Osteoporos bland äldre

Osteoporos (eller benskörhet) är en sjukdom som försvagar skelettet och ökar risken för frakturer. Sjukdomen drabbar främst äldre och är underdiagnostiserad och underbehandlad i Sverige, liksom i resten av världen. Vi har tidigare visat att förskrivningen är låg och att det finns regionala skillnader. Projektet fortsätter nu med att undersöka varför det ser ut så och vilka möjligheter som finns till primärprevention.

Sekundärprevention efter en fraktur

Socialstyrelsen ger ut nationella riktlinjer för utvärdering och behandling av osteoporos. Dessa fokuserar på att fånga upp individer med frakturer för utredning och behandling, så kallad sekundärprevention. Socialstyrelsen rekommenderar ett strukturerat arbetssätt i så kallade frakturkedjor (Fracture Liaison Services, FLS), där patienter fångas upp direkt efter en fraktur för vidare bedömning och behandling. Frakturkedjorna ska också länka olika vårdgivare till varandra för att undvika att patienter faller mellan stolarna.

Det finns olika typer av frakturkedjor (A, B, C och D), och vilken som används beror till stor del på hur vården är organiserad regionalt och ibland lokalt. Frakturkedjor verkar dock inte ha införts i alla regioner, och de låga siffrorna för medicinsk behandling tyder på att de inte heller följs fullt ut.

Vi vill förstå varför det ser ut så och utifrån det ta fram konkreta förslag på hur arbetet med frakturkedjan kan förenklas. Eftersom ortopedkliniken ofta remitterar patienter vidare till primärvården för utredning och/eller behandling vill vi undersöka hur primärvårdens personal upplever sin roll i frakturkedjan och vid misstänkt osteoporos. Vi vill också identifiera organisatoriska och praktiska hinder och möjliggörare, samt belysa erfarenheter av nuvarande remisshantering och förslag på förbättringar för att stärka omhändertagandet av patienter med fraktur eller misstänkt osteoporos.Hur? 

Projektet består av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi kommer att fråga och besöka regionerna, kartlägga vårdflöden och genomföra intervjuer med vårdpersonal. Vi kommer också att använda registerdata (Research group Karin Modig: Ageing and Health Cohort | Karolinska Institutet (ki.se)). Det senare främst för att få en bild av frakturmönster i olika regioner, och för att koppla detta till hur respektive region arbetar med sekundärprevention för personer med osteoporos.

Primärprevention genom opportunistisk screening

Eftersom det första symptomet på osteoporos ofta är en fraktur i samband med ett fall, ligger fokus inom hälso- och sjukvården i dag främst på sekundärprevention. Den optimala situationen vore dock att upptäcka osteoporos innan den första frakturen inträffar, för att minska det personliga lidandet och antalet frakturer.

I dagsläget finns det inga belägg för att populationsbaserad screening för osteoporos är kostnadseffektiv, och i Sverige ligger fokus på sekundärprevention. En intressant möjlighet är därför opportunistisk screening, där osteoporos upptäcks i samband med bilddiagnostik som utförs av andra anledningar.

År 2010 startades STOP-projektet av professor Torkel Brismar, överläkare i radiologi, med syftet att undersöka om handledsradiografi i samband med mammografi kan vara ett kostnadseffektivt sätt att upptäcka osteoporos. Med hjälp av STOP-kohorten kommer vi att undersöka om låg bentäthet vid mammografiscreening är kopplad till framtida frakturrisk och hur ärftlighet, sjukdomshistoria, livsstil och skyddande faktorer påverkar denna risk.

Vi hoppas att våra projekt kan bidra till ökad kunskap och medvetenhet om osteoporos och dess behandlingsmöjligheter.

Vilka? 

Karin Modig, Senior lektor, Docent i epidemiologi

Stina Ek, Biträdande lektor, Docent i epidemiologi

Margareta Hedström, Ortoped och adjungerad professor

Maria Sääf, Endokrinolog och anknuten forskare vid Karolinska Institutet

Nathalie Frisendahl, postdoc, Fysioterapeut. 

Miriam Leung, postdoc. 

Finansiering

För låg osteoporosbehandling – vad kan vi göra bättre? En inventering i regionerna och sökande efter bad och good practice (2024-2025). Privat donation till Karolinska Institutet från familjen Krook

Färre frakturer genom en mer effektiv förskrivning av osteoporosläkemedel? (2020-2023). Privat donation till Karolinska Institutet från familjen Krook.     

Mammografiscreening som en möjlighet till primär prevention av osteoporos – Nästa steg: Vem bör vi rikta in oss på? (2026-2027) Privat donation till Karolinska Institutet från familjen Krook.     

Primärvårdens roll i arbetet med osteoporos och fragilitetsfrakturer (2026-2027) Privat donation till Karolinska Institutet från familjen Krook.     

Mammografiscreening som en möjlighet för primär prevention av osteoporos – Nästa steg: Vilka bör vi rikta insatserna mot? (2026-2027). Loo och Hans Östermans Stiftelse. 

Publikationer

Låg förskrivning av läkemedel för osteoporos inom Sverige

Secondary fracture prevention with osteoporosis medication after a fragility fracture in Sweden remains low despite new guidelines.
Ek S, Meyer AC, Sääf M, Hedström M, Modig K
Arch Osteoporos 2023 Jul;18(1):107

[Few are treated in primary care after a fragility fracture].
Fricke J, Ek S, Modig K
Lakartidningen 2025 Oct;122():

[From fragility fracture to secondary prevention - no standardized care pathways].
Ek S, Hedström M, Sääf M, Wolf O, Modig K
Lakartidningen 2026 Apr;123():

Andra relaterade publikationer

Geographic and seasonal variations in hip fracture incidence in Sweden: a nationwide population-based study

Health Care Professionals’ Views of Barriers and Facilitators for Implementing a Fall Risk Screening Tool in Clinical and Public Health Settings

The Impact of Hip Fracture on Geriatric Care and Mortality Among Older Swedes: Mapping Care Trajectories and Their Determinants

Trends in Hip Fracture Incidence, Recurrence, and Survival by Education and Comorbidity: A Swedish Register-based Study 

Hospital Length of Stay After Hip Fracture and It’s Association With 4-Month Mortality—Exploring the Role of Patient Characteristics

Anna Persson
2026-09-07