Kolorektalkirurgisk forskning – på Danderyds sjukhus

En del av:

Kolorektalkirurgisk forskning

Kolorektalsektionen vid Danderyds sjukhus tar varje år hand om en stor grupp patienter med tarmcancer, varav 300 genomgår kirurgi. Därtill utreds och opereras patienter med divertikelsjukdom med komplikationer samt patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Det bedrivs dessutom en omfattande endoskopisk verksamhet för diagnostik, behandling och uppföljning av patienter med tarmsjukdomar, både akut och elektivt. 
Den omfattande verksamheten ger oss möjlighet att undersöka diagnostiska och terapeutiska aspekter vid tarmkirurgiska tillstånd, för att utvärdera givna behandlingar lokalt och i samarbete med nationella och internationella partners. Forskningen leds av kliniskt verksamma kirurger med ett stort nätverk av samarbetspartners inom akademi och näringsliv, både nationellt och internationellt. 
 

Vad vi gör

Kolorektalcancer


Kolorektalcancer är den näst vanligaste cancerformen hos män och kvinnor och utgör sammantaget den tredje vanligaste cancerformen. Incidensen ökar även hos yngre personer. Knappt hälften av alla patienter med kolorektalcancer har spridd sjukdom vid diagnos eller utvecklar spridd sjukdom över tid. Trots dagens moderna cellgiftsbehandling, ibland med strålbehandling som tillägg, och kirurgi är dödligheten fortsatt hög hos patienter med avancerade tumörer. Långtidsöverlevnaden hos patienter med spridning vid diagnos är mycket låg. Kolorektalsektionen vid Danderyds sjukhus är drivande och deltagande i flera studier som berör kolorektalcancer.

Ett innovativt projekt som vi bedriver bygger på att öka immunförsvarets inneboende förmåga att angripa och bekämpa cancerceller. Projektet genomförs i samarbete med företaget NEOGAP. Det initiala konceptet gick ut på att isolera tumördränerande lymfkörtlar, så kallade portvaktskörtlar, sentinel nodes, vid kirurgi. Körtlarna användes som källa för immunceller, så kallade T-celler, som aktiverades och expanderades med ett homogenat av tumörvävnad i cellkultur.  T-celler riktade mot tumören anrikades och mångfaldigades. Dessa autologa T-celler gavs sedan tillbaka till patienten. Behandlingen har visat sig vara säker och i några fall kunnat minska tumörväxt och till och med eliminera tumörer. 
Detta koncept har nu vidareutvecklats. Genom sekvensering av DNA och RNA i tumören och i normal vävnad kan de mutationer som uppstått i tumören identifieras. Gener med dessa mutationer ger upphov till så kallade neoantigener och är utmärkta måltavlor i cancerterapi, eftersom de är unika för tumören och kan angripas selektivt av immunförsvaret. Forskargruppen vid NEOGAP har utvecklat en bioinformatisk plattform för behandling av sekvensdata, där mutationernas relevans som måltavlor för T-celler rankas och neoantigener för aktivering av T-celler designas. 
Projektet syftar till att generera prekliniska data inför en klinisk behandlingsstudie på patienter med kolorektalcancer. Studien har pågått i flera år, och vi undersöker nu ett flertal olika aspekter, såsom specifika biomarkörer, optimal lymfkörtellokalisation samt livslängd och funktion hos de tränade T-cellerna i den experimentella delen av studien.

Individanpassad T-cellsbaserad immunterapi vid kolorektalcancer: prospektiv experimentell studie
Experimentell och translationell forskning i samarbete med företaget NEOGAP. Det övergripande målet med projektet är att utveckla en individualiserad tumörspecifik behandling för patienter med avancerad kolorektalcancer genom att använda patientens egna aktiverade T-celler, selektiva för neoantigener, det vill säga en skräddarsydd immunologisk behandling. 
Med denna studie kommer vi att utveckla en kvalitetssäkrad metod för identifiering av neoantigener vid kolorektalcancer samt isolera T-celler från portvaktskörtlar, som aktiveras och expanderas i cellkulturer med hjälp av patientspecifika neoantigener.

A First-In-Human, Phase I/IIa Trial of the novel T cell Immunotherapy pTTL in Patients with Advanced Colorectal Cancer 
Denna studie är en öppen icke-randomiserade studie för att utvärdera säkerhet och tolerans av en ny immunologisk behandling. Behandlingen består av autologa T-celler som skördas från tumördränerande lymfkörtlar och stimuleras in vitro med neoantigener från den specifika tumören.  
Studien är ett samarbete mellan kirurgkliniken Västerås, Danderyds sjukhus, Karolinska sjukhuset och företaget NEOGAP. Studien är baserad på protokollet från det ovan beskrivna projektet, Individanpassad T-cellsbaserad immunterapi vid kolorektalcancer.

SILENCE studien
Med denna studie vill vi belysa och skapa förståelse för samspelet mellan immunsystemet och sjukdomar i mag-tarmkanalen. Vi studerar varför immunsystemet inte klarar av att bekämpa sjukdomarna och varför det ibland kan bidra till att orsaka dem. Mer specifikt undersöker vi hur de vita blodkropparna ser ut och om de beter sig på liknande sätt som vita blodkroppar från friska individer. 
Vidare kommer vi att undersöka på vilket sätt nervsystemet i mag-tarmkanalen reagerar vid tarmsjukdom och hur dess kommunikation med immuncellerna påverkas. Detta har betydelse för att vi i framtiden bättre ska kunna förstå sjukdomar i mag-tarmkanalen och därigenom utveckla nya behandlingsmetoder.

ColoREDIT-studien
ColoREDIT är en randomiserad kontrollerad studie där morfinspinal jämförs med epidural för postoperativ smärtlindring vid öppen kolorektalkirurgi.
Morfinspinal har använts rutinmässigt som postoperativ smärtlindring inför kolorektalkirurgiska ingrepp, framför allt vid laparoskopiska operationer. En del av dessa ingrepp har konverterats till öppna operationer, men morfinspinal har också använts vid vissa akuta öppna kolorektalkirurgiska ingrepp. 
Kunskapsläget för användning av morfinspinal som postoperativ smärtlindring vid öppen kolorektalcancerkirurgi är dock begränsat, och det finns inga randomiserade kontrollerade studier som utvärderar effekten av metoden.  Det övergripande målet med studierna är att kartlägga morfinsspinalens roll vid kolorektalkirurgiska operationer. Flera delarbeten pågår, inklusive den multicentriska RCT-studien ColoREDIT, där morfinspinal jämförs med epiduralanestesi vid tre centra, däribland Danderyds sjukhus.

PHaLIR-studien
PHaLIR är en randomiserad, dubbel-blind studie där patienter som genomgår operation med nedläggning av avlastande loopileostomi randomiseras till förslutning av bukväggen med inläggning av retromuskulärt nät, Ultrapro-Advanced™, eller standardförslutning utan nät. Studien, som organiseras från Södersjukhuset, syftar till att utvärdera huruvida nätet kan förhindra uppkomst av bråck.

OC-studien
OC-studien är en singelcenter, open-label randomiserad studie där prehabilitering inför kolorektalcancerkirurgi har jämförts med standardbehandling avseende postoperativa komplikationer. Totalt randomiserades 328 patienter, där 242 slutligen inkluderades i en modifierad intention-to-treat analys. Inklusionen avslutades i maj 2025 och slutresultatet är ännu inte publicerat (under review). Resultaten kommer att belysa huruvida prehabilitering bör införas som en generell intervention.

Kolorektalkirurgisk forskning vid endoskopicentrum

Clip traction vid kolorektal ESD, en randomiserad kontrollerad studie.

En svårighet med ESD är att skapa tension i vävnaden vid dissektion. Det finns olika hjälpmedel för att underlätta detta. En metod är med så kallad clip traction, där ett clips med en ögla fästs i kanten på lesionen, lyfter upp den och förankras i motsatt sida av tarmväggen. Detta kan eventuellt öka hastigheten för ingreppet samt potentiellt minska komplikationsrisken, eftersom dissektionen underlättas. 

Detta är av stor vikt eftersom patienterna är vakna och vi vet att upplevt obehag korrelerar väl med ingreppstid. Studien är en randomiserad kontrollerad studie där skillnad i ingreppstid är det primära utfallsmåttet. Deltagarna lottas mellan att genomgå ESD med standardteknik eller med clip traction för att skapa tension i området. Cirka 260 patienter kommer att inkluderas.

Surgery versus Endoscopic Resection for Incompletely Removed Early Colon Cancer (SCAR TISSUE TRIAL)

Vid en koloskopi avlägsnas ibland förändringar som bedömts vara godartade adenom, men där PAD senare visar att det rör sig om cancer. Standardbehandling i dag är att patienten går vidare till resektionskirurgi. En ny metod, endoscopic full-thickness resection (eFTR) innebär att man kan göra fullväggsresektioner i tjocktarmen. 

SCAR-studien är en randomiserad kontrollerad studie där eFTR jämförs med konventionell kirurgi vad gäller komplikationer och cancerrecidiv vid kompletterande resektion efter endoskopiskt inkomplett borttagen tidig koloncancer. Totalt ska 150 patienter inkluderas och sju länder deltar i studien, där Danderyds sjukhus är ett av centrumen.

Kolorektalcancer hos äldre (≥90år): diagnostik, terapi, prognos och riskfaktorer 

Med hjälp av den svenska kolorektalcancerregistret och via en retrospektiv studie vill vi kartlägga diagnostiska, terapeutiska och prognostiska faktorer hos kolorektalcancer-patienter ≥90 år.

Divertikulit

Divertikulit, det vill säga inflammation i ett divertikelbärande kolonsegment, är ett vanligt tillstånd som kännetecknas av lågt sittande buksmärta, feber och ömhet i bukens nedre del. De flesta drabbas av okomplicerad divertikulit, medan 10–15 procent av patienterna får komplikationer i form av perforation, abscess, fistel till andra organ eller tarmobstruktion. 
På Danderyds sjukhus har vi bedrivit internationellt uppmärksammad forskning i över två decennier för att belysa diagnostiska och terapeutiska aspekter av akut okomplicerad divertikulit, vilket har lett till flera avhandlingar. Vi fortsätter forskningen genom prospektiva och retrospektiva studier för att utvärdera effekten av konservativ behandling vid olika komplikationer, med avseende på risk för recidiv och behov av akuta eller elektiva operationer, samt för att utvärdera påverkan på livskvalitet.
   
Scandinavian Diverticulitis Trial SCANDIV II: Treatment of acute complicated diverticulitis: a prospective observational study
Patienter med komplicerad divertikulit handläggs på olika sätt beroende på lokala traditioner, låg grad av konsensus och begränsad evidens. Vi vet att dessa olika behandlingsstrategier kan påverka både det medicinska utfallet och livskvaliteten hos patienterna.
SCANDIV II är en hypotesgenererande, icke-interventionell observationsstudie för kartläggning av olika behandlingsstrategier vid komplicerad divertikulit och deras effekter. Syftet är att belysa dessa skillnader och lägga grund för utveckling av god och jämlik vård, där kunskap styr behandlingen. Syftet är dessutom att öka förståelsen av sjukdomen och dess påverkan på patienternas livskvalitet. Studien startade 2018, och målet om 500 inkluderade patienter är uppnått. Resultaten håller nu på att analyseras, med flera planerade artiklar.

Naturalförloppet vid akut okomplicerad divertikulit
Vi syftar till att utvärdera naturalförloppet hos samtliga patienter med förstagångsdivertikulit med en uppföljningstid på 20 år.  Patienterna, som inkluderades i den randomiserande AVOD-studien och hade förstagångsdivertikulit, ska följas och journalerna gås igenom för kartläggning av långtidsutfall.

Effekten av laparoskopiskt lavage vid perforerad divertikulit
Laparoskopiskt lavage har använts i flera år som selektiv behandling för en del patienter med perforerad divertikulit. Vissa patienter svarar bra på denna behandling, medan andra fortsätter att ha buksepsis med behov av nya operationer och andra behandlingar. Genom en retrospektiv studie vill vi belysa riskfaktorer för behandlingssvikt efter lavage. 

Inflammatorisk tarmsjukdom

Utfall vid olika typer av rekonstruktiv kirurgi vid ulcerös kolit 

Ulcerös kolit är den vanligaste typen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) hos vuxna. Den uppskattas drabba omkring fem miljoner människor världen över. Med tanke på att cirka 100 000 svenskar lever med IBD har sjukdomen nyligen föreslagits klassificeras som ett stort folkhälsoproblem. 
Risken för kolektomi är som högst under det första året efter diagnos, och den kumulativa sannolikheten för kolektomi är cirka 20–30 procent efter 25 år. De två huvudsakliga rekonstruktiva kirurgiska alternativen är ileorektal anastomos och ileal pouch–anal anastomos. 
Syftet med studierna är att utvärdera utfall efter val av rekonstruktiv kirurgi hos patienter med ulcerös kolit. Denna kunskap är avgörande för att förbättra kliniskt beslutsfattande och ge bättre preoperativ vägledning avseende sexuell funktion, fertilitet, tarmfunktion och optimal tidpunkt för rekonstruktiv kirurgi, vilka alla har en betydande påverkan på livskvaliteten.