ALADDIN

This page in English

ALADDIN-studien vill undersöka vilka miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barndom som har betydelse för utveckling av bland annat allergier hos barn. Studien startade 2004 och har rekryterat 552 familjer. Barnen följs från graviditet till idag 10 års ålder med läkarundersökningar, omfattande provinsamling samt enkäter om bland annat livsstil och miljö.

10-årsuppföljning är igång


  Har du fått ett brev med inloggningar till vår enkät?
  Klicka här för att komma till inloggningen.
 

Barnen börjar nu bli 10 år och vi önskar återkomma med en frågeenkät och en undersökning liknande den vid 5 års ålder. I undersökningen ingår:

  • Lungfunktionsmätningar
  • Blodprov i armvecket för undersökning av allergiantikroppar mot bland annat pollen, pälsdjur och födoämnen samt andra faktorer som tros ha samband med allergi
  • Urinprov
  • Mätning av längd, vikt, bukomfång och blodtryck
  • Salivprov och avföringsprov på barnet, tas hemma inför besöket med material som vi skickar

Vi kallar deltagarna när det börjar bli dags.

Resultat från studien

Stress kan påverka allergiutveckling

Se Sveriges Televisions reportage om Aladdinstudien

Antroposofer mindre allergiska

Man har funnit att förekomsten av allergiantikroppar i blodet tycks vara mycket mindre vanlig hos barn i familjer med antroposofisk livsstil redan som spädbarn (Stenius, Allergy 2011), liksom att de har jämförelsevis låga nivåer av det stressrelaterade hormonet kortisol i saliv. Vidare har forskargruppen påvisat att just de barn som har låga salivkortisolvärden som spädbarn har lägre förekomst av tecken på allergiutveckling under de första 2 levnadsåren (Stenius, JACI 2011). Forskargruppen utesluter alltså inte att faktorer kopplade till stressreglering också påverkar allergiutveckling hos barnet.

Bakgrund

Uppföljning från graviditet till 10 års ålder

Ca 225 familjer inom antroposofisk hälsovård och en lika stor jämförelsegrupp följs från graviditet till i första hand 10 års ålder. Information om miljö och livsstil insamlas om bland annat bostadsförhållanden, graviditet och förlossning, barnets kost, vaccinationer samt sjukdomar och behandling. Förekomst av allergiframkallande och andra immunstimulerande ämnen i bostaden mäts. Föräldrar och barn genomgår allergiutredning. I samband med förlossningen tas prov från moderkakan och blodprov från mor och barn, för att mäta olika immunologiska ämnen som tros kunna samverka med miljöfaktorer och vara av betydelse för utveckling av allergi. Förekomst av naturligt förekommande immunstimulerande ämnen i huden och i bröstmjölk analyseras, liksom hur barnens tarmflora utvecklas. Psykosociala faktorer inklusive stress studeras, dels med beprövade frågeformulär, dels med mätning av stresshormon (kortisol) i saliv på barn och föräldrar. Förekomst av allergiantikroppar samt allergisk sjukdom hos barnen undersöks. I samarbete inom forskargruppens nätverk studeras nu om man i prover tagna när barnen var små kan finna faktorer som förutspår huruvida barnet har en risk för eller kanske ett skydd mot att utveckla allergi under uppväxten.

Kontakt

Aladdin-studien
Barnforskningscentrum Södersjukhuset
Margareta Eriksson, barnsjuksköterska
Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm
Telefon: 073-973 26 20
barnforskningscentrum.sodersjukhuset@sll.se 

Forskargrupp

Johan Alm, Forskargruppsledare

Margareta Eriksson, Barnsjuksköterska 

Catharina Johansson, Forskare

Axel Mie, Forskarassistent

Helen Rosenlund, Postdoc

Annika Scheynius, Senior professor

Jackie Swartz, Forskare

Helen Vallhov, Postdoc

Carina Wallén, Biomedicinsk analytiker

Publikationer

Comparisons between salivary cortisol levels in six-months-olds and their parents.
Stenius F, Theorell T, Lilja G, Scheynius A, Alm J, Lindblad F
Psychoneuroendocrinology 2008 Apr;33(3):352-9

Allergic disease and atopic sensitization in children in relation to measles vaccination and measles infection.
Rosenlund H, Bergström A, Alm J, Swartz J, Scheynius A, van Hage M, et al
Pediatrics 2009 Mar;123(3):771-8

Evidence for allergen-specific IgE of maternal origin in human placenta.
Joerink M, Rindsjö E, Stenius F, Alm J, Lilja G, Grönlund H, et al
Allergy 2009 Jun;64(6):905-12

Lifestyle and parental allergen sensitization are reflected in the intrauterine environment at gene expression level.
Joerink M, Oortveld M, Stenius F, Rindsjö E, Alm J, Scheynius A
Allergy 2010 Oct;65(10):1282-9

Low salivary cortisol levels in infants of families with an anthroposophic lifestyle.
Stenius F, Swartz J, Lindblad F, Pershagen G, Scheynius A, Alm J, et al
Psychoneuroendocrinology 2010 Nov;35(10):1431-7

Placental macrophage (Hofbauer cell) polarization is independent of maternal allergen-sensitization and presence of chorioamnionitis.
Joerink M, Rindsjö E, van Riel B, Alm J, Papadogiannakis N
Placenta 2011 May;32(5):380-5

Lifestyle factors and sensitization in children - the ALADDIN birth cohort.
Stenius F, Swartz J, Lilja G, Borres M, Bottai M, Pershagen G, et al
Allergy 2011 Oct;66(10):1330-8

Salivary cortisol levels and allergy in children: the ALADDIN birth cohort.
Stenius F, Borres M, Bottai M, Lilja G, Lindblad F, Pershagen G, et al
J. Allergy Clin. Immunol. 2011 Dec;128(6):1335-9

DNA methylation levels within the CD14 promoter region are lower in placentas of mothers living on a farm.
Slaats G, Reinius L, Alm J, Kere J, Scheynius A, Joerink M
Allergy 2012 Jul;67(7):895-903

Lifestyle and salivary cortisol at the age of 12 and 24 months.
Swartz J, Stenius F, Alm J, Theorell T, Lindblad F
Acta Paediatr. 2012 Sep;101(9):979-84

Herpesvirus infections and allergic sensitization in children of families with anthroposophic and non-anthroposophic lifestyle - the ALADDIN birth cohort.
Hesla H, Gutzeit C, Stenius F, Scheynius A, Dahl H, Linde A, et al
Pediatr Allergy Immunol 2013 Feb;24(1):61-5

Parental Sense of Coherence in the first 2 years of life is not related to parental and child diurnal cortisol rhythm or proxies of anthroposophic lifestyle.
Swartz J, Alm J, Theorell T, Lindblad F
Acta Paediatr. 2013 Sep;102(9):920-4

Protein biomarkers in vernix with potential to predict the development of atopic eczema in early childhood.
Holm T, Rutishauser D, Kai-Larsen Y, Lyutvinskiy Y, Stenius F, Zubarev R, et al
Allergy 2014 Jan;69(1):104-12

Differences in exosome populations in human breast milk in relation to allergic sensitization and lifestyle.
Torregrosa Paredes P, Gutzeit C, Johansson S, Admyre C, Stenius F, Alm J, et al
Allergy 2014 Apr;69(4):463-71

Transmission of allergen-specific IgG and IgE from maternal blood into breast milk visualized with microarray technology.
Hochwallner H, Alm J, Lupinek C, Johansson C, Mie A, Scheynius A, et al
J. Allergy Clin. Immunol. 2014 Nov;134(5):1213-5

Impact of lifestyle on the gut microbiota of healthy infants and their mothers—the ALADDIN birth cohort.
Hesla H, Stenius F, Jäderlund L, Nelson R, Engstrand L, Alm J, et al
FEMS Microbiol. Ecol. 2014 Dec;90(3):791-801

Anthroposophic lifestyle influences the concentration of metals in placenta and cord blood.
Fagerstedt S, Kippler M, Scheynius A, Gutzeit C, Mie A, Alm J, et al
Environ. Res. 2015 Jan;136():88-96

Anthroposophic lifestyle and salivary cortisol are associated with a lower risk of sensitization during childhood.
Swartz J, Lindblad F, Arinell H, Theorell T, Alm J
Pediatr Allergy Immunol 2015 Mar;26(2):153-60

Increased mRNA expression of glucocorticoid receptor-P in placenta is associated with a decreased risk of allergen sensitisation in the child.
Rindsjö E, Barber M, Theorell T, Lindblad F, Alm J, Scheynius A, et al
Acta Paediatr. 2015 Jun;104(6):638-40

Lipid mediator profile in vernix caseosa reflects skin barrier development.
Checa A, Holm T, Sjödin M, Reinke S, Alm J, Scheynius A, et al
Sci Rep 2015 Nov;5():15740

Anthroposophic lifestyle is associated with a lower incidence of food allergen sensitization in early childhood.
Fagerstedt S, Hesla H, Ekhager E, Rosenlund H, Mie A, Benson L, et al
J. Allergy Clin. Immunol. 2016 Apr;137(4):1253-1256.e3

Irritable bowel syndrome and functional abdominal pain in five-year-old children are related to lifestyle.
Uusijärvi A, Alm J, Lindblad F, Olén O
Acta Paediatr. 2016 Aug;105(8):971-8

Breastmilk fatty acids in relation to sensitization - the ALADDIN birth cohort.
Rosenlund H, Fagerstedt S, Alm J, Mie A
Allergy 2016 10;71(10):1444-52

Allergy-related disease in relation to early life exposures-the ALADDIN birth cohort.
Marell Hesla H, Stenius F, Järnbert-Pettersson H, Alm J
J. Allergy Clin. Immunol. 2017 Feb;139(2):686-688

Doktorsavhandlingar som helt eller delvis utgått från ALADDIN-studien

--> Svensk sammanfattning av alla avhandlingar

Fredrik Stenius, Karolinska Institutet 2011, “Salivary Cortisol and Allergy in Children

Patricia Torregrosa Paredes, Karolinska Institutet 2014, ”Exosomes from lung and breast milk – regulators of immune Responses” 

Jackie Swartz, Uppsala Universitet 2014, “Allergy, Stress and Sense of Coherence in Families with Children living in accordance with an Anthroposophic Lifestyle” 

Helena Marell Hesla, Karolinska Institutet 2015, “Lifestyle and Allergy – in Relation to Viral Infections and Gut Microbiota” 

Sara Fagerstedt, Karolinska Institutet 2017, “Lifestyle, dietary and environmental exposures in infancy and the development of allergic sensitization

Allergi

De allergiska sjukdomarna atopiskt eksem, födoämnesallergier, hösnuva samt astma har genom sin dramatiska ökning kommit att utgöra en folksjukdom. Framsteg inom forskningen erbjuder idag ökande möjligheter att förstå uppkomstmekanismer bakom dessa sjukdomar. Kunskaperna är dock otillräckliga om vilka faktorer som bidrar till allergiutveckling och om vilka reglermekanismer hos den enskilde individen som slutgiltigt avgör om en allergisk reaktion uppkommer eller inte. Samtidigt vet vi att varje individ inom sitt eget immunsystem bär på möjligheter att motverka oönskade immunreaktioner. Det nyfödda barnets möte med de omgivande bakterierna som skall kolonisera tarm och hud, samt med kostfaktorer och vissa infektioner tros kunna påverka immunsystemet också avseende allergi. Till exempel har man funnit en minskad förekomst av allergisk sjukdom bland barn uppväxta i lantbrukarmiljö, vilket antas orsakas höga halter av bakteriella ämnen i ladugårdar liksom naturligt förekommande bakterier i den opastöriserade mjölken. Intresse har också riktats mot den immunologiska miljön redan under fostertiden.

Forskargruppen bakom ALADDIN-studien har tidigare visat att barn uppväxta i en antroposofisk miljö är mindre allergiska än barn i familjer med konventionell livsstil. Dessutom tycks spädbarn från sådan uppväxt ha en tarmflora som i vissa stycken bär spår av olika typiska omgivningsfaktorer. Den antroposofiska livsstilen karaktäriseras bland annat av kost innehållande levande laktobaciller, hemförlossning, mycket sparsam användning av antibiotika, febernedsättande medel och vaccinationer. Syftet med ALADDIN-studien är att söka samband mellan allergiska sjukdomar hos barn och livsstilsfaktorer under graviditet, nyföddhetsperiod och tidig barndom.

AllergiPediatrik