Vårdvetenskap och åldrande

God hälsa i framtiden genom utveckling och tillämpning av bäst möjliga medicinska pedagogik är ledstjärnan för Anna Kiesslings arbete – både för forskningen och för kvalitetsarbetet på Karolinska Institutet.

Anders Thorells forskning utvärderar tekniker inom mag-tarmkirurgi och leder till nya kliniska rekommendationer. Han studerar också mekanismer bakom effekter av viktminskande kirurgi.

Marie Klingberg Allvin arbetar med att stärka barnmorskeutbildning och forskning, ofta i lågresursländer, för att ge kvinnor tillgång till bättre vård. Hon betonar vikten av att väva ihop forskning och utbildning – något som också ingår i hennes nya professur.

Många äldre patienter har både kroppslig sjukdom och nedsatt kognition. Dorota Religa forskar om hur vården av denna grupp kan bli bättre. Hennes forskning spänner från farmakologiska till organisatoriska frågeställningar.

KI:s utbildningar ska vara ledande både vad gäller kunskapsinnehåll och pedagogik. Terese Stenfors forskar om hur medicinska lärandeprocesser går till och arbetar med KI:s pedagogiska forskningsanknytning.

Erika Franzén forskar om träning som förbättrar balans och gång för personer med Parkinsons sjukdom. Hennes program HiBalance, som innebär betydande fysiska utmaningar för patienterna, har visat sig både effektivt och uppskattat.

Olof Sköldenbergs forskning syftar till bättre behandling och diagnostik av skadade leder – särskilt höftleder. På senare år har han bland annat undersökt hur AI kan användas som stöd i analys av ortopediska röntgenbilder.

Susanne Guidetti utvecklar metoder för att rehabilitera personer som har fått en stroke samt stödja äldre. Hennes interventioner baseras på personcentrering, digitalt stöd och aktivitet där personens egna prioriteringar är det centrala.

Lena Nilsson-Wikmars professur i fysioterapi har inriktning mot utbildning. Hennes forskningsfokus handlar om hur pedagogiken kan utvecklas för att öka studenternas lärande

En mobilapp för uppföljning efter kirurgiska ingrepp leder både till att patienterna mår bättre och till att vårdens kostnader blir lägre. Ulrica Nilsson forskar om hur ehälsolösningar kan förbättra perioperativ omvårdnad.

Johan Lundin använder mobila digitala lösningar och artificiell intelligens för att göra diagnostik i resursbegränsade länder tillgänglig, trygg och träffsäker. De verktyg han utvecklar kan också avlasta läkare och labbpersonal i höginkomstländer.

Vi blir svagare när vi blir äldre. För den som drabbas tidigt och allvarligt av muskelförlust är konsekvenserna i vardagen ofta stora. Thomas Gustafsson forskar om vad dessa förändringar beror på och hur de kan motverkas.

Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.

Barn är inte bara fysiskt mindre, deras kroppar fungerar också annorlunda än hos vuxna. Per-Arne Lönnqvists forskning syftar till att förbättra anestesivården för barn.

Carol Tishelman forskar om upplevelser av vård och sjukdom – idag framför allt med fokus på vård i livets slutskede.

Kristina Johnell forskar om hur läkemedelsanvändningen hos äldre ser ut, vad den får för konsekvenser och hur den kan förbättras.

Louise Nygård är professor i arbetsterapi och forskar om hur det är att leva med demens i ett samhälle som kräver teknisk kompetens.

Inger Kull forskar om barns och ungas allergi och om patientens övergång, transition, från pediatrik till vuxenvård. Mycket av hennes forskning är kopplad till BAMSE-projektet som hon var med och grundade för 26 år sedan.

Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.

Clas Rhenberg gör bedömningar av hur mycket vård man får för pengarna för olika insatser inom hälso- och sjukvården.

Pernilla Lagergren studerar hur livskvaliteten kan förbättras för patienter som har opererats för matstrupscancer.

Gert Helgessons forskning rör allt från hur forskare presenterar sina data till vårdens svåra beslut om liv och död.

Yvonne Wengström studerar hur vården kan göra livet lättare för patienter med svåra obehag eller smärtor.