Skip to main content

Nationell Klinisk Cytologibiobank

Nationella Kliniska Cytologibiobanken verkar för utveckling och förbättring av kvinnohälsa-och sjukvården genom att inrikta sina resurser för en stark integrering av vård, forskning och utbildning med kvinnans bästa i fokus. Nationella Kliniska Cytologibiobanken hanterar och kvalitetssäkrar insamling, lagring och återanvändning av gynekologiska cellprover.

Alla kvinnor i Sverige mellan 23-60 års ålder inbjuds att delta i det gynekologiska cellprovtagnings programmet för förebyggande av livmoderhalscancer. Årligen tas cirka 700,000 cellprover. Åren innan 2011 kastades cellproverna efter diagnostisering av ekonomiska skäl.

Provbehållarna var stora och lagringskostnaderna för höga. Detta ledde till att vid förgranskning eller omdiagnostisering fick kvinnan återsändas till provmottagning. Dessutom var en jämförelse-diagnos för samma kvinna omöjlig. Även forskningen inom livmodercancer skulle få vänta åratal för att kunna samla på studiepopulation.

År 2011 startades ett pilotprojekt för uppbyggnad av en ”stat-of-art” biobank för organiserad lagring och återanvändning av vätskebaserade gynekologiska cellprover. Klinisk Cytologi utsågs till pilotområde för att utveckla en nationell standardiserad plattform för långtidsförvaring av gynekologiska cellprover.

Syfte

Biobankslagens två huvudsakliga syften sammanfattas enligt följande:

  1. att tillgodose provgivares behov av personlig integritet och önskemål beträffande sparande av det egna materialet
  2. att underlätta ett systematiskt sparande av prover så att forskning ska kunna utföras på material av hög kvalitet.

Kliniska Cytologibiobankens syfte är i regi av lagen och har till uppgift att skapa en viktig infrastruktur för förbättring av vård och behandling av kvinnor genom återanvändning av biobankade cellprover inom vård och forskning. Biobanken ansvarar även för validering av nya screeningsmetoder (t.ex. pågående Primär HPV screeningsmetod) och validering av nya diagnostiska metoder inom vården.

Från lokal till nationell gemensam plattform

Kliniska Cytologibiobanken kallas på grund av spridningen runt omkring i landet för ”Nationell Cytologibiobank”. Mer än 70% av Sveriges landsting har idag implementerat Kliniska Cytologibiobanken vid deras laboratorier.

Kliniska Cytologibiobanken har fr.o.m. april 2011 ställts till förfogande för sjukvården i Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting . Göteborg, Örebro och Västerbotten hanterar också proven för de angränsande landstingen så att den nationellt standardiserade processen används av 12 av 20 landsting i Sverige. Utspridningsarbetet till nya regioner fortskrider kontinuerligt under tiden. I genomsnitt är hantering av 75 % av alla gynekologiska cellprover runtom i landet standardiserad. För närvarande är det rikstäckande antal gynekologiska cellprover som hanteras på den gemensamma plattformen för biobankning mer än 1 100 000 gynekologiska cellprover.

Sedan augusti 2011 då Kliniska cytologibiobanken invigdes, sparas alla cytologiska cellprover från de gynekologiska hälsokontrollerna i Stockholms läns landsting. Cytologibiobanken installerades på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och ackrediterades av SWEDAC som är huvudkontoret.

Statusrapport

Biobankning av vätskebaserade gynekologiska cellprover inom SLL Klinisk Cytologibiobank vid Karolinska universitetssjukhuset:

Klinisk återanvändning av lagrade gynekologiska cellprover inom kvinnohälsa-och sjukvården

15-30% av biobankade gynekologiska cellprover per år återanvänds som följande:

  • Omgranskning,
  • Omdiagnostisering,
  • Uppföljning
  • Laboratorieincidenter
  • Validering av diagnostiska metoder
  • Validering av nya förändringsmetoder inom screenings program
  • Validering av nya diagnostiska metoder

Provhanteringsmetod för långtidsförvaring av gynekologiska cellprover

Förslaget på en adekvat biobankslösning till förvaring av vätskebaserad gynekologiska cellprover samt återanvändning, har varit en automatiserad alikvotering och koncentration av cellprovet i 0,6 ml lagringsrör som förvaras vid -30°C. Cellproven fryser inte vid - 30°C.

Spårbarhet

Det är viktigt att Kliniska Cytologibiobanksprover kan spåras under hela provhanteringsprocessen. Cytolgibiobanken har ett robotbaserat datasystem Cyt-LIMS (Cytologi-Laboratory Information Management System) där unika cellprover spåras ut från provregistrering, provhantering och förvaring och slutligen till uttag av prov.

Prover som förvaras på Klinisk Cytologibiobank är märkta med unika streckkoder kallade LID (Lable ID). Streckkoden är kopplad till provgivarens personnummer. I Cyt-LIMS finns enbart LID nummer.

Provkvalitet

Provkvaliteten analyseras en gång per år för DNA och cellernas morfologi. Provhanteringsmetoden valideras efter varje förändring i biobankssystemet för cellulär diagnostik, DNA och Human papillomvirus (HPV) analys.

Klinisk Cytologibiobank i utbildning

Ge fördjupade kunskaper om biobanksverksamheten till vårdpersonal inom kliniken.

Biobankningsvetenskapen i sin nya form, integrerades nyligen i form av verksamhetsförlagd utbildning samt interprofessionellt lärande med grundutbildningarna; BMA samt Sjuksköterskeutbildningen (studiebesök) vid institutionen för laboratoriemedicin.

Remisser

För användning av biobanksprover inom och mellan Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet använd ackrediterade remisser. Cytologibiobanken är ackrediterad och elektroniska beställnings- och debiteringsblanketter finns inom Karolinska sjukhusets datoriserade dokumenteringssystem. Beställaren behöver skriva ut och fylla i remissen som sen tillsammans med prov-ID nummer och skickas till Cytologibiobanken. Biobanksproverna tas ut och beställaren informeras.

Se till att relevanta tillstånd finns.

Kontakt

För mer information och vägledning vid ansökan kontakta:

Klinisk Cytologibiobank föreståndare

Nasrin Perskvist

Telefon: 08-524 880 62
E-post: nasrin.perskvist@ki.se
Besöksadress: Alfred Nobels Allé 8, plan 7
Huddinge

Nås även på mail: nasrin.perskvist@karolinska.se