Att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. En implementeringsstudie inom skolor

Med tanke på dagens höga nivå av psykisk ohälsa och relaterad sjukfrånvaro bland lärare finns ett akut behov för ett mer hållbart arbetsliv för denna yrkesgrupp. Ett sätt att uppnå detta är genom att förbättra skolornas sociala och organisatoriska riskhantering. I en nyligen publicerad rapport från Arbetsmiljöverket visade det sig att många skolor i Sverige saknar ett strukturerat förhållningssätt till hantering av sociala och organisatoriska risker.

Round table
Round table Foto: N/A

Sammanfattning

År 2015 lanserade vi de första svenska riktlinjerna för att stödja ett strukturerat förebyggande arbete av sociala och organisatoriska risker. Forskning har visat att en passiv spridning sällan resulterar i att evidensbaserade metoder används. Det långsiktiga målet med projektet var därför att stödja genomförandet av denna riktlinje inom skolan för att förbättra den sociala och organisatoriska riskhanteringen och genom att göra så minska riskfaktorerna för psykisk ohälsa och relaterade sjukdagar. Syftet med projektet var att främja nyttiggörandet av evidensbaserade metoder, genom att bedriva en kluster-randomiserad kontrollerad studie som jämför effekten av två implementeringsstrategier för att implementera riktlinjerna i skolor. De strategier som skulle jämföras var utbildning kontra utbildning i kombination med implementeringsgrupper och workshops. Vår hypotes för projektet var att skolor som får stöd i genomförandet av riktlinjerna genom kombinerade strategier är mer benägna att arbeta på ett strukturerat och systematiskt sätt med hantering av sociala och organisatoriska risker på arbetsplatsen än skolor som bara får utbildning.

Metod

Studien har genomförts i 19 grundskolor i två kommuner i Sverige. Proximala utfall är utsträckning av riktlinjens användning (implementeringseffektivitet). Distala utfallen är riskfaktorer för psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och sjuknärvaro (interventionseffektivitet). Data insamlades vid baslinjen, 6, 12, 18 och 24 månader av s.k. ”mixed-methods” (dvs enkäter, fokusgrupper, observation och registerdata).

Resultat

Baslinjedata om lärares arbetsmiljö som samlats in som en del av projektet visade att lärarna rapporterade relativt god allmän hälsa men upplevde hög stress, hög arbetstakt och känslomässiga krav, lågt inflytande på arbetet och ett dåligt psykosocialt säkerhetsklimat. Dessa faktorer var särskilt framträdande bland kvinnliga lärare. Både kvinnor och män upplevde goda utvecklingsmöjligheter och stort arbetsengagemang. Resultaten av genomförandet och insatsernas effektivitet kommer att rapporteras under 2020–2021.

Publikationer

  1. Kwak et al. Implementation of the Swedish Guideline for Prevention of Mental ill-health at the Workplace: study protocol of a cluster randomized controlled trial, using multifaceted implementation strategies in schools. BMC Public Health (2019) 19:1668
  2. Boström et al. Health and Work Environment among Female and Male Swedish Elementary School Teachers—A Cross-Sectional Study. Int. J. Environ. Res. Public Health (2020) 17: 227.

Forskare, projekttid, och finansiering

Medverkande forskare är Lydia Kwak (projektledare), Anna Toropova (postdoc forskare i projektet), Christina Björklund, Irene Jensen, Charlotte Wåhlin, Kjerstin Stigmar, Liselotte Schäfer Elinder och Gunnar Bergström.

Projektperiod är 2017-2019

Projektet är finansierad av AFA-försäkring

Kontakt