Vårdvetenskap och åldrande
Vårdvetenskap är ett omfattande begrepp som rymmer studier inom flera discipliner som exempelvis omvårdnad, sjukgymnastik, hälsosamt åldrande, arbetsterapi eller hälsoekonomi. Studier vid Karolinska Institutet kan vara inriktade mot så vitt skilda sjukdomsområden som cancer, demens eller besvär i rörelseapparaten. De kan också omfatta definierade befolkningsgrupper som äldre, kvinnor, barn eller personer med olika kulturellt ursprung.
Teman och fördjupning
Yvonne Wengström: "Dags att införa fysisk aktivitet i cancervården"
Motion under behandlingen kan öka livskvaliteten och mildra den extrema trötthet som drabbar många patienter med bröstcancer. Det visar Yvonne Wengström i sin forskning.
Stämmer din stämma?
De allra flesta har inte ägnat den någon större tanke – den egna rösten. Men när rösten inte fungerar, låter avvikande eller inte stämmer med vår identitet kan det vara plågsamt för oss.
Fokus på förlossningsskador
De allra flesta kvinnor får skador i underlivet när de föder barn, men för vissa blir problemen bestående. Helena Lindgren forskar om barnmorskornas roll och om bättre metoder kan minska risken för vaginala bristningar.
Så kan AI lösa våra hälsoproblem
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) går snabbt och kommer förändra våra liv – inte minst när vi går till doktorn. Här tar vi tempen på AI-febern inom medicinen.
Tema: Hälsosamt åldrande
Medellivslängden i Sverige ökar stadigt både för män och kvinnor. Men hur ska du göra för att minska risken att bli gammal och sjuk och istället kunna se fram emot att bli gammal och frisk?
Så kan vårdforskningen stärkas och utvecklas
Våren 2018 samlades forskare, politiker, patientföreträdare och representanter för vårdgivarorganisationer på KI för att samtala om vilka satsningar som behövs för att säkra vårdvetenskapens kvalitet.
”Det krävdes en pandemi”
En känsla av att hygienen i ambulanssjukvården kunde bli bättre fick Veronica Lindström att vilja studera frågan vetenskapligt. Sedan dess har hon sett förbättringar, inte minst i samband med coronautbrottet.
Svensk barnmorskemodell – fungerar det i Afrika?
I den svenska barn- och mödrahälsovården står barnmorskan i centrum. Kerstin Erlandsson undersöker nu om det kan vara nyckeln till minskad barn- och mödradödlighet även i afrikanska länder.
Podden Medicinvetarna
Prata om döden
Hur vill du dö? För många är det en tröst att prata om vad som är viktigt när livet närmar sig sitt slut. Hör professor Carol Tishelman berätta om projektet ”DöBra” i podden Medicinvetarna.
Lång rehab efter corona
Många av de som intensivvårdats för covid-19 hjälp med rehabilitering för att komma tillbaka. Kristian Borg, professor i rehabiliteringsmedicin, berättar i podden Medicinvetarna om fysiska och psykiska besvär som kan drabba patienterna.
Podd: Vad vet vi om covidrehab?
Ett drygt år in i coronapandemin står det klart att vissa drabbas av långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet. I podden Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet idag om rehabilitering för patienter med långtidscovid.
Är du teknikfrustrerad?
Personer som inte tagit till sig digitala lösningar, datorer och smartphones kan idag få stora problem med sin vardag. Louise Nygård är professor i arbetsterapi och har i många år intresserat sig för vad som händer när samhället digitaliseras samtidigt som allt fler lever allt längre.
Nyheter inom vårdvetenskap och åldrande
Några av våra professorer inom området
Forskar inom medicinsk pedagogik och driver pedagogisk utveckling
God hälsa i framtiden genom utveckling och tillämpning av bäst möjliga medicinska pedagogik är ledstjärnan för Anna Kiesslings arbete – både för forskningen och för kvalitetsarbetet på Karolinska Institutet.
Lägger grunden för kliniska förbättringar inom bukkirurgi
Anders Thorells forskning utvärderar tekniker inom mag-tarmkirurgi och leder till nya kliniska rekommendationer. Han studerar också mekanismer bakom effekter av viktminskande kirurgi.
Stärkt barnmorskeprofession ökar tillgång till vård
Marie Klingberg Allvin arbetar med att stärka barnmorskeutbildning och forskning, ofta i lågresursländer, för att ge kvinnor tillgång till bättre vård. Hon betonar vikten av att väva ihop forskning och utbildning – något som också ingår i hennes nya professur.
Bra vård när både kropp och kognition sviktar
Många äldre patienter har både kroppslig sjukdom och nedsatt kognition. Dorota Religa forskar om hur vården av denna grupp kan bli bättre. Hennes forskning spänner från farmakologiska till organisatoriska frågeställningar.
Forskar för bättre medicinsk pedagogik
KI:s utbildningar ska vara ledande både vad gäller kunskapsinnehåll och pedagogik. Terese Stenfors forskar om hur medicinska lärandeprocesser går till och arbetar med KI:s pedagogiska forskningsanknytning.
Utmanande träning effektiv vid parkinson
Erika Franzén forskar om träning som förbättrar balans och gång för personer med Parkinsons sjukdom. Hennes program HiBalance, som innebär betydande fysiska utmaningar för patienterna, har visat sig både effektivt och uppskattat.
Kliniska förbättringar för ledoperationer
Olof Sköldenbergs forskning syftar till bättre behandling och diagnostik av skadade leder – särskilt höftleder. På senare år har han bland annat undersökt hur AI kan användas som stöd i analys av ortopediska röntgenbilder.
Rehabilitering på patientens villkor
Susanne Guidetti utvecklar metoder för att rehabilitera personer som har fått en stroke samt stödja äldre. Hennes interventioner baseras på personcentrering, digitalt stöd och aktivitet där personens egna prioriteringar är det centrala.
Öka studenternas lärande
Lena Nilsson-Wikmars professur i fysioterapi har inriktning mot utbildning. Hennes forskningsfokus handlar om hur pedagogiken kan utvecklas för att öka studenternas lärande
Utvecklar ehälsa för bättre omvårdnad
En mobilapp för uppföljning efter kirurgiska ingrepp leder både till att patienterna mår bättre och till att vårdens kostnader blir lägre. Ulrica Nilsson forskar om hur ehälsolösningar kan förbättra perioperativ omvårdnad.
Artificiell intelligens för medicinsk diagnostik
Johan Lundin använder mobila digitala lösningar och artificiell intelligens för att göra diagnostik i resursbegränsade länder tillgänglig, trygg och träffsäker. De verktyg han utvecklar kan också avlasta läkare och labbpersonal i höginkomstländer.
Studerar åldrandets muskelförlust
Vi blir svagare när vi blir äldre. För den som drabbas tidigt och allvarligt av muskelförlust är konsekvenserna i vardagen ofta stora. Thomas Gustafsson forskar om vad dessa förändringar beror på och hur de kan motverkas.
Försäkringsmedicin och psykisk ohälsa
Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.
Förbättrad anestesivård för barn
Barn är inte bara fysiskt mindre, deras kroppar fungerar också annorlunda än hos vuxna. Per-Arne Lönnqvists forskning syftar till att förbättra anestesivården för barn.
Vård i livets slutskede
Carol Tishelman forskar om upplevelser av vård och sjukdom – idag framför allt med fokus på vård i livets slutskede.
Läkemedelsanvändning för äldre patienter
Kristina Johnell forskar om hur läkemedelsanvändningen hos äldre ser ut, vad den får för konsekvenser och hur den kan förbättras.
Vardagsteknik svårt vid demens
Louise Nygård är professor i arbetsterapi och forskar om hur det är att leva med demens i ett samhälle som kräver teknisk kompetens.
Studerar vård och stöd för barn med allergi
Inger Kull forskar om barns och ungas allergi och om patientens övergång, transition, från pediatrik till vuxenvård. Mycket av hennes forskning är kopplad till BAMSE-projektet som hon var med och grundade för 26 år sedan.
Söker mekanismer bakom neurodegenerativ sjukdom
Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.
Hälsoekonomi – förbättrad hälsa till lägre kostnad
Clas Rhenberg gör bedömningar av hur mycket vård man får för pengarna för olika insatser inom hälso- och sjukvården.
Undersöker patientens livskvalitet efter operation
Pernilla Lagergren studerar hur livskvaliteten kan förbättras för patienter som har opererats för matstrupscancer.
Medicinsk etik i akademi och sjukvård
Gert Helgessons forskning rör allt från hur forskare presenterar sina data till vårdens svåra beslut om liv och död.
Förbättrar livskvaliteten i dialog med patienterna
Yvonne Wengström studerar hur vården kan göra livet lättare för patienter med svåra obehag eller smärtor.