Undersöker problem i hjärtats små blodkärl

Problem i hjärtmuskelns små blodkärl är en vanlig orsak till kärlkramp, särskilt hos kvinnor. Sjukdomen har hittills varit svår att hitta och ännu saknas mycket kunskap på området, inte minst om behandling. Henrik Engblom vill med sin forskning ändra på det.

Porträtt av Henrik Engblom i sjukhusmiljö.
Foto: Stefan Zimmerman

Vad forskar du om?

– Jag forskar om sjukdomar kopplade till hjärtmuskelns blodförsörjning. Kärlkramp har traditionellt förknippats med problem i hjärtats stora artärer, kranskärlen, men på senare år har det blivit tydligt att även sänkt funktion i hjärtmuskelns tusentals småkärl är en vanlig orsak till sjukdom. Min forskning handlar numera framför allt om den typen av kärlkramp. Det är ett fält där behovet av mer kunskap är stort – idag saknar vi såväl bra behandlingar som grundläggande förståelse för sjukdomens mekanismer. Vi använder framför allt en ny metod inom magnetresonans, MR, för att forska om detta. Jag har haft förmånen att vara med och för första gången validera denna metod för att mäta blodgenomströmning i hjärtmuskeln hos patienter med kärlkramp.

Vad vet ni hittills? Är det en egen sjukdom?

– Vi ser tecken på att det både kan uppträda som en egen sjukdom och som en del av mer generella kärlkrampsproblem: hos en del patienter verkar det vara ett förstadium till förträngning i kranskärlen, medan andra enbart får problem i hjärtats små blodkärl. Det är också tydligt att det är en avsevärd skillnad mellan könen – detta drabbar kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. Amerikanska studier pekar på att försämringar i småkärlen kan misstänkas hos mer än 50 procent av kvinnor som söker för klassiska kärlkrampssymtom. Det finns också en koppling till annan sjuklighet, som diabetes, högt blodtryck och inflammatoriska sjukdomar som systemisk skleros.

Hur går ni vidare?

– Vi förbereder för både experimentella och kliniska studier för att undersöka om antiinflammatorisk behandling kan ha en positiv effekt. I patientstudien rör det sig om antiinflammatorisk effekt av träning medan vi i den experimentella studien använder oss av antiinflammatoriska läkemedel. Parallellt med det fortsätter vi forskningen om vad sjukdomen beror på och hur den påverkar patientens prognos.

Text: Anders Nilsson, först publicerad på engelska i skriften From Cell to Society 2020

Henrik Engblom

Professor i klinisk fysiologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi

Henrik Engblom är född i Helsingborg 1978 och utbildad till läkare vid Lunds universitet med examen 2004. Han disputerade vid samma lärosäte 2006 och blev docent 2012.

Engblom fick läkarlegitimation 2008 och är sedan 2015 specialist i klinisk fysiologi. Han har sedan 2009 haft kombinationstjänster vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus med ungefär lika delar forskning och klinisk verksamhet. I samband med sin flytt till KI blir Engblom även överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Henrik Engblom har anställts som professor i klinisk fysiologi vid Karolinska Institutet från den 1 januari 2020.