Forskargrupp Mattias Öberg

Den kemiska industrin formar en rad viktiga samhällsområden, från jordbruk och byggande till högteknologiska industrier som telecom och hälsovård. Men av det enorma antalet kemikalier som finns på EU:s marknad idag har endast en liten del granskats avseende hälso- och miljöegenskaper. För att fylla detta glapp måste vi ersätta den traditionella testningen på djur med nya metoder och förbättra våra verktyg för riskkarakterisering, till exempel genom att införa mer mekanistisk information och lära oss väga in osäkerhet.

Samhällets förmåga att hantera risker i samband med användning av kemikalier är avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och en giftfri miljö. Men reglerna och policyerna måste baseras på gedigen vetenskap och det finns ett behov av utveckling och implementering av metoder för att bedöma kemisk risk och säkerhet. Vår forskning syftar till att ta fram den kunskap som behövs för en riktigt bra riskbedömning.

Forskargruppens medlemmar

• Mattias Öberg, doktor, docent

• Antero Silva, civilingenjör, doktorand

• Lars Brunken, civilingenjör, doktorand

• Elin Törnqvist, DMV, doktorsexamen

Forskningsområde

Alla forskningsaktiviteter är i enlighet med en cykel som beskriver samspelet mellan vetenskap och politik (se figur). Vi kombinerar experimentella data och metodutveckling med kritiska studier av riktlinjer för toxicitetstestning och regelverk. Vi studerar också hur data faktiskt har använts av myndigheter och industri och utvärderar om de resulterande riskreduceringsstrategierna ger ett gott skydd. För närvarande fokuserar vi mycket på forskningsområden kring dosresponsmodellering, arbetsmiljötoxikologi och nya metoder enligt 3R.

Samhällsinteraktion

Gränssnittet mellan vetenskap och politik är ett allt viktigare område för translationell toxikologisk forskning, och det är viktigt att forskningsresultat inom toxikologiska vetenskaper kan överföras till riskbedömning. Vi försöker därför vara en aktiv partner för myndigheter, nationella och internationella expertgrupper samt i kommunikationen till allmänheten. Dessutom utvecklar vi nya sätt för strategisk forskningskommunikation inklusive format som bloggar, dokumentärfilmer och podcasts.

Riskzonen – en vetenskapspodd om risk och de faror som omger oss. [https://play.acast.com/s/riskzonen]

Toxicolour – en blogg om toxikoloi och dess roll I samhället [https://toxicolour.blog/]
 

FORSKNINGSPROJEKT

Dos/respons-analys

Dos/respons-analys är en viktig komponent inom risk- och farokaraktärisering och används för att riskhantera kemikalier inom till en mängd olika områden. I projektet utvecklar och använder vi Benchmark dos-analys (BMD). Det är en statistisk metod som beskriver dos/respons utifrån matematiska modeller. Vår forskning behandlar flera kritiska frågor relaterade till förbättring och användning av BMD-modellering. Till exempel utvecklar vi probabilistisk riskbedömning kopplat till exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten. Vi utvecklar också BMD-metoder för att kunna analysera många olika effekter samtidigt och utvärderar olika strategier för val av kritisk effektnivå. BMD är också ett viktigt verktyg i forskningen mot 3R-principerna (ersättning, minskning och förfining av djurförsök).

Finansiellt stöd

• Vetenskapsrådet

• Forskningsrådet för hållbar utveckling (Formas)

Kontaktpersoner

Riskbedömning av perfluorerade föreningar (PFAS)

Vi är medlemmar i ITN (Innovative Training Network) PERFORCE3, som är ett europeiskt forskarutbildningsprogram kring PFAS-föroreningar. Projektet koordineras av Stockholms Universitet. PFAS omfattar mer än 4'700 ämnen och ämnesgruppen utgör ett stort internationellt miljöproblem. I projektet strävar vi efter att förbättra förståelsen för dessa föroreningar, hitta lösningar de platser som förorenats och förbättra regelverk och riskbedömning för att skydda miljö och människors hälsa. En del av denna forskning är kopplat till epidemiologiska undersökningar i Ronneby, en befolkning som är kraftigt exponerad för PFAS via dricksvatten.

Besök Perforce3: https://perforce3-itn.eu/

Finansiellt stöd

EU Horizon 2020, Marie Skłodowska-Curie.

Kontaktpersoner

Kemiska olyckor på arbetsplatsen

För att förbättra kemikaliesäkerheten på arbetsplatsen måste vi veta hur vanliga kemiska olyckor är, i vilka arbetssituationer de inträffar, vilka ämnen som orsakar mest skada, och om skydd och regelverk är effektiva. Genom att jämföra data från Giftinformationscentralen med arbetsgivarnas olycksrapporter har vi kunnat avslöja hittills okända faror på vanliga arbetsplatser. Vi har till exempel visat att det finns ett mycket stort behov av att skydda arbetare från olika rengöringsmedel på arbetsplatsen och identifierat en stor underrapportering av kemiska olyckor i svenska högstadium och gymnasier.

Finansiellt stöd

• AFA Försäkring

Kontaktpersoner

3R

I flera projekt finns ett starkt fokus på moderna metoder för at ersätta, minska och förfina djurförsök. Principerna för 3R innebär att man ersätter djurmodeller i forskning med icke-djurmetoder vilket ofta leder till förbättringar av både etik och vetenskaplig kvalitet.

Exempel på forskningsprojekt är att studera medvetenhet om 3R i olika målgrupper, att utveckling matematiska modeller för att förbättra studiedesign i toxicitetstest samt att utveckla nya sätt att hantera gnagare som används i forskning.

Finansiellt stöd

• Vetenskapsrådet

• Forskningsrådet för hållbar utveckling (Formas)

Kontaktpersoner

• Elin Törnqvist, DMV, doktorsexamen [bild, namn, titel, telefon, mejl]

• Antero Silva, civilingenjör, doktorand [bild, namn, titel, telefon, mejl]

• Mattias Öberg, doktor, docent [bild, namn, titel, telefon, mejl]

Blandningar av hormonstörande kemikalier

Dagens paradigm för riskbedömning baseras till stor del på att man bedömer risken med enskilda kemiska ämnen var för sig. Den kombinerade exponeringen för flera kemikalier misstänks kunna ge allvarliga effekter på hälsa och miljö, effekter som dagens riskbedömning missar. De vetenskapliga bevisen kring blandningseffekter har ökat och pekar på att samhället länge underskattat risken. I projektet studerar vi hälsoeffekter och regleringsstrategier relaterade till hormonstörande kemikalier (EDC). Specifikt uppmärksammar vi fostrets och kvinnans reproduktion. Våra studier inkluderar både komplexa blandningar och enskilda kemikalier som ftalater och PFAS.

Finansiellt stöd

• Forskningsrådet för hållbar utveckling (Formas)

Kontaktpersoner