Enheten för Lung- och luftvägsforskning

This page in English

Miljöpåverkan på värdförsvaret vid obstruktiva luftvägssjukdomar

Inhalerade substanser utgör en viktig orsak för utvecklingen av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), vilken kommer att bli den tredje vanligaste sjukdomsrelaterade dödsorsaken i världen i en nära framtid enligt WHO. I industrialiserade länder är tobaksrökning den viktigaste riskfaktorn, medan eldning av ved och biobränsle anses vara viktiga riskfaktorer i utvecklingsländer. På senare år har cirka 15 % av alla KOL-fall i industrialiserade länder relaterats till yrkesrelaterad exponering, till exempel i bygg- eller lantbruksmiljö. Det betyder att yrkesrelaterad exponering är en betydande riskfaktor för ett påtagligt antal patienter med KOL, i och med att sjukdomen här kan omfatta så många som 700 000 patienter.

Inhalerade substanser utgör en riskfaktor också vid astma, en sjukdom som precis somd KOL är mycket vanlig i industriländerna. I Sverige beräknas det totala antalet patienter med astma vara cirka 1 000 000 och astma uppvisar gemensamma drag med KOL. Detta gäller till exempel förekomsten av kronisk obstruktivitet hos äldre patienter. Det finns även likheter vad gäller samsjuklighet, såsom en ökad förekomst av kronisk bronkit och luftvägsinfektioner.

Luftvägsinfektioner påverkar det kliniska sjukdomsförloppet vid både astma och KOL, i synnerhet för patienter som dessutom har kronisk bronkit. Olyckligtvis finns det ingen specifik läkemedelsbehandling för att motverka den här ökade känsligheten för infektioner. Det här beror främst på bristande kunskaper om de grundläggande sjukdomsmekanismerna på cellulär och molekylär nivå.

Det är väl känt att både KOL och astma kännetecknas av en betydande ansamling av immunceller i luftvägarna. Ansamlingen av immunceller omfattar kroppens mest effektiva antibakteriella celler, makrofager och neutrofiler. Hos dessa patienter föreligger en ökad känslighet för infektioner trots att fler antibakteriella immunceller finns på plats. Det gör det sannolikt att det vid både KOL och astma är den koordinerade antibakteriella funktionen hos dessa immunceller som fattas, snarare än en brist på immunceller. Det här kan även vara fallet vid kronisk bronkit.

Det är känt att värdförsvaret vid KOL och astma är förändrad vad gäller immunsignalering via cytokiner. Därtill finns det bevis som talar för att den här immunologiska störningen är kopplad till funktionen hos immunsystemets receptorer för mikrobiella substanser. Vår forskningslinje bygger på idén att långvarig exponering för miljöfaktorer, såsom rök från biomassa inklusive tobak, biobränsle, organiskt damm, små partiklar, avgaser från förbränningsmotorer samt vissa metaller, orsakar en förändrad immunsignalering vid både vid KOL och astma, möjligen också för kronisk bronkit.

I vår forskningsenhet så karaktäriserar vi effekterna av exponering för miljöfaktorer på immunsignaleringen i värdförsvaret mot infektioner. Vi gör detta i huvudsak genom att jämföra förhållanden hos patienter med luftvägssjukdom med de hos friska kontroller men också i modellstudier. Vi kartlägger de underliggande cellulära och molekylära mekanismerna i vävnad, i primära eller genetiskt förändrade celler från människa, samt när så krävs i djurmodeller in vivo. Genom att kombinera dessa studier så hoppas vi identifiera nya cellulära och molekylära mål för diagnos och monitorering, samt i ett längre tidsperspektiv, för behandling samt prevention. 

Enhetschef

Professor/överläkare

Anders Lindén

Telefon: 08-524 822 17
Enhet: Lung och luftvägsforskning
E-post: anders.linden@ki.se

Personal

Karlhans CheForskarassistent
Melissa KovachForskare
Bettina LevänenSenior lab manager
Anders LindénProfessor/överläkare
Nikolaos Pournaras Anknuten
Grace TuryasinguraAnknuten

Projekt

För information om enhetens projekt hänvisas till engelsk webbversion.

Lungmedicin