Lars Lund: Hans hjärta klappar för de bortglömda

Lars Lund minns sin allra första patient som kandidat.

– Det var hjärtsvikt med alla dess manifestationer: andnöd, trötthet, svullen kropp. Allt kokade ner till patientens hjärta.

Det är den dödligaste av alla våra folksjukdomar och den som står för flest sjukhusinläggningar bland personer över 65 år. Hjärtsvikt är vanligt, allvarligt och orsakar mycket lidande.

– Nya behandlingar kan därmed göra stor skillnad för väldigt många. Det skänker mening till mitt arbete både som kliniker och forskare, säger Lars Lund, överläkare vid hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, och forskargruppsledare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Tre procent av alla svenskar lider av hjärtsvikt. Sjukdomen innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut blod i kroppen som det ska. Hos ungefär hälften av de drabbade beror hjärtsvikten på en oförmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig, så kallad systolisk hjärtsvikt. Men hos den andra halvan orsakas problemen istället av att hjärtat har en minskad förmåga att slappna av igen efter en sammandragning. Kunskaperna om den senare formen, så kallad diastolisk hjärtsvikt, har gradvis vuxit fram under det senaste decenniet och är huvudfokus för Lars Lunds forskning.

Varit helt osynlig

– Det låter konstigt men fram till ganska nyligen har denna patientgrupp, som lider mycket av sin sjukdom, varit helt osynlig. Personer som sökt vård har tidigare avfärdats som trötta och gamla. Men med ökad kunskap har vi förstått att diastolisk hjärtsvikt är en egen diagnos. Vårt forskningsmål är nu att förstå sjukdomen bättre, hitta sätt att behandla den och göra behandlingen tillgänglig för patienterna, säger Lars Lund.

Genom att utnyttja existerande register över Sveriges alla hjärtsviktspatienter har han tillsammans med kollegor kunnat visa att denna form av hjärtsvikt är vanligare bland kvinnor och äldre samt att bakgrunden till varför patienten drabbats oftare är oklar. Registerstudier ligger också bakom det som Lars Lund anser som sin hittills viktigaste forskningsupptäckt - att vanliga blodtrycksmediciner kan förbättra överlevnaden hos dessa patienter. Studien publicerades 2012 i den väl ansedda amerikanska vetenskapliga tidskriften JAMA.

– Resultaten behöver verifieras men om de stämmer innebär det att livet kan förlängas hos mer än 100 000 svenskar. Det känns stort, säger han.

För att förstå diastolisk hjärtsvikt bättre kompletterar Lars Lunds forskargrupp registerstudierna med grundläggande fysiologiska mätningar av exempelvis blodflöden och blodtryck på hjärtsviktspatienter i ett särskilt forskningslaboratorium, beläget en våning ovanför hjärtintensiven. På så vis hoppas de bland annat hitta biomarkörer som kan förenkla diagnostiken. Dessutom undersöker de i detalj hur hjärtmuskeln fungerar genom att jämföra molekylära mekanismer i celler från möss och hjärtsjuka människor.

Sin mest förvånande upptäckt

Det var i sådana cellulära studier som Lars Lund tillsammans med kollegor i Huddinge och på Columbia University i New York gjorde sin mest förvånande upptäckt – hjärtsvikt syns även i andra muskler än hjärtat.

– De molekylära förändringarna som förekommer i hjärtmuskelcellerna vid hjärtsvikt existerar även i skelettmuskelcellerna. Det visar att hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar hela kroppen, säger Lars Lund.

Han menar att det är viktigt att förstå att det är en heterogen sjukdom som har flera orsaker.

– Vi kommer inte att hitta en gen som ensam förklarar hjärtsvikt, den finns inte. Då hjärtat redan har tagit skada, blir det också svårt att helt bota hjärtsvikt, det kommer för många även fortsättningsvis vara en svår sjukdom. Däremot kan vi redan nu åstadkomma ordentliga förbättringar för patienterna, som leder till minskad sjukhusvård och förbättrad livskvalitet, och i framtiden ställs hopp till nya behandlingar, säger han.

Just tack vare att Lars Lunds vetenskapliga frågor hela tiden är tätt kopplade till de kliniska behov han ser hos sina patienter har han möjlighet att anpassa forskningen efter vården.

– Varje dag uppstår frågeställningar hos patienterna som jag försöker angripa i min forskning. Omvänt kan jag också rekrytera försökspersoner bland patienterna.

Stort samarbetsprojekt

Men på senare år har möjligheten att hitta studieobjekt minskat då hjärtsjukvården drabbats av stora nedskärningar: Antalet bäddar på hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset har minskat kraftigt under de senaste åren. Liknande förändringar har skett på andra stora sjukhus i landet. Det har inte bara inneburit problem att rekrytera försökspersoner utan också, vad värre är, resulterat i sämre vård för patienterna, enligt Lars Lund.

– Vår forskning visar att behandlingen av hjärtsviktspatienter i Sverige är kraftigt eftersatt. Många fler skulle kunna bli hjälpta om de fick rätt mediciner, och en stor andel av de som är i behov av mer avancerad vård som pacemaker, hjärtpump eller transplantation får inte detta idag. En förklaring är att många patienter aldrig kommer till en specialistläkare och därför inte får rätt behandling. Det finns också alldeles för få vårdplatser avsatta för hjärtsviktspatienter i proportion till sjukdomens förekomst och svårighetsgrad, säger han.

Problemet är uppmärksammat på flera håll och ett stort samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting som går under namnet 4D har hjärtsvikt som en av fyra prioriterade sjukdomar. 4D-projektet har bland annat som mål att snabbare omsätta forskningsresultat i nya och bättre behandlingar. Lars Lund deltar i projektet och tycker att det är ett bra sätt att undvika känslan av uppgivenhet. Även via forskningen tycker han sig kunna påverka situationen.

– Vi har i en nyligen publicerad studie analyserat hur man ska kunna prioritera bland hjärtsviktspatienter när resurserna är begränsade. På så vis kan vi förhoppningsvis bidra till att de som är i störst behov av hjälp kan få den, säger Lars Lund.

Tar tid och kraft

Att vara engagerad i både patienter och forskning tar tid och kraft. Ibland är det svårt att hinna med forskningen som han idag genomför på halvtid. Men att träffa patienter är trots det inget Lars Lund vill vara utan.

– Jag är rädd att tappa expertisen. Men också verklighetsförankringen, patienterna speglar den värld vi lever i.

I sin roll som läkare möter Lars Lund ofta anhöriga som förvånas över bristerna i sjukvården, som exempelvis frånvaro av eget rum, uppskjutna behandlingar och stressad personal. När han talar om detta tänder han till.

– För mig är det solklart att dessa brister hänger ihop med hur vi valt att prioritera samhällets resurser. Vill vi att alla ska ha råd med platt-tv, nyrenoverat badrum och snygg bil? Det har blivit på bekostnad av en väl fungerande sjukvård. Men det inser de flesta först när de själva eller en nära anhörig blir sjuk. Personligen tror jag att många som har varit i den situationen gärna skulle avstå sin nya tv eller bil om de visste att det gav dem möjlighet att prata med doktorn på en lördag.

Kanske inte minst om den engagerade doktorn är Lars Lund.

Text: Cecilia Odlind, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2014.