Skip to main content

Varför forskas det inte mer på barnläkemedel?

Ett nytt nätverksprojekt ska säkerställa att mediciner för barn testas lika mycket som för vuxna. Estelle Naumburg är docent, barnkardiolog och projektanställd vid Karolinska Institutet för projektet Connect4Children.

Hur mycket forskning sker på barns läkemedel idag?

Photo of Estelle Naumburg.
Estelle Naumburg. Foto: Oskar Omne.

– Förvånansvärt lite. Drygt hälften av de läkemedel som används på en vanlig barnavdelning har genomgått en klinisk prövning där effekten på barn testats. På avdelningen för nyfödda och för tidigt födda, har bara 10 procent testats i studier på barn. Barnläkare tvingas ofta basera behandlingen på erfarenhet, men barn skiljer sig mycket jämfört med vuxna. Deras kroppar bryter ned läkemedel på ett annat sätt och vi vet ofta lite om potentiella långtidsbiverkningar. Det finns också stora variationer mellan barn, till exempel har en 2-åring en helt annan metabolism än en 12-åring. 

Varför sker så få barnläkemedelsstudier?

– Det finns flera orsaker. De flesta barn är ju tack och lov friska och drabbas inte av folksjukdomar på samma sätt som vuxna. Det kan göra det svårt att hitta tillräckligt många patienter att forska på, framförallt om det saknas nätverk mellan forskare, läkare och myndigheter i olika länder. Färre patienter gör det också svårare för läkemedelsbolagen att räkna hem kostnaden för forskning och utveckling.

Hur ser det ut i Sverige?

– Sverige ligger långt efter i nätverksutveckling jämfört med andra nordiska och flera europeiska länder. Idag är vi bara två personer vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, som har i uppdrag att utveckla ett nationellt nätverk med internationella samarbeten: Seniorprofessor Anders Rane och jag. Det är inte hållbart. Vi skulle behöva en nationell administrativ expertgrupp för kliniska prövningar på barn. Alla tycker att det är viktigt men ingen vill putta in pengar.

Vad ska detta projekt göra?

– EU-projektet C4C startade 2018 och bygger upp ett europeiskt nätverk med massor av experter. När ett läkemedelsbolag eller läkare ska göra en klinisk studie kontaktar de oss. Då kontrollerar varje land vilka barnpatienter som finns i deras nätverk och inom några dagar kan vi ha ett svar på hur många patienter varje land kan bidra med och om vi kan vara med. Det ger en kritisk massa som tidigare saknats och är så viktigt för läkemedelsprövningar.

Vilka studier är redan igång?

– Fyra studier har påbörjats, och ytterligare tre till fyra startar i höst. De handlar bland annat om hur paracetamol kan användas för att stänga en fosterförbindelse i hjärtat hos för tidigt födda barn och om ifall steroider kan komplettera behandling av Kawasakis sjukdom, en sjukdom som bara förekommer hos barn och som ger inflammerade blodkärl. Det speciella med just dessa studier är att de verkligen speglar barns behov och barns sjukdomar. Alltför mycket läkemedelsforskning drivs av vuxnas behov och barn får vara med på ett litet hörn.

Text: Anna Molin, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2020.