Vårdvetenskap och åldrande

Erika Franzén forskar om träning som förbättrar balans och gång för personer med Parkinsons sjukdom. Hennes program HiBalance, som innebär betydande fysiska utmaningar för patienterna, har visat sig både effektivt och uppskattat.

Susanne Guidetti utvecklar metoder för att rehabilitera personer som har fått en stroke samt stödja äldre. Hennes interventioner baseras på personcentrering, digitalt stöd och aktivitet där personens egna prioriteringar är det centrala.

En mobilapp för uppföljning efter kirurgiska ingrepp leder både till att patienterna mår bättre och till att vårdens kostnader blir lägre. Ulrica Nilsson forskar om hur ehälsolösningar kan förbättra perioperativ omvårdnad.

Johan Lundin använder mobila digitala lösningar och artificiell intelligens för att göra diagnostik i resursbegränsade länder tillgänglig, trygg och träffsäker. De verktyg han utvecklar kan också avlasta läkare och labbpersonal i höginkomstländer.

Vi blir svagare när vi blir äldre. För den som drabbas tidigt och allvarligt av muskelförlust är konsekvenserna i vardagen ofta stora. Thomas Gustafsson forskar om vad dessa förändringar beror på och hur de kan motverkas.

Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.

Barn är inte bara fysiskt mindre, deras kroppar fungerar också annorlunda än hos vuxna. Per-Arne Lönnqvists forskning syftar till att förbättra anestesivården för barn.

Carol Tishelman forskar om upplevelser av vård och sjukdom – idag framför allt med fokus på vård i livets slutskede.

Kristina Johnell forskar om hur läkemedelsanvändningen hos äldre ser ut, vad den får för konsekvenser och hur den kan förbättras.

Fall är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa och sjuklighet hos äldre. Agneta Ståhle har utvecklat en ny modell för balanskontroll.

Tänk om man med god precision kunde förutsäga vilken behandling en viss patient behöver, genom att analysera journaldata och patientens genetik.

Olof Sköldenbergs forskning syftar till bättre behandling och diagnostik av skadade leder – särskilt höftleder. På senare år har han bland annat undersökt hur AI kan användas som stöd i analys av ortopediska röntgenbilder.

Inger Kull forskar om barns och ungas allergi och om patientens övergång, transition, från pediatrik till vuxenvård. Mycket av hennes forskning är kopplad till BAMSE-projektet som hon var med och grundade för 26 år sedan.

Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.

För många äldre är möjligheten att komma ut och motionera begränsad. Eling de Bruin forskar om hur träning med dataspel kan leda till en friskare ålderdom.

Clas Rhenberg gör bedömningar av hur mycket vård man får för pengarna för olika insatser inom hälso- och sjukvården.

Pernilla Lagergren studerar hur livskvaliteten kan förbättras för patienter som har opererats för matstrupscancer.

Staffan Josephssons forskning fokuserar på aktivitet i relation till kreativitet, delaktighet och aktörskap för personer med kroniska funktionshinder.

Gert Helgessons forskning rör allt från hur forskare presenterar sina data till vårdens svåra beslut om liv och död.

Yvonne Wengström studerar hur vården kan göra livet lättare för patienter med svåra obehag eller smärtor.

Eva Nissen studerar vad som händer i barnets utveckling de första timmarna efter förlossningen, till exempel vid hudkontakt med någon av föräldrarna.

Lena Nilsson-Wikmars professur i fysioterapi har inriktning mot utbildning. Hennes forskningsfokus handlar om hur pedagogiken kan utvecklas för att öka studenternas lärande