Ont i kroppen – Ont i själen. Funktionsnedsättande smärta och psykisk ohälsa - identifiering av modifierbara faktorer som påverkar risk och prognos.

Långvarig och funktionsnedsättande smärta i rygg och nacke samt psykisk ohälsa - identifiering av modifierbara faktorer som påverkar risk och prognos.

Bakgrund

Ont i rygg och nacke är mycket vanliga orsaker till sjukskrivning, och en betydande källa till aktivitetsnedsättning hos arbetare samt i den generella befolkningen, speciellt hos kvinnor. Personer med besvär i nacke/rygg har ofta också psykisk ohälsa. Sådan samsjuklighet är vanligare bland kvinnor, och påverkar negativt chansen att tillfriskna. Globalt utgör ont i ryggen den allra vanligaste, och nacksmärta den fjärde vanligaste anledningen till år levda med funktionsnedsättning (YLDs). Trots det är faktorer av betydelse för risk och prognos tämligen outforskade.

Syfte

Det övergripande syftet är att öka kunskapen om långvariga funktionsnedsättande besvär i nacke/rygg med eller utan samtidig psykisk ohälsa. Specifika syften är att studera betydelsen av modifierbara arbets- och livsstilsfaktorer såsom fysisk belastning på arbete, arbetsrelaterad psykosocial miljö, rökning, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och kost, för att tillfälliga nack-/ryggbesvär skall utvecklas till långvariga funktionsnedsättande besvär och att personer med långvariga funktionsnedsättande nack-/ryggbesvär tillfrisknar.

Metod

Longitudinella analyser baserade på data från Stockholms Folkhälsokohort i vilken ca
100 000 personer (18–84 år) följts med upprepade mätningar från 2002 till 2014 samt data från två kohorter av patienter (n=1620, 18–70 år) som deltagit i våra randomiserade kontrollerade studier med vardera 12 månaders uppföljningstid.

Betydelse

Projektet har goda förutsättningar för att identifiera och förbättra kunskap om betydelsefulla modifierbara faktorer som påverkar utvecklandet av, och tillfrisknande från långvarig och funktionsnedsättande smärta i rygg och nacke. Dessutom förväntas projektet ge viktig kunskap om vilken betydelse samtidig psykisk ohälsa har för sådana besvär. Detta kan i förlängningen användas vid primära och sekundära preventionsinsatser mot sådana besvär på arbetsplatser.