda - ifall det finns intresse att använda appen i forskningssyfte eller inom din organisation, kontakta oss för mer information.