Astma och allergi hos barn

Studier av svår astma hos barn i ett nationellt och ett nordiskt projekt.

Nu också i ett projekt inom Ga2len. Studierna är inriktade på fenotypning med hjälp av biomarkörer, lungfunktion, genetiska markörer och aktörer, morfologiska förändringar, allergisk sensibilisering, samband övre-nedre luftvägar och livskvalitet.

  • Jämförande studier av olika bronkialprovokationsmodeller
  • Utveckling av allergenprovokation i näsa och nasalt lavage
  • Studier av livskvalitet hos barn, ungdomar och föräldrar samt den subjektiva upplevelsen av andningspåverkan vid provokation
  • Tidig sensibilisering och naturalförloppet vid allergisk sensibilisering - betydelse för sjukdomsutveckling utifrån björkpollenkohorten och Bamsekohorten
  • Astmautveckling i sena tonår och hos unga vuxna
  • Interventionsstudier - läkemedelsstudier, föräldrautbildning, tonårsomhändertagande och överföringsmodeller till vuxenvård
  • Födoämnesallergi ssk veteallergi/sensibilisering

Forskargruppsledare:

Professor, adj

Gunilla Hedlin

E-post: Gunilla.Hedlin@ki.se

Metodutveckling för diagnostik och behandling av bronkiell inflammation hos skolbarn med astma

Forskningen fokuseras på multipla mekanismer bakom utvecklingen av astma samt utvecklingen av ny teknik för diagnostik och behandling av bronkiell inflammation. I GEWAC-studien (Gene Expression in Wheezing and Asthmatic Children) studerar vi hur specifika virus aktiverar vissa gener hos småbarn med akuta andningsbesvär samt vilken immunologisk betydelse denna aktivering har för utvecklingen av astma och nedsatt lungfunktion. Gruppen utvecklar också metodik för mätning av utandad kväveoxid för diagnostik av bronkiell inflammation samt ny renluftsteknik för icke-farmakologisk behandling av astma.

Christophe Pedroletti, Barnläkare, Med dr, Forskningsledare

Riskfaktorer i arv och miljö för utveckling av astma och allergisk sjukdom

Forskningen fokuserar kring faktorer i arv och tidig miljö som kan utgöra risk för utveckling av astma och inflammatorisk sjukdom hos barn och ungdomar. Ett nytt forskningsprojekt rör bl.a. effekter av tillväxt såsom fetal programmering och pubertet för utveckling av astma och allergier. Dessa studier utgår dels från de svenska nationella registren tvillingregistret och medicinska födelseregistret, dels från BAMSE-kohorten. Ett annat projekt handlar om försämring av astma i samband med virusinfektioner i ett internationellt samarbetsprojekt (DARE).

Catarina Almqvist Malmros, Barnläkare, Med dr, Forskningsledare

Betydelsen av genetiska faktorer vid allergi, astma och lungfunktionspåverkan hos barn

Pågående epidemiologiska studier, t.ex. BAMSE och PARSIFAL, undersöker betydelsen av naturliga varianter (polymorfier) i och aktivering av utvalda gener för utveckling av astma och allergi, samt betydelsen av interaktion mellan gener och olika miljöfaktorer, t.ex. virusinfektioner, passiv rökning och luftföroreningar. Genom kliniskt samarbete med ALB görs genetiska analyser också på viktiga patientgrupper för sjukvården; svår astma hos barn upp till 18 år och akuta astma besvär hos små barn. Studierna på ALB utgör en unik möjlighet att studera utvalda geners funktion (via genexpression, mRNA) och betydelse vid både svår, kronisk astma och akuta besvär utlösta t.ex. av virusinfektioner.

Erik Melén, ST-läkare, Med dr, Forskningsledare

AllergiAstmaPediatrik