Hallå där Caroline Graff, chef för Hjärnbanken

Text: Frida Wennerholm, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2015.

Vad är Hjärnbanken och varför är det viktigt att veta om att den finns?

− Det är en biobank för hjärnvävnad och ryggmärg. Med tillgång till materialet kan forskare studera proteiner och processer i verkligheten istället för att gå omvägen via till exempel djurförsök. Forskningen behövs då hjärnan är ett komplext organ som vi fortfarande vet förhållandevis lite om. För att förstå hur den fungerar normalt, hur den utvecklas och vad som händer vid olika sjukdomstillstånd behöver vi lära oss mer.

Vad händer med min hjärna efter donation?

− Medarbetarna vid Hjärnbanken tar tillsammans med ordinarie personal vid Karolinska Universitetssjukhuset proverna efter att donatorn avlidit. Vi lägger stor vikt på att göra detta på ett respektfullt sätt och har ofta nära kontakt med anhöriga. Det är även viktigt för oss medarbetare, som bedriver egen forskning, att detta görs på bästa sätt för att få bra kvalitet på materialet. För att tillgodose olika forskningsområden krävs sedan olika behandling av vävnaden. Dels tar man prover till frysning, huvudsakligen till biokemiska studier men även för att kunna titta på DNA och RNA. Vi fixerar även vävnad så att man ska kunna titta på den i mikroskop och studera strukturer på cellnivå.

Vad kan man hitta?

− Om vi vet att patienten hade en sjukdom letar vi främst efter avvikelser för att se om de motsvarar symtomen personen hade i livet. På så sätt kan vi se om patienten fick rätt diagnos. Nuförtiden obduceras väldigt få avlidna om man jämför med förr vilket betyder att vi under många år förlorat kunskap om hur hjärnan ser ut på patienter med olika tillstånd under olika åldrar. Min forskning fokuserar på demenssjukdomar men det finns även andra tillstånd som bottnar i hjärnan som till exempel Tourettes syndrom och autismspektrumtillstånd. Vi tittar även efter helt vanliga variationer mellan individer, vi är ju alla lite olika.

Behöver ni hela hjärnan?

− Då varje millimeter är unik och har specifika funktioner vill man ta tillvara hela hjärnan. På så sätt kan man titta på de olika regionerna för att få en helhetsförståelse. Vill man till exempel studera funktionen för syn så behöver man ha tillgång till både den bakre synbarken som hanterar synintryck men även övriga områden där synsignalerna går, från ögat till nacken där synbarken sitter.

Hur ser du själv på hjärnan?

− Hjärnan är det mest fascinerande organ vi har och där finns en enorm styrka och kraft. Det finns mycket kvar att upptäcka och stora vinster att göra genom att öka förståelsen, både för den enskilda personen, anhöriga och hela samhället.