Hjälplinjer och stöd

SPES – stöd för efterlevande vid suicid

SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd, erbjuder stöd till personer som har förlorat en familjemedlem, släkting, partner eller nära vän genom suicid.

Stöd finns på nationell, regional och lokal nivå. Verksamheten omfattar bland annat kontaktpersoner, telefonjour, utbildningar, träffar och självhjälpsgrupper. SPES arbetar också med information och att öka kunskapen om suicid och psykisk hälsa.

Telefonjouren är öppen varje dag klockan 19.00–22.00
Telefon: 020-18 18 00

Det går också att chatta med SPES på onsdagar och söndagar klockan 18.30–20.00.

Läs mer på SPES webbplats

Vad kan du göra för att hjälpa?

Många som har självmordstankar tar sig igenom krisen med stöd från andra och med professionell hjälp. Som närstående kan du göra stor skillnad genom att vara uppmärksam, lyssna och hjälpa personen att få stöd.

1. Agera tidigt

Vänta inte på att situationen ska gå över av sig själv. Att visa omtanke och erbjuda stöd kan vara viktigt redan tidigt. Många söker inte hjälp på egen hand.

2. Var uppmärksam på egna reaktioner

Det är vanligt att känna rädsla, osäkerhet eller en önskan att snabbt lösa situationen. Det kan också vara svårt att veta hur du ska agera. Om det känns tungt eller svårt att hantera, försök att prata med någon du har förtroende för eller med professionellt stöd.

3. Var närvarande

Försök att finnas tillgänglig och visa omtanke utan att döma eller pressa. Lyssna och låt personen berätta i sin egen takt. Att få sätta ord på tankar och känslor kan göra situationen mer hanterbar.

4. Fråga om självmordstankar

Om du misstänker att någon har självmordstankar är det viktigt att fråga direkt. Det kan kännas svårt, men frågan visar att du bryr dig och vågar prata om det som är svårt.

Att prata om självmord väcker inte självmordstankar. För många kan det i stället vara en lättnad att få berätta. Samtal kan också göra det lättare att ta emot hjälp.

Undvik att lova att hålla självmordstankar hemliga. Om någon är i fara behöver fler kunna hjälpa till.

5. Ta reda på hur akut situationen är

För att förstå vilket stöd som behövs kan du fråga:

• Har du tänkt på hur eller när du skulle kunna ta ditt liv?
• Har du tillgång till sådant som kan användas för att skada dig själv?
• Finns det något eller någon som hjälper dig att känna dig tryggare just nu?

Fråga också vad som brukar ge stöd eller kraft, till exempel närstående, husdjur, tro, rutiner eller andra viktiga delar i livet.

6. Planera nästa steg tillsammans

När du har fått en bild av situationen kan ni prata om vilket stöd som behövs nu. Det kan handla om att kontakta vården, en närstående eller någon annan person som personen känner förtroende för.

Du kan också hjälpa till med praktiska steg, till exempel att boka tid eller följa med till ett möte.

7. Här finns stöd och hjälp

• Vårdcentral eller annan läkarmottagning
• Psykiatrisk mottagning
• Elevhälsa, skolkurator, skolsköterska eller annan personal i skolan
• Ungdomsmottagning
• Präst eller diakon

Du kan hjälpa personen att förbereda vad som ska sägas inför kontakten med vården eller annan stödverksamhet. Efteråt kan du följa upp hur samtalet gick och vilket stöd som erbjudits.

8. Förmedla hopp

Självmordstankar kan komma tillbaka, särskilt under svåra perioder. Uppmuntra personen att söka stöd och berätta för någon när tankarna blir starka.

Att visa omtanke, lyssna och finnas kvar kan bidra till hopp och göra det lättare att ta emot hjälp.

9. Ta hand om dig själv

Att stötta någon med självmordstankar kan vara känslomässigt krävande. Försök att inte bära ansvaret ensam. Det kan vara viktigt att själv få stöd från närstående eller professionella.

10. Fortsätt finnas kvar

Självmordstankar försvinner ofta inte direkt. Förändring och återhämtning kan ta tid. Stöd från familj, vänner och andra viktiga personer kan göra stor skillnad.

Att fortsätta höra av sig, lyssna och visa omtanke kan hjälpa personen att orka ta emot stöd och söka hjälp vidare.