Skip to main content

ALADDIN

ALADDIN-studien vill undersöka vilka miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barndom som har betydelse för utveckling av bland annat allergier hos barn.

Studien startade 2004 och har rekryterat 552 familjer. Barnen följs från graviditet till idag 10 års ålder med läkarundersökningar, omfattande provinsamling samt enkäter om bland annat livsstil och miljö.

10-årsuppföljning är igång

Har du fått ett brev med inloggningar till vår enkät?

Klicka här för att komma till inloggningen.

Barnen börjar nu bli 10 år och vi önskar återkomma med en frågeenkät och en undersökning liknande den vid 5 års ålder. I undersökningen ingår:

  • Lungfunktionsmätningar
  • Blodprov i armvecket för undersökning av allergiantikroppar mot bland annat pollen, pälsdjur och födoämnen samt andra faktorer som tros ha samband med allergi
  • Urinprov
  • Mätning av längd, vikt, bukomfång och blodtryck
  • Salivprov och avföringsprov på barnet, tas hemma inför besöket med material som vi skickar

Vi kallar deltagarna när det börjar bli dags.

Resultat från studien

Stress kan påverka allergiutveckling

Se Sveriges Televisions reportage om Aladdinstudien

Antroposofer mindre allergiska

Man har funnit att förekomsten av allergiantikroppar i blodet tycks vara mycket mindre vanlig hos barn i familjer med antroposofisk livsstil redan som spädbarn (Stenius, Allergy 2011), liksom att de har jämförelsevis låga nivåer av det stressrelaterade hormonet kortisol i saliv. Vidare har forskargruppen påvisat att just de barn som har låga salivkortisolvärden som spädbarn har lägre förekomst av tecken på allergiutveckling under de första 2 levnadsåren (Stenius, JACI 2011). Forskargruppen utesluter alltså inte att faktorer kopplade till stressreglering också påverkar allergiutveckling hos barnet.

Bakgrund

Uppföljning från graviditet till 10 års ålder

Ca 225 familjer inom antroposofisk hälsovård och en lika stor jämförelsegrupp följs från graviditet till i första hand 10 års ålder. Information om miljö och livsstil insamlas om bland annat bostadsförhållanden, graviditet och förlossning, barnets kost, vaccinationer samt sjukdomar och behandling. Förekomst av allergiframkallande och andra immunstimulerande ämnen i bostaden mäts. Föräldrar och barn genomgår allergiutredning. I samband med förlossningen tas prov från moderkakan och blodprov från mor och barn, för att mäta olika immunologiska ämnen som tros kunna samverka med miljöfaktorer och vara av betydelse för utveckling av allergi. Förekomst av naturligt förekommande immunstimulerande ämnen i huden och i bröstmjölk analyseras, liksom hur barnens tarmflora utvecklas. Psykosociala faktorer inklusive stress studeras, dels med beprövade frågeformulär, dels med mätning av stresshormon (kortisol) i saliv på barn och föräldrar. Förekomst av allergiantikroppar samt allergisk sjukdom hos barnen undersöks. I samarbete inom forskargruppens nätverk studeras nu om man i prover tagna när barnen var små kan finna faktorer som förutspår huruvida barnet har en risk för eller kanske ett skydd mot att utveckla allergi under uppväxten.

Kontakt

Aladdin-studien

Barnforskningscentrum Södersjukhuset
Margareta Eriksson, barnsjuksköterska
Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm
Telefon: 073-973 26 20
barnforskningscentrum.sodersjukhuset@sll.se

Gruppmedlemmar

Johan Alm, Forskargruppsledare

Margareta Eriksson, Barnsjuksköterska

Catharina Johansson, Forskare

Axel Mie, Forskarassistent

Helen Rosenlund, Postdoc

Annika Scheynius, Senior professor

Jackie Swartz, Forskare

Helen Vallhov, Postdoc

Carina Wallén, Biomedicinsk analytiker

Artiklar

Anthroposophic lifestyle and salivary cortisol are associated with a lower risk of sensitization during childhood.
Swartz J, Lindblad F, Arinell H, Theorell T, Alm J
Pediatr Allergy Immunol 2015 Mar;26(2):153-60

Anthroposophic lifestyle influences the concentration of metals in placenta and cord blood.
Fagerstedt S, Kippler M, Scheynius A, Gutzeit C, Mie A, Alm J, et al
Environ. Res. 2015 Jan;136():88-96

Impact of lifestyle on the gut microbiota of healthy infants and their mothers—the ALADDIN birth cohort.
Hesla HM, Stenius F, Jäderlund L, Nelson R, Engstrand L, Alm J, et al
FEMS Microbiol. Ecol. 2014 Dec;90(3):791-801

Use of antibiotics in infancy and childhood and risk of recurrent abdominal pain--a Swedish birth cohort study.
Uusijärvi A, Bergström A, Simrén M, Ludvigsson JF, Kull I, Wickman M, et al
Neurogastroenterol. Motil. 2014 Jun;26(6):841-50

Salivary cortisol levels and allergy in children: the ALADDIN birth cohort.
Stenius F, Borres M, Bottai M, Lilja G, Lindblad F, Pershagen G, et al
J. Allergy Clin. Immunol. 2011 Dec;128(6):1335-9

Lifestyle factors and sensitization in children - the ALADDIN birth cohort.
Stenius F, Swartz J, Lilja G, Borres M, Bottai M, Pershagen G, et al
Allergy 2011 Oct;66(10):1330-8

Missing ALT text.

De allergiska sjukdomarna atopiskt eksem, födoämnesallergier, hösnuva samt astma har genom sin dramatiska ökning kommit att utgöra en folksjukdom. Framsteg inom forskningen erbjuder idag ökande möjligheter att förstå uppkomstmekanismer bakom dessa sjukdomar. Kunskaperna är dock otillräckliga om vilka faktorer som bidrar till allergiutveckling och om vilka reglermekanismer hos den enskilde individen som slutgiltigt avgör om en allergisk reaktion uppkommer eller inte. Samtidigt vet vi att varje individ inom sitt eget immunsystem bär på möjligheter att motverka oönskade immunreaktioner. Det nyfödda barnets möte med de omgivande bakterierna som skall kolonisera tarm och hud, samt med kostfaktorer och vissa infektioner tros kunna påverka immunsystemet också avseende allergi. Till exempel har man funnit en minskad förekomst av allergisk sjukdom bland barn uppväxta i lantbrukarmiljö, vilket antas orsakas höga halter av bakteriella ämnen i ladugårdar liksom naturligt förekommande bakterier i den opastöriserade mjölken. Intresse har också riktats mot den immunologiska miljön redan under fostertiden.

Forskargruppen bakom ALADDIN-studien har tidigare visat att barn uppväxta i en antroposofisk miljö är mindre allergiska än barn i familjer med konventionell livsstil. Dessutom tycks spädbarn från sådan uppväxt ha en tarmflora som i vissa stycken bär spår av olika typiska omgivningsfaktorer. Den antroposofiska livsstilen karaktäriseras bland annat av kost innehållande levande laktobaciller, hemförlossning, mycket sparsam användning av antibiotika, febernedsättande medel och vaccinationer. Syftet med ALADDIN-studien är att söka samband mellan allergiska sjukdomar hos barn och livsstilsfaktorer under graviditet, nyföddhetsperiod och tidig barndom.