Missbildningsgenetik

Vi studerar molekylärt varför medfödda missbildningar uppkommer, framför allt vid störd könsutveckling (hypospadi och oklar könstillhörighet vid födelsen) och blåsexstrofi, då barnet föds med en öppen urinblåsa. Om den molekylära bakgrunden kan fastställas innebär det förbättrad information om både fortsatt uppföljning, prognos och risk för nästa barn. Vi gör även kliniska uppföljningsstudier av vuxna som opererats för dessa missbildningar samt registerstudier av resultat på lång sikt.

Våra projekt inriktas på:

• Molekylära studier av DNA från både familjer med flera fall av samma missbildning och sporadiska fall, mutationsanalyser, arrayCGH och exomesekvensning.
• Kliniska uppföljningar av vuxna med dessa diagnoser.
• Registerstudier på nationell basis för att belysa aspekter hur det är att leva med dessa missbildningar.

Om hypospadi

Hypospadi, är en form av störd könsutveckling, när urinrörsmynningen ligger på penis undersida eller i bäckenbotten, och incidensen I Sverige är 1 av 125 pojkar (Skarin 2014). Behandlingen är operativ. Hypospadi är en komplex sjukdom som uppkommer genom en interaktion mellan arv och miljö. I vår grupp har vi genom studier av enäggstvillingar samt bröder där bara den ena tvillingen/ brodern har hypospadi funnit att det är den minsta pojken som drabbas och därmed kunnat visa att tillväxten/ födelsevikten är en miljöfaktor för hypospadi. Vi har visat att incidensen ökat i Sverige samt belyst urologiska och kosmeiska aspekter på hypospadi hos vuxna män.

Om disorders of sex development, DSD

Första frågan som ställs till nyblivna föräldrar är ofta om det blev en pojke eller flicka. För ca 10-20 föräldrapar om året kan man inte säga det direkt man behöver först göra en anatomisk, genetisk och medicinsk utredning. Denna utredning görs skyndsamt av DSD-teamet på sjukhuset. På senare år har kunskapen ökat alltmer och nya genetiska förklaringar har identifierats och däremed kan barnets könstillhörighet lättare identifieras. Med alla metoder enligt ovan studerar vi livskvalitet, postoperativt resultat samt molekylär orsak i syfte att optimera det medicinska, kirurgiska och psykologiska omhändertagandet framöver.

Kongenital binjurehyperplasi, CAH

CAH är en autosomalt recessivt nedärvd enzymbrist vilket ger en brist på stresshormon och saltbevarande hormon samt en förhöjd nivå av androgener efter debuten. Detta drabbar 1 av 10 000 barn per år och vissa får svåra symptom direkt efter födelsen. För flickor innebär den förhöjda halten av androgener att deras könsorgan viriliseras , ofta före födelsen. Tidigare studier har visat att deras lekbeteende är lite mer pojkaktigt. Vi har gjort en långtidsuppföljning av vuxna kvinnor med perspektiv på postoperativa resultatet, medicinska frågor, fertilitet och psykosexuella och psykosociala frågor inklusive livskvalitet. Vi har bland annat kunnat påvisa en nedsatt fertilitet av olika orsaker och att dessa kvinnor oftare föder egna flickor på grund av att ”sex ratio” är ändrat med endast 25 % pojkar. Vi har också visat att rösten kan påverkas av de förhöjda androgenhalterna i blodet, vilket inte undersökts tidigare. Vi fann även att yrkesval och fritidsintressen är förändrade i manlig riktning jämfört med kontroller.

Blåsextrofi

Blåsexstrofi är en ovanlig missbildning då urinblåsan inte slutits utan den ligger öppen på nedre delen av buken när barnet föds. I Sverige föds ungefär 3-4 barn per år med den missbildningen. De behöver ofta opereras flera gånger och gå på regelbundna läkarkontroller hela livet. Den molekylära bakgrunden är okänd. Dock är det en ökad risk för släktingar att få samma missbildning vilket talar för att ärftliga faktorer är inblandade. Vi gör därför molekylära studier med olika metoder för att finna orsaken till blåsexstrofi. Vi var först att identifiera att en duplication på kromosom 22 (22q11) ökar risken att få blåsexstrofi och då ofta kombinerat med andra symptom såsom hörselnedsättning (Lundin et al 2010). Denna kromosomförändring förekommer hos några % av barnen som föds med blåsexstrofi. Vi har även identifierat en gen som är aktiv under blåsans utveckling, WNT3-genen (Körberg et al 2015).