Tidslinjen: Blodtransfusioner
Det livgivande blodet har under människans historia betraktats som något mystiskt. Men tack vare forskning kan vi i dag rädda liv genom att ge blod mellan människor.
Text: Karin Söderlund Leifler, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 3, 2016.
ca 1000-talet f Kr – Blöd dig frisk. Metoden att behandla sjukdom genom att tappa ut blod, åderlåtning, började i Egypten och har använts under 3 000 år. Blodiglar används också. I Europa har metoden sin höjdpunkt på 1800-talet. Ju svårare sjukdom, desto mer blod tappas ut.
100-talet – Två blodsystem. Vid denna tid tror man att artärerna är fyllda med luft, men den grekiske läkaren Galen upptäcker att de liksom venerna rymmer blod. Han tror att det är två separata blodsystem, där blodet skapas i levern och hjärtat, som förser blodet med en ande. Galens teori om blodcirkulationen står sig i 1 500 år.
1665 – Hundar emellan. Den första lyckade blodtransfusionen görs av den engelske läkaren Richard Lower. Han håller hundar vid liv genom blodtransfusioner från andra hundar. De kommande åren får även människor blod från djur. Detta förbjuds i England år 1677.
1818 – Från människa till människa. Förlossningsläkaren James Blundell står för den första lyckade transfusionen av mänskligt blod, till en kvinna som blöder svårt efter förlossningen. Hon blir först bättre, men dör sedan. Blundell gör ytterligare transfusioner mellan människor, som i många fall hjälper patienten.
1901 – AB0-systemet upptäcktes. Karl Landsteiner lägger grunden till systemet som förklarar hur individer med blodgrupperna A, B, AB och 0 kan ge och ta emot blod. Denna kunskap ökar överlevnaden vid transfusion markant. År 1930 får han Nobelpriset för sin upptäckt.
1917 – Blodförråd i krig. Brittiska armén samlar och sparar typ 0-blod att ge till soldater som skadats i första världskriget. Året före blev det möjligt att lagra blod i flera dagar i en näringslösning som forskare tagit fram.
1939 – Rh-faktorn upptäcks. En serie upptäckter avslöjar att Rhfaktorn på röda blodkroppar ligger bakom svåra immunreaktioner vid blodtransfusion. Nästan 30 år senare blir det möjligt att förebygga immunreaktioner mot fostret hos gravida RhD-negativa kvinnor.
1950-talet – Teknisk utveckling. Framsteg inom öppen hjärtkirurgi och intensivvård ökar behovet av transfusioner rejält. Man börjar samla blod i plastpåsar istället för i glasflaskor. Separation av blodets olika komponenter banar väg för behandling av blödarsjuka.
1980-talet – Konstgjort blod. Rädsla för blodöverförd smitta sätter ny fart på forskningen om konstgjort blod. Problem med svåra biverkningar har dock hittills hindrat storskalig användning.
2011 – Blod från stamceller. Franska forskare lyckas odla fram två milliliter blod från blodstamceller från benmärgen. Det odlade blodet ges tillbaka till samma individ. En stor utmaning med metoden är att odla tillräcklig mängd.
Vill förhindra hjärnskador hos foster
När vårt immunsystem stöter på blodceller som uppfattas som främmande bildar det antikroppar mot de främmande antigenen. Ett av de starkaste antigenen är RhD som finns på röda blodkroppar, men som saknas hos 15 procent av befolkningen. Det innebär att en RhD-negativ kvinna under graviditeten eller vid förlossningen kan bilda antikroppar mot sitt barns blod. Dessa kan bryta ner barnets röda blodkroppar. Förutom att barnet får blodbrist kan nedbrytningsprodukterna orsaka hjärnskador.
– I vår forskning har vi tagit fram en metod för att hitta RhD-genen i fostrets DNA, vilket renas fram från mammans blod. Nu kan vi hitta de kvinnor som bär på RhD-positiva foster och ge förebyggande behandling under graviditeten, säger Agneta Wikman, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin och överläkare vid avdelningen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset.
På samma sätt kan mamman bilda antikroppar mot barnets blodplättar, som behövs för att blodet ska kunna koagulera. Om blodplättarna förstörs kan fostret drabbas av hjärnblödningar i livmodern. I dag finns ingen rutinscreening för antikroppar mot blodplättar hos gravida kvinnor.
– Det finns flera olika antigen, men antigenet HPA-1A är det starkaste. Vi tror att cirka tio barn per år föds med denna hjärnblödning i Sverige. Vi forskar kring hur vi bäst kan hitta dem som är i riskzonen och hur de ska behandlas, säger Agneta Wikman.
Framtidens utmaningar
- Tillverka blod - Forskarna vill kunna framställa konstgjort blod, för att man ska ha bättre kontroll på blodets innehåll och trygga tillgången. I dag används donerat blod från människor, som man försöker matcha till mottagarens blod.
- Identifiera risker - I takt med att nya virus upptäcks är utmaningen att utveckla tester för att hindra att smittorna överförs med donerat blod. Det behövs också mer forskning kring om andra sjukdomar kan överföras med blod.
- Eliminera smittorisk - I dag screenas donerat blod för ett antal kända smittämnen. Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna slå ut alla eventuella virus och bakterier i blodet genom så kallad patogeninaktivering av allt blod. Idag görs det för vissa blodkomponenter.
Fakta: Ungefär 100 000 personer får blodtransfusioner i Sverige varje år. Minst en tredjedel ges i akuta livräddande situationer. Svenska blodgivare donerar nästan 200 000 liter blod per år. Sverige är självförsörjande på blodkomponenter.
Text: Karin Söderlund Leifler, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 3, 2016.
Podden Medicinvetarna om blod
#69: Har du rätt blodgrupp?
De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen.