Användning av benchmarking och registerdata för att förbättra hälso- och sjukvården

Dagens hälso- och sjukvårdssystem står inför stora utmaningar. Dessa inkluderar ett ökat behov av sjukvård från en åldrande och växande befolkning, variationer i vårdkvalitet mellan olika vårdgivare, överdriven eller onödig användning av sjukvård samt ökade sjukvårdskostnader. Det är därför viktigt att åstadkomma förbättringar inom vården och se till att de begränsade resurserna som finns tillgängliga används på bästa möjliga sätt.

Projektets syfte

För att stödja organisationer och vårdgivare i deras förbättringsarbete kommer benchmarking, det vill säga systematiska jämförelser, väl till användning. Benchmarking är en process där verksamheter utvärderas i förhållande till varandra med avseende på olika resultatmått och ger insikt i bästa praxis. På så sätt kan verksamheterna identifiera eventuella förbättringsområden. I ett annat avseende är benchmarking också användbart för att utvärdera effekterna av hälso- och sjukvårdsreformer.

Syftet med den här avhandlingen var att visa hur benchmarking tillsammans med ”big data” från patient- och befolkningsregister kan tillämpas för att mäta resultat utifrån olika perspektiv och nivåer inom hälso- och sjukvården.

Resultat i korthet

Bland annat ges inblick i hur benchmarking kan användas för att identifiera och analysera variationer i resultat inom ortopedisk vård. Här jämförs dels vårdtid och dödlighet för patienter med höftfrakturer mellan och inom sju europeiska länder, dels produktivitetsutvecklingen för höftprotesoperationer hos ortopedavdelningar inom Sverige. I båda jämförelserna påvisas betydande variationer i vården, vilket indikerar att det finns utrymme för förbättringar och att beslutsfattare bör ta lärdom av bästa praxis.

Vidare ges insyn i hur benchmarking kan användas i syfte att utvärdera sjukvårdsreformer. Här studeras en uppmärksammad vårdvalsreform för höftprotesoperationer där konkurrens och ekonomiska incitament introducerades i Region Stockholm. Resultaten tyder på att reformen har medfört en kvalitetsförbättring vad gäller komplikationer efter operation. Däremot minskade inte vårdtiden i samband med operation i samma takt som tidigare och patientrapporterade kvalitetsmått lämnades oförändrade. Dessa resultat bidrar till den allmänna kunskapen om effekterna av konkurrens och ekonomiska incitament och kan användas för att informera framtida beslutsfattande.

Framtida perspektiv bör fokusera på hur informationen som erhålls med hjälp av benchmarking kan och bör användas i praktiken för att förändra organisationers och vårdgivares beteenden i syfte att förbättra vården.

Avhandling och publikationer

Goude F. Hips don't lie - the use of benchmarking and register data to assess the performance of orthopaedic care. Karolinska Institutet, 2021, supervisor: Clas Rehnberg.

Medin, E., Goude, F., Melberg, H.O., Tediosi, F., Belicza, E., Peltola, M., EuroHOPE Study Group. European regional differences in all-cause mortality and length of stay for patients with hip fracture. Health Economics. 2015;24(Suppl 2):53-64.

Goude, F., Garellick, G., Kittelsen, S.A.C., Nemes, S., Rehnberg, C. The productivity development of total hip arthroplasty in Sweden: a multiple registry-based longitudinal study using the Malmquist Productivity Index. BMJ Open. 2019;9(9):e028722.

Goude, F., Kittelsen, S.A.C., Malchau, H., Mohaddes, M., Rehnberg, C. The effects of competition and bundled payment on patient reported outcome measures after hip replacement surgery. BMC Health Services Research. 2021;21:387.

Kontaktperson

Fanny Goude

Anknuten till Forskning
072-579 53 68