Ett hållbart nytt arbetsliv - Sustainable Work

WP1 - En nationell jobbexponeringsmatris

Syftet med WP1 (work package 1) är att utveckla en nationell jobbexponeringsmatris (JEM) för att utvärdera trender och förekomster av arbetsrelaterade exponeringar för fysikaliska, kemiska, psykosociala samt prekära arbetsförhållanden nationellt i Sverige. Underlaget till den nationella jobbexponeringsmatrisen bygger på mätrapporter från svenska arbetsplatser gällande buller, luftföroreningar och kemikalier. Detta byggs på med material från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar gällande inrapporterad nivå på tunga lyft, psykosocial stress samt prekära anställningsförhållanden. Underlag för vibrationsexponeringen kommer från vibrationsdatabasen över mätningar på vibrerande verktyg och mätningar av helkroppsvibrationer. Alla dessa delar byggs samman till en multifaktoriell jobbexponeringsmatris. Matrisen används sedan på ett nationellt registeruttag av den arbetsföra befolkningen i Sverige. Förekomst och tidstrender utvärderas i relation till individfaktorer så som ålder, kön, utbildningsnivå och faktorer gällande företag och bransch, till exempel antal anställda eller ägandeform.

Den nationella jobbexponeringsmatrisen kopplas också till registeruttagen i WP2 för att studera hur människors exponering i arbetet relateras till deras utträde från arbetsmarknaden.

WP2 - Arbetsförhållanden, hälsa och arbetsdeltagande under livsloppet

Arbetsrelaterad ohälsa utvecklas ofta under lång tid. För att kunna ge en mer fullständig bild av hur samband mellan exponeringar i arbetet och ohälsa uppträder över tid, behöver vi information om arbetsmiljö och anställningsförhållande på individnivå. Informationen måste också ha samlats in under lång tid.

En databas med longitudinell design

I denna del av forskningsprogrammet kommer vi bygga upp en stor databas med longitudinell design för att kunna studera sambanden mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsa och mellan att ha en en osäker position på arbetsmarknaden och hälsa. Fokus kommer att vara på riskfaktorer för ohälsa och utslagning från arbetslivet under hela livspannet. Exponering för olika arbetsmiljöaspekter kommer att klassificeras baserat på yrkesexponeringsmatriser (JEM), genom att använda uppgifter om studiedeltagarnas yrkestillhörighet från Folk- och bostadsräkningarna (utförda var femte år 1960-1990) och baserat på uppgifter från SCB:s yrkesregister från 2002 och framåt.

Vi kommer att ur ett livsloppsperspektiv undersöka vad ackumuleringar av sociala och individuella faktorer betyder för olika ohälsoutfall och för utslagning från arbetsmarknaden hos äldre arbetstagare. Ett annat viktigt syfte är att undersöka om interaktionen mellan faktorer från olika tidsperioder under människors livslopp ökar riskerna för negativa hälsoutfall. Vi är särskilt intresserade av att studera om en interaktion mellan hälsostatus och exponeringar i arbetslivet kan ge upphov till förvärrade hälsoproblem och/eller utslagning från arbetsmarknaden. Syftet är att undersöka följande samband:

• Sambandet mellan mängden negativ belastning i arbetet, ohälsa och tidigt utträde från arbetsmarknaden.
• Sambandet mellan förändring av exponering under livsloppet, ohälsa och olika vägar för ett förtida utträde från arbetsmarknaden.
• Sambandet mellan lång-och korttidsexponering för osäkra anställningsförhållanden, ohälsa och tidigt utträde från arbetsmarknaden.
• Bestämningsfaktorer för etablering på arbetsmarknaden samt tidigt utträde från arbetsmarknaden hos utrikesfödda.

WP3 - Arbetsskadeförsäkringen, automatisk riskstratifiering och offentliga upphandlingar

Arbetsskadeförsäkringen

WP3 består av tre delar. Den första delen behandlar det faktum att Sverige har ett socialförsäkringssystem där arbetsskadeförsäkringen är en sekundär försäkring som kompletterar andra socialförsäkringar. Det är också ett ersättningsystem där kompensation kommer från både social- och avtalsförsäkringar. Det är ett komplicerat system som leder till underrapportering av arbetsskador och att en del missar ersättning som de har rätt till. I en första artikel presenteras och analyseras det komplicerade svenska systemet. I en andra artikel jämförs ersättningssystemen i olika länder – de nordiska länderna och ytterligare några länder. Jämförelsen utgör en grund för att analysera hur olika system leder till olika resultat vad gäller rapportering av arbetsskador och därmed påverka underlaget för det förebyggande arbetet. I en tredje artikel är fokus de utrikesföddas situation vad gäller arbetsskador. Denna studie sker i samarbete med WP2.

Nya algoritmer för automatisk riskstratifiering

Minskade resurser till arbetsmiljöverket har ställt krav på effektivare utnyttjande av resurserna vilket bland annat innebär att inspektioner ska riktas mot arbetsplatser med hög risk. Ett sätt att hantera det är att göra så kallad automatisk riskstratifiering baserat på tillgänglig statistik. Arbetsmiljöverket (AV) använder ett sådant system, ett så kallat tillsynsindex. Tyvärr har dagens tillsynsindex ganska lågt förtroende bland AV:s inspektörer och används inte som det var tänkt. I den andra delen av WP3 kommer vi att utforska möjligheterna att ta fram nya algoritmer för beslutsstöd som har en högre träffsäkerhet och gör det möjligt att både identifiera branscher och enskilda företag med hög risk för arbetsrelaterad ohälsa och att tidigt upptäcka så kallade ”emerging threats” .

Arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar

Den tredje delen av WP3 behandlar det rättsliga regelverket kring upphandling och möjligheterna att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar. Värdet på de offentliga upphandlingarna utgör cirka 20 procent av BNP och väl utvecklade arbetsrättsliga krav får därför med hög sannolikhet en stor påverkan på de arbetsrättsliga förhållandena under tiden kontrakten genomförs. Resultaten av forskningen kommer att presenteras i ett antal rättsvetenskapliga artiklar.

WP4 - Kunskapsallianser

Trots att det finns många kända hälsorisker i arbetet tillämpas inte dessa kunskaper i tillräcklig utsträckning för att förebygga arbetsskador under yrkesutbildning och arbetsliv. I denna del av ”Ett hållbart nytt arbetsliv” är målet att skapa kunskapsallianser mellan experter/forskare och personer ute i arbetslivet för att utveckla arbetsmiljöarbetet och på andra sätt minska hälsorisker. Vi kommer att genomföra och utvärdera olika insatser med syftet att förbättra arbetsmiljön inom kommunal verksamhet, inom olika branscher och på yrkesgymnasier.

I ett av delprojekten utvärderar vi en hälsofrämjande insats bland medarbetarna i en kommun i Stockholms län. Insatsen bygger på att man genom dialoger mellan chefer och medarbetare klargör medarbetarnas arbetsuppdrag med målet att hitta framgångsrika metoder för att minska psykosociala och organisatoriska belastningar i arbetslivet.

I ett delprojekt skapar vi kunskapsallianser med bygg-/anläggning, vård-/omsorg och frisör-/stylistbranscherna. Syftet är att analysera, utvärdera, vidareutveckla och sprida erfarenheter och kunskaper om framgångsrikt arbetsmiljöarbete inom och utanför branscherna.

Elever från yrkesgymnasiet har ofta bristfälliga kunskaper om arbetsmiljörisker och hur man kan arbeta säkert och hälsosamt, vilket ökar risken för att de får arbetsskador redan under utbildningen eller tidigt i yrkeslivet. I ett delprojekt undersöker vi hur man genom kunskapsallianser med skolor, yrkeslärare och praktikhandledare kan utveckla arbetsmiljöundervisningen och på så sätt främja ett hälsosamt arbete under utbildningen, under praktiken och senare i yrkeslivet