Skip to main content

Starten av livet - en riskfylld tid

Övervikt/fetma och rökning hos moder är, genom att de är så vanligt förekommande, de viktigaste faktorerna för fostrets och det nyfödda barnets hälsa. Moderns övervikt/fetma ökar risken för komplikationer hos modern (graviditetsdiabetes och blodtryckssjukdomar under graviditet) och hos fostret/barnet (dödföddhet, för tidig förlossning, alltför hög födelsevikt och förlossningsskador). Rökning ökar risken för placentakomplikationer (komplikationer som har att göra med moderkakan), dödföddhet, dålig fostertillväxt, för tidig förlossning och plötslig spädbarnsdöd.

- Rökning under graviditeten har länge varit vanligt. Det är därför glädjande att rökning under graviditet har sjunkit, säger Sven Cnattingius. 1983 rökte ungefär en tredjedel eller 31 procent av alla gravida i tidig graviditet, medan motsvarande siffra 2010 var 7 procent.

För att definiera övervikt och fetma används begreppet body mass index (BMI), som räknas ut genom formeln: vikten i kilo/längden i meter2. Övervikt definieras som ett BMI från 25 men under 30 och fetma som ett BMI på minst 30. 1992 var 20% av alla gravida kvinnor överviktiga och 6% var feta. År 2010 har siffrorna ökat: 25% är överviktiga och 13% är feta. Detta gör att övervikt/fetma nu sannolikt är den enskilt viktigaste riskfaktorn för ett negativt graviditetsutfall som åtminstone teoretiskt går att förebygga. Mycket av överviktens/fetmans betydelse för risker för det nyfödda barnet återstår dock att belysa.

Genom att koppla samman information från flera graviditeter till samma mamma, samma pappa, graviditeter mellan systrar eller graviditeter där fäderna är bröder kan ärftlighetens betydelse studeras. Vi vet att exempelvis fostertillväxten och risken för havandeskapsförgiftning ärvs både genom mamman och pappa, även om mammans betydelse är större. Kompletterande information kan man också få om man utför generationsstudier, dvs jämför födelseutfall hos mor och far med deras barns födelseutfall. Eftersom det Medicinska Födelseregistret startade 1973 i Sverige är detta nu möjligt att göra i Sverige.

Graviditet, nyföddhetsperiod och senare sjuklighet

Genom introduktionen av in vitro fertilisering (IVF eller "provrörsbefruktning") och den dramatiskt förbättrade prognosen för extremt för tidigt födda barn, har vi nu fått "nya överlevare", vars hälsa måste följas på kort och på lång sikt. IVF graviditeter är att betrakta som riskgraviditeter. Dock är riskerna för de nyfödda barnen och modern måttliga, när man tar hänsyn till den ökande förekomsten av tvillinggraviditeter och äldre mödrar inom IVF graviditeter. För IVF barnen finns få långtidsstudier. De för tidigt födda barnen löper ökade risker för neuro-psykiatriska skador och möjligen också hjärtkärlsjukdomar senare i livet. För dessa grupper är det också viktigt med prognostiska studier, som belyser hur kan man minska eventuella långtidseffekter.

Miljön i livmodern (den intrauterina miljön) har också ansetts vara av betydelse för många sjukdomar senare underlivet. Framför allt har samband mellan låg födelsevikt och senare risk för hjärt-kärlsjukdomar belysts i flera oberoende studier. Man har spekulerat att "intrauterin svält" i slutet av graviditeten kan påverka inre organ, och därigenom öka fostrets/barnets framtida risk för hjärt-kärlsjukdomar.

På grund av den starkt förhöjda östrogennivån under graviditeten har man framfört hypotesen att graviditet också kan påverka avkommans risk för hormonberoende tumörer, främst bröstcancer. Några studier har också funnit att risken för bröstcancer ökar med födelsevikten och minskar hos avkomman om man under graviditeten varit utsatt för havandeskapsförgiftning. Östrogennivån stiger med födelsevikten och är lägre vid graviditet med havandeskapsförgiftning.

Ett tredje område där graviditeten kan ha betydelse senare i livet är utveckling av psykiska sjukdomar. Flera studier har visat att risken för att avkomman skall utveckla schizofreni ökar i samband med obstetriska komplikationer (i samband med födseln).

- I studier av låg födelsevikt och framtida risk för sjukdomar är det centralt att ha en bra uppfattning om graviditetslängden: först då kan man skilja på effekter av dålig fostertillväxt och kort graviditetslängd. Vidare är det i hög grad önskvärt att ha mer information om ärftliga faktorer och social bakgrund, som kan påverka både födelsevikt och risk för sjukdomar. Här kan information från tvillingssyskon (som är 50% eller 100% genetiskt lika och delar social uppväxtmiljö) vara mycket betydelsefulla. Resultaten av flera av våra tvillingsstudier visar också att sambandet mellan låg födelsevikt och risk för hjärtkärlsjukdomar kan medieras av genetiska faktorer säger Sven Cnattingius.

Positiv inställning

Vid epidemiologiska studier är en av svårigheterna att sjukdomarna ofta utvecklas under lång tid, vilket innebär svårigheter att mäta exponering. Graviditeten med sina nio månaders längd, lämpar sig därför mycket väl för epidemiologiska undersökningar.

- Sverige är också ett land med utomordentliga förutsättningar för reproduktionsepidemiologisk forskning; gruppen gravida kvinnor är förhållandevis homogen och vår standardiserade och kostnadsfria mödravård, förlossnings- och nyföddhetsvård är tillgänglig för alla.

Det svenska födelseregistret innehåller riklig information på individnivå om alla sjukhusförlossningar. De kvalitetsregister som speglar graviditet, förlossning och det nyfödda barnets hälsa utvecklas stadigt, och tillför ytterligare information.

- Det är min erfarenhet att såväl de gravida kvinnorna som personalen som arbetar inom mödra- och förlossningsvård är positivt inställda till forskningen, säger Sven Cnattingius.

Text: Holger Nilén, publicerad i Cell till Samhälle 1999, granskad och uppdaterad 2012.