Skip to main content

Rundabordssamtal om vårdvetenskapens framtid 7 maj 2018

Det blev en intressant förmiddag där vårdvetenskapens och vårdens nytta och utmaningar belystes och diskuterades från olika perspektiv av de inbjudna deltagarna. Vi fick bland annat höra att KIs vårdvetenskap håller världsklass, om forskning som kommit vården till nytta såsom MIMA-modellen och DöBra-forskningen men också att det finns stora utmaningar inför framtiden.

Dekaner och vårdforskare från Karolinska Institutet samt representanter från vårdgivarorganisationer, politiker och patientorganisationer var inbjudna att diskutera en hållbar strategi för vårdforskning som även fortsättningsvis kan omsättas i högkvalitativa vårdutbildningar, en kunskapsstyrd vård och största möjliga samhällsnytta. Förmiddagen inleddes med presentationer följt av en paneldebatt modererat av Marianne Rundström.

En film om vårdvetenskapens framtid

[embed]<iframe width="480" height="270" src="https://www.youtube.com/embed/aix3QqZe2Lc" frameborder="0" allow="autoplay; encrypted-media" allowfullscreen></iframe>[/embed]

Diskussioner och utmaningar för vårdvetenskapen

Det blev en intressant förmiddag där vårdvetenskapens framgångar och utmaningar belystes och diskuterades från olika perspektiv. Vi fick bland annat höra att KIs vårdvetenskap enligt Vetenskapsrådets utvärdering håller världsklass och att omvårdnadsforskningen vid KI i rankningar 2018 ligger 11 i världen, 3 i Europa och 1 i Sverige. Vi fick också höra om forskning som kommit vården till nytta såsom MIMA-modellen för att minska förlossningsskador och DöBra-programmet, men också att det finns stora utmaningar såsom:

  • Kommunikation och implementering av vårdforskning för att ta till vara dess potential är en stor utmaning.
  • Samverkan mellan akademi och vård behöver stärkas, d.v.s. både akademisering av vården och ”vårdifiering” av akademin behövs.
  • Att vårdvetenskap behöver bli bättre på att ta tillvara inte bara patienternas utan även anhörigas kompetens, eftersom de i många fall står för den mesta vården. Egenvård, som är så stor del av patienternas och anhörigas tid, behöver bli ännu mera integrerad i vårdforskning.
  • Att många disputerade inte kommer tillbaka till vården och att de som återvänder ofta inte får förändrade arbetsuppgifter eller ansvar trots sin forskningskompetens.
  • Tydligare karriärvägar behöver skapas inom både vården och akademin samt att nära koppling mellan forskning och vård kan göra det attraktivt för disputerade att stanna i vården.
  • Traditioner, kultur och statusskillnader mellan olika forskningsområden behöver synliggöras och adresseras.
  • Bedömningskriterier och -processer utgår från ett biomedicinskt perspektiv och missgynnar vårdvetenskapen

Agenda och deltagarlista

Agenda med deltagarlista rundabordsamtalet 7 maj 2018

Varför ett rundabordssamtal? Inledning

Christina Opava, direktor SFO-V

Bild på Christina Opava. Foto: David Lagerlöf

Lade grunden för diskussionen om en hållbar strategi genom att berätta att vårdforskningen är en ung vetenskap som har kommit långt på 40 år. Vårdvetenskapen på Karolinska Institutet håller, som enda svenskt lärosäte, världsklass enligt VRs rapport (från 2012) och bedöms vara bred, relevant och innovativ. KIs infrastruktur för vårdvetenskap innehåller, förutom grundutbildningsprogram, Forskarskolan i vårdvetenskap och Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap, båda erhållna i nationell konkurrens, samt forskarutbildningsprogrammet i vårdvetenskap Det finns nu beslut på att forskarskolan ska läggas ned och med tanke på vårdforskningens problem med forskningsfinansiering inom allmänna finansieringssystem med hög konkurrens från andra ämnesområden, främst inom medicin (VR 2012) är frågan nu hur fortsatt vårdforskning i världsklass kan bedrivas vid KI och omsättas i:

  • högkvalitativa vårdutbildningar
  • en kunskapsstyrd vård
  • största möjliga samhällsnytta

Christinas PPT presentation

Presentationer - Vårdforskning, till vilken nytta?

Carol Tishelman, Professor innovativ vård

Carol menade att våra samhälls- och vårdutmaningar kan ses som ”wicked problems” dvs. att det handlar om utmaningar och problem som är svåra att lösa pga. den komplexitet som finns och att allt hänger ihop. Carol tog upp möjligheterna för vårdvetenskap att vara en viktiga faktor i att lösa framtida samhällsutmaningar om man samverkar på nya sätt och discipliner, ger rätt förutsättningar och söker annorlunda och nya lösningar. Carol berättade om ett av sina forskningsprojekt om att DöBra och visade hur sociala innovationer, som ofta inte är patenterbara, kan komma till stor samhällsnytta om det finns strukturer och system för det. DöBra-kortleken är ett exempel på det.

Helena Lindgren, leg. barnmorska och docent i reproduktiv hälsa på Karolinska Institutet

Helena berättade om hur forskningsprojektet MIMA, Midwives management in the second stage of labour, är utmärkt exempel på hur vårdforskning lett till utveckling av en modell som minskar förekomsten av förlossningsskador för kvinnor. Modellen lärs ut i uppdragsutbildningen BLUBB (Barnmorskor och Läkare Utbildar om BäckenBotten) för all förlossningspersonal inom SLL och på Gotland.

Helena tog också upp problemet med att ämnesföreträdare saknas eller inom kort kommer att saknas inom viktiga områden, exempelvis inom reproduktiv hälsa, på KI. Orsaken är strukturella problem i bedömning av meriter samt litet ekonomiskt utrymme. Avsaknaden av en professor som kan driva forskningen och fördjupningen av området får stora konsekvenser för möjligheterna att erhålla forskningsmedel, att upprätthålla forskningsanknytningen av utbildningen och även möjligheten att rekrytera disputerade lärare i framtiden. Hon pekade på att det är angeläget att vi får se en satsning på områden som har omfattande utbildningsansvar så att vi säkrar kvaliteten för alla KI:s framtida studenter.

Helena Lindgrens PPT-presentation

Presentation - Forskninganknytning av vårdutbildningarna, en utmaning!

Maria Eriksdotter, prefekt NVS

Maria tog upp att Karolinska Institutet har vårdvetenskaplig forskning av internationellt mycket hög kvalitet. Rankingen av omvårdnad ligger i topp 11 i världen, topp 3 i Europa och topp 1 i Sverige. Forskningsanknuten utbildning är viktig del för att uppnå denna framgång. Med forskningsanknuten utbildning menas bland annat att studenter involveras i pågående forskning, forskning är grunden i undervisning och lärande, att huvudområdet och utbildningens innehåll är förankrade i vetenskapliga metoder och i uppdaterade forskningsresultat samt att lärarna är forskningsaktiva och har ett vetenskapligt förhållningsätt som förmedlas med adekvata pedagogiska metoder.

Att undervisa är en självklar del av att vara anställd vid eller adjungerad till KI. En utmaning är att lärosätena konkurrerar med varandra och det är olika krav för samma tjänster vid olika lärosäten samt olika lönelägen. Maria menar att det finns flera lösningar såsom

  • Se till att flera disputerar inom vårdvetenskapliga
  • Öka akademisk kompetens i vården och klinisk kompetens på KI genom att möjliggöra flera förenade anställningar, möjliggöra adjungering som lektorer och professorer, skapa en kompetensstege för sjuksköterskor i bättre samverkan med KI.
  • Stimulera anslagsgivare att öronmärka medel för vårdforskning
  • Använd forskningsanknytningsmedlen till lärare, till utbildningsaktiviteter som kopplar ihop forskning och utbildning
  • Öka meriteringsvärdet för utbildning
  • Att undervisa är en självklar del av att vara anställd vid eller adjungerad till KI

Maria Eriksdotter PPT-presentation

Presentationer - Hur akademiserar vi vården och varför är det viktigt?

Åsa Dedering, funktionschef Hälsoprofessionerna Karolinska Universitetssjukhuset

Åsa talade om hur vi ska integrera vi vård, forskning och utbildning och beskrev hur Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet arbetar för att överbrygga vård och akademi.

  • Det är viktigt med akademisering av alla professioner för användning av forskningsresultat i vård, forskningsanknuten utbildning samt goda kliniska forskningsmiljöer.
  • Interdisciplinära och interprofessionella team behövs i hela vårdkedjan.
  • Vi behöver tillsammans med patienterna utveckla patientrelaterade utfallsmått, så kallade PROM.

Vägen framåt: Högre akademiskt utbildad personal behövs inom framtidens vård inom alla professioner. Hur rekryterar vi sådan i hård konkurrens?

Åsa Dederings PPT-presentation

Yvonne Wengström, omvårdnadsansvarig tema Cancer Karolinska Universitetssjukhuset

Yvonne menar att vi står inför en global utmaning vad gäller utveckling av akademiska hälso- och sjukvårdssystem. Sjuksköterskor med högre akademisk utbildning behöver integreras i vården

  • studier visar minskad mortalitet hos patienter med ökad akademisk utbildning hos sköterskor
  • En strategisk utveckling av forskningsprogram inom omvårdnad behövs och vi behöver börja mäta omvårdnad i utfall som är viktiga för patienten och samarbete akademi och klinik

Karolinska universitetssjukhusets nya organisationsmodell är mycket bra för att akademisera omvårdnaden, men var hittar vi disputerade sjuksköterskor till alla tjänster?

Yvonne Wenströms PPT-presentation

Nouha Saleh Stattin, verksamhetsutvecklare diabetes Akademiskt primärvårdscentrum

Nouha Saleh Stattin tog upp fortbildning och utveckling inom primärvården och hur viktigt det är att akademisera vården för att kunna erbjuda evidensbaserad vård. En bärande idé är att utgå från patienternas, studenterna och vårdpersonalens behov och ta tillvara den erfarenhet och kunskap som finns i primärvården.

Utveckling: Identifiera problem
Forskning: Skapa strategi för att förbättra och utvärdera denna
Fortbildning: Resultat från forskning som utvärderar strategi sprids som kunskap

Nouha Saleh Stattins PPT-presentation

Presentationer - Kunskapsstyrd vård - vad är värdet för patienter och närstående?

Eskil Degsell, ordförande Svenska hjärntumörföreningen

Eskil ställde frågan ”Vem är det som sitter på kunskapen om hur det är att leva med en sjukdom? – Patienten!”

Patienter spenderar en mycket liten andel av sin tid inom vården medan desto större andel ägnas åt egenvård. Vad är relevant att mäta inom patienten? Hur ska data användas och tolkas? Idag samlas stora mängder data in via t ex. kvalitetsregister men vad händer med svaren? Det är inte mätandet som gör att patienter mår bättre. Det är hur vi tillsammans agerar på svaren.

Eskil Degsells PPT-presentation

Inger Ros, ordförande riksförbundet HjärtLung

Inger tog upp hur viktigt det är med patientnära forskning och att forskare/akademi behöver bli bättre på att ta tillvara patienters kunskap. Hennes uppmaning är att samarbeta med patienten! Samt att ta tillvara på vårddata och använda den information som samlats in och finns i ex. kvalitetsregister. Idag saknas forskning inom många komplexa vårdprocesser. Inger menar att ”vi har en akutvård i världsklass men det finns stora brister i eftervård/egenvård” och att forskning borde göras på hur egenvård kan vara en integrerad del av vården.

Paneldebatt modererat av Marianne Rundström

Paneldebatten modererad av Marianne Rundström utmynnade i konkreta förslag för att förbättra vårdvetenskapens villkor:

Anders Gustafsson, dekan för forskning på KI, utlovade att Forskningsstyrelsen kommer att utlysa professurer inom strategiska områden där vårdvetenskapen kommer att vara ett område. Eftersom en majoritet av vårdforskarna är kvinnor kommer detta också att bidra till att uppnå målet om att 60% av nya professorer ska vara kvinnor.

Lena Alksten, strateg äldreförvaltningen Stockholms Stad, avser att fortsätta utveckla samverkan mellan vårdforskning och äldreomsorg t.ex. genom Open Lab på Stockholms Sjukhem och öka de akademiska noderna från dagens tre till att omfatta alla 14 stadsdelarna. Hon tog vidare upp att det kan tyckas vara långt mellan professor och personal men att hon ofta ser att det överbryggas i konkret forsknings- och utvecklingsarbete.

Jan Hillert, FoU-direktör Karolinska Universitetssjukhuset, menade att konkret behöver vården lära sig att mäta, både studenter och personal i vården måste bli bättre på att mäta och analysera resultat och kvalitet och därigenom höja vårdvetenskapens och vårdens ”värde”.

Marianne Schultzberg, dekan för forskarutbildning KI, hoppades kunna utveckla den pilotsatsning med SLSO-finansiering av två doktorander från primärvård inom KID-systemet.

Gunnar Nilsson, prodekan för utbildning på KI, efterfrågade större politisk styrning av de 2 miljarder strategiska medel som går till vården. Rekrytering av kvinnliga professorer kräver t.ex. att man stärker kvinnostarka områden genom politisk styrning för att förändra en ”hel kultur”.

Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör Stockholms läns sjukvårdsområde, menade att förenade anställningar är rätt väg att gå och att KIs chefer bör vara måna om att doktorander och forskare bör vara verksamma både kliniskt och akademiskt.

Anna Starbrink, Hälso- och sjukvårdslandstingsråd (L), SLL, menade att möjligheten till stor påverkan för vårdvetenskapens framtid låg i att gemensamt med KI revidera landstingets strategi

Bakgrund

Karolinska Institutet är ett medicinskt universitet som genom forskning och utbildning bidrar till att förbättra människors hälsa. Forskningen spänner över ett brett fält; från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och vårdvetenskap. Det biomedicinska perspektivet dominerar och utgör grund för bedömning av forskningskvalitet och prioriteringar. Genom overhead-kostnader och strategiska satsningar bidrar alla på KI till resurser för bland annat biomedicinska laboratorier och försöksdjursverksamhet.

Hur kan vårdvetenskapen på samma sätt erhålla nödvändiga resurser till sin verksamhet och utveckling? Vilka strategiska satsningar kan göras från lärosäte, landsting och stad för att säkra fortsatt högkvalitativ vårdforskning, forskningsanknytning av vårdutbildningarna och akademisering av vård och omsorg?