Fertilitetsrelaterad kommunikation i cancervård

Många cancerbehandlingar har en negativ påverkan på förmågan att få egna barn i framtiden och syftet med projektet är att studera hur detta upplevs och kommuniceras inom cancervården, både ur patienters och läkares/sjuksköterskors perspektiv.

Projektbeskrivning

I projektet ingår flera studier som berör kommunikation om fertilitet inom cancervård. Utifrån våra forskningsresultat har vi utvecklat utbildningsinsatsen Fex-Talk för att öka sjuksköterskors beredskap av att samtala om fertilitet och sexualitet med cancerpatienter.

Fertilitetskommunikation inom cancervård - vilken information får patienter?
En populationsbaserad enkätstudie med 484 personer som under 2000-talet genomgått cancerbehandling i fertil ålder (18-45 år) visade på tydliga könsskillnader när det gäller fertilitetsrelaterad information (Armuand et al., 2012). 80% av männen mindes att hade fått information om huruvida behandlingen kunde påverka deras förmåga att få barn, medan mindre än hälften av kvinnorna hade fått motsvarande information. Hälften av männen hade frusit sperma, men endast ett fåtal av kvinnorna hade använt sig av några fertilitetsbevarande åtgärder. De flesta deltagare som hade haft en barnönskan när de diagnostiserades ville fortfarande ha barn 3-7 år senare och en ouppfylld barnönskan var relaterat till sämre mental hälsa (Armuand et al., 2014).

Patienters uppfattningar om erhållen fertilitetsrelaterad information undersöks också inom ramen för forskningsprogrammet Fex-Can, Fertilitet och sexualitet efter cancer. Resultaten kommer att kunna beskriva och jämföra informationsgivningen hos kvinnor och män som diagnostiserats med olika cancersjukdomar under 2010-talet.

Patienters upplevelser av fertilitetskommunikation.
En longitudinell intervjustudie genomfördes med 21 unga vuxna (20-41 år) som genomgick cancerbehandling med möjlig påverkan på fertiliteten. De intervjuades strax efter diagnosen och två år senare. Resultaten visade att kvinnorna hade mer negativa upplevelser av den fertilitetsrelaterade kommunikationen (Armuand et al., 2015) och det framkom fyra olika sätt att longitudinellt förhålla sig till att cancerbehandlingen kunde utgöra ett hot mot att kunna få barn i framtiden (Armuand et al., 2018).

Läkares perspektiv på fertilitetsrelaterad kommunikation.
I två nationella enkätstudier undersöktes läkares perspektiv när det gäller att kommunicera om fertilitetsrelaterade aspekter med sina patienter. I studierna deltog 58 läkare verksamma inom barncancervård (Armuand et al., 2017) och 329 läkare inom cancervård för vuxna patienter (Micaux Obol et al., 2017). Resultaten från dessa studier visade att läkarna uppfattade att fertilitet är en viktig fråga för deras patienter och mer än hälften diskuterade behandlingen potentiella påverkan på fertiliteten med sina patienter och/eller minderåriga patienters vårdnadshavare. Ett flertal faktorer identifierades, hos läkaren, patienter och organisationen, som hade betydelse för om läkarnas pratade med sina patienter om fertilitet.

Medarbetare i forskargruppen

Projektledare

Array

Claudia Lampic

Telefon:	08-524 823 70
Enhet:	Avdelningen för reproduktiv hälsa
E-post:	Claudia.Lampic@ki.se

Array

Lena Wettergren

Telefon:	08-524 836 50
Enhet:	Avdelningen för reproduktiv hälsa
E-post:	Lena.Wettergren@ki.se

Medarbetare (i urval)
Johan Ahlgren
Gabriela Armuand
Johan Arvidson
Per Ljungman
Johan Malmros
Claire Micaux Obol
Kenny Rodriguez-Wallberg

Finansiering

Barncancerfonden
Cancerfonden
KID-medel
Nationella forskarskolan i vårdvetenskap

Publikationer

För publikationer från projektet, var god se profilsidorna för Claudia Lampic och Lena Wettergren.