Hunden Livia hjälper sjuka barn att må bättre

Livia är en labradoodel och Sveriges första och enda sjukhushund för barn. Hon ingår i en unik forskningsstudie med målsättningen att undersöka fysiologiska och psykologiska effekter av hund i barnsjukvården.

Ann Edner, barnläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och anknuten forskare vid Uppsala Universitet och på Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet är ägare och tillika tränare till Livia. Tillsammans med ett forskarteam är hon halvvägs inne i ett forskningsprojekt med titeln "Effekter av hund inom barnsjukvård".

Om Livia

Livia är en 9-årig labradoodel. Blandrasen framavlades i England under mitten av åttiotalet och är en korsning mellan labrador retriver och standardpudel. Labradorens vänliga och arbetsvilliga sinne korsat med pudelns päls gör hunden speciellt lämpad att använda i sjukvård. Livia är en certifierad sjukhushund, vilket innebär att hon är lämplighetstestad, grundlydnadstränad och tränad att arbeta med sjuka barn på sjukhus.

- Livia älskar sitt arbete med att hjälpa svårt sjuka barn och är en arbetsgivares dröm, säger Ann Edner - hon vill aldrig ha semester.

På Svenska Hjältar-galan den 17 december prisades hon som Årets djurhjälte 2018. Juryns motivering löd: ”Livia är en hjälte för att hon som Sveriges första sjukhushund hjälper och stöttar sjuka barn”.

Varför hund i vården som komplementär behandling?

Terapihundar har förekommit länge framför allt inom psykiatri och geriatrik samt inom kriminalvården och flera studier har beskrivit att hundar har god inverkan på människor genom att minska stress och oro. Omvårdnadsstudier som gjorts på vuxna patienter visar på goda effekter av komplementär behandling, eller icke-farmakologisk behandling som den också kallas, vad gäller smärtupplevelser, rädsla, oro och tillfrisknande.

Inom barnsjukvården används idag komplementär behandling som exempelvis distraktion, lek- och musikterapi samt clowner. Även om rapporter visar på att komplementär behandling med hund på sjuka barn ger god effekt finns ännu inga kvantitativa studier som vetenskapligt bevisar detta.

Därför leder Ann Edner nu en studie för att studera såväl psykiska, sociala, fysiska och fysiologiska effekter av hund inom barnsjukvården.

Forskningsprojektet "Effekter av hund inom barnsjukvården"

Målsättningen med projektet är att undersöka fysiologiska och psykologiska effekter av hund i barnsjukvården samt att undersöka om det finns tecken till ökad förekomst av allergener och/eller bakterier i samband med hundens närvaro.

Hunden Livia och femtio barn och ungdomar i åldern 3-18 år som vårdades på avdelning för neurologisk, ortopedisk, kirurgisk eller urologisk vård ingår i studien som går till så att hälften av barnen börjar med att först träffa Livia under circa 20 minuter och sedan leker själva under lika lång tid. De andra barnen gör samma sak i omvänd ordning.

Hundsessionen börjar med en lugn aktivitet, då barnet och hunden får tillfälle att lära känna varandra genom att barnet kan klappa och mysa med hunden. Därefter får barnet välja en livligare aktivitet, Livia kan till exempel hämta ringar och lägga på en kon, göra olika konster som sitt, ligg, rulla, vara blyg eller göra high five på barnets kommando eller leta efter hundgodis i ett pussel. Sessionen avslutas med en lugn aktivitet då hunden ligger bredvid barnet och barnet kan klappa hunden.

Studien är uppdelad på ett flertal delprojekt såsom hundens påverkan på det autonoma nervsystemet hos barnet, barnets och anhörigas upplevelser av möte med hund, personalens upplevelser av hund på arbetsplatsen, hygien- och allergiaspekter och slutligen effekter på hunden själv.

För att kontrollera barnets stress- och välbefinnande mäts hormonnivåer av kortisol och oxytocin både före och efter Livias besök. Dessutom registreras EKG, hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och hudkonduktans.

Hygien och allergier är två viktiga faktorer att ta hänsyn till vid införande av hund i barnsjukvård. Det är viktigt att hunden är välklippt, har välskötta klor och är nytvättad. Före och efter besöket mäts därför mängden allergen både i patientrummet och hos hunden. Mikrobiologisk odling tas också på barnet och hunden före och efter kontakt.

Hans Grönlund leder en forskargrupp på CMM som har utvecklat idén till ett specialshampoo mot allergener. Hans Grönlund är samarbetspartner till teamet och har under lång tid jobbat med pälsdjursallergier. Han berättar att hundars allergennivåer varierar extremt och är mycket individuellt. Livia har redan initialt mycket låga nivåer av allergener och efter tvätt med allergenshampoot har hon knappt mätbara halter och den effekten kvarstår cirka en vecka. Inget barn har reagerat allergiskt eller blivit dålig av Livia.

Vad händer nu?

- Vi har nu inkluderat alla 50 studiepatienter och håller på att analysera resultaten och skriva ihop vetenskapliga dokument. Preliminära resultat visar att effekterna upplevs som mycket positiva. Många av barnen har blivit gladare, mindre ångestfyllda, högre välmåendegrad och upplever sjukhusvistelsen som mer positiv säger Ann Edner.

Hon berättar vidare att ett abstract beviljats och kommer att presenteras på den största och årliga barnkonferensen PAS i USA i slutet av april 2019.

Projektet där Ann Edner är huvudhandledare beräknas nå halvtid efter sommaren och förhoppningsvis redovisas i form av en doktorsavhandling genom barnsjuksköterskan Maria Lindström Nilsson i början av 2021.

Visioner och framtid

Arbetande hundar brukar pensioneras vid 10 års ålder och Livia är nu 9 år. Den 1,5-åriga tiken Luna är barnbarn och lärling till Livia. Luna har ärvt de goda egenskaper som krävs för att jobba som sjukhushund och när Livia inte kommer att jobba längre hoppas Ann Edner på att Luna är intränad och klar att ta över.

Barnkliniker över hela Sverige väntar med stort intresse på denna studie, förhoppningen är att resultaten på sikt kommer att medföra att hundterapi får användas inom barnsjukvården och att lekterapi och hundterapi får finnas jämsides på barnklinikerna.