
Neurovetenskap och psykisk hälsa
Hjärnan är det mest komplexa organet i kroppen och forskningen kring hjärnfunktioner är synnerligen mångfasetterad. Forskningen berör till exempel nervsystemets utveckling, från den allra första stamcellen, eller är mer kliniskt inriktad mot mekanismer och behandling vid specifika sjukdomar.
Meny för detta område

StratNeuro på KI
Det strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) vid Karolinska Institutet, Umeå universitet och KTH syftar till att integrera klinisk och grundläggande forskning och att lyfta fram en ny generation ledare och forskare inom translationell neurovetenskap. Är du forskare eller student på avancerad nivå och vill veta mer om KI:s verksamhet inom området neurovetenskap och psykisk hälsa är StratNeuro en bra första ingång.
Fördjupning och teman

Därför ger högre IQ längre liv
Hög IQ i unga år ökar sannolikheten för ett långt, friskt liv. Men det handlar inte bara om vad man fått med sig i sina gener. Våra kognitiva förmågor är inte statiska – tidig skolstart, lång utbildning och fysisk aktivitet tränar hjärnan bäst.

Så fungerar ögonens språk
Du kan drunkna i någons blick, eller så kan den nästan brännas. Blicken är en genväg till människors inre värld, något forskare försöker utnyttja för att lära sig mer om exempelvis autism. Läs en fördjupningsartikel om ögonens språk från tidningen Medicinsk Vetenskap.

När topplocket ryker
Varför blir en del argare än andra i samma situation? Och varför går vissa långt över sociala gränser, så att de skadar andra och sig själva? Dessa saknas enkla svar – men vi har pratat med några av dem som vet mest.

Konsten att gilla läget
Alla oroar sig ibland, men när livet tas över av katastroftankar kan det vara idé att söka hjälp. Forskare vid Karolinska Institutet delar med sig av metoden som kan göra oss alla lite lugnare.

Sjukt trött
Trötthet är ett av de vanligaste symtomen när vi är sjuka. Vi har pratat med forskarna som vill förstå vad som händer när orken tar slut.

Så minns vi våra liv
Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid? Ni kanske minns fel båda två. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv.

Vem ska man tro på?
Ett vänligt leende och en varm blick – det räcker för att vi omedelbart ska tycka att någon är pålitlig. Men vissa har lättare att känna tillit än andra. Forskarna försöker ta reda på varför.

Svår sorg ger sämre hälsa
Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.

Ensamhet – ett hot mot vår hälsa
Det är tungt att känna sig ensam – och dessutom verkar det kunna skada vår fysiska hälsa. Men det går att bryta ensamhet.

Synestesi – en färgstark förmåga
Hur låter färgen röd? Det kan bara en person med synestesi höra. Nu ska forskare lära sig mer om förmågan att göra ovanliga sinnliga kopplingar.

Adhd och autism

Amyotrofisk lateral skleros – ALS

Demens och Alzheimers

Depressionsbehandling

Multipel skleros – MS

Parkinsons sjukdom

Självmordsprevention

Smärta

Tvångssyndrom

Ätstörningar
Intervjuer och poddar

Hur behandla depression?
Vad som orsakar depression är ännu oklart och befintliga behandlingar hjälper långt ifrån alla. Hör psykiatern och professorn Johan Lundberg berätta om hur dagens mediciner kan nyttjas mer och om potentiella framtida behandlingar, däribland den psykedeliska drogen psilocybin.

Är beroende en sjukdom?
Är du beroende eller lider du bara av en dålig vana? Forskaren Joar Guterstam reder ut begreppen och nej, man kan inte vara socker-, tränings- eller mobilberoende. Däremot kan droger och spel om pengar leda till beroende som kräver vård. Och den är effektivare än vad många känner till.

Mår unga allt sämre?
Ibland får man intrycket att dagens unga mår sämre än någonsin psykiskt. Diagnoserna ökar och i medier tecknas ofta en mörk bild. Men forskaren och psykiatern Kyriaki Kosidou håller bara delvis med och menar att bilden är mer komplicerad än så.

Vad är schizofreni?
Schizofreni är en sjukdom som orsakar stort lidande både för drabbade och anhöriga. Docent Lena Flykt är psykiater och har länge forskat på sjukdomen - hur den kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men också vilken verkan psykosociala insatser kan ha.

Har du jobbiga känslor?
Starka känslor kan både vara underbara och leda till svåra livskonsekvenser. Hanna Sahlin forskar om borderline och självskadebeteende. I podden Medicinvetarna berättar hon om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss.

2021 års Nobelpris betyder mycket för smärtområdet
Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk. Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.

Jobbar vi oss sjuka?
Möjligheten att arbeta när och var som helst medför inte bara frihet utan kan även leda till ökad stress och ohälsa. Podden Medicinvetarna har pratat med Gisela Bäcklander om det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.

Hon vill avkoda hjärnan
Sherlock Holmes var en idol när hon var barn och mamman föreslog tidigt forskaryrket. Ändå var det ingen spikrak väg till vetenskapen för Marie Carlén.

Det svart(sjuk)a hålet i forskningen
De flesta vet hur svartsjuka känns. Men vetenskapen har inte ägnat denna känsla särskilt mycket uppmärksamhet – förrän nu. Möt forskaren Johan Åhlén.

Han håller deadline
Dela upp i delmål, ta bort störmoment och tro på att du klarar uppgiften. Det är några tips från psykologen och forskare Alexander Rozental, expert på hur man undviker att skjuta upp.

Mår vi verkligen så dåligt?
Vi lever längre och tryggare än någonsin, ändå ökar antalet som får en psykiatrisk diagnos. Men det behöver inte betyda att det psykiska måendet försämrats, menar psykiatern Christian Rück i podden Medicinvetarna.

På de smärtkänsligas sida
På 1990-talet avfärdades fibromyalgi som en slaskdiagnos. Eva Kosek är en av de forskare som bidragit till att förståelsen för tillståndet ökat – och misstron mot patienterna minskat. Läs en artikel från Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap.

En bild säger mer än tusen ord
Våra inre mentala bilder kan ha stark påverkan på våra känslor. Den kunskapen vill professor Emily Holmes använda för behandling av psykisk ohälsa.

Kan psykologer ta hjälp av AI?
I psykologisk behandling är det viktigt att tidigt kunna avgöra om patienten får rätt sorts terapi. Viktor Kaldo ska undersöka om artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till.

Ohövlighet på jobbet under lupp
Ohövligt beteende på jobbet är ett ökande problem. KI-forskaren Karin Villaume ska kartlägga hur det ser ut i svensk detaljhandel.
Nyheter inom neurovetenskap
Några av våra professorer inom området

Har lagt grunden för optometrisk utbildning och forskning
Rune Brautaset har moderniserat KI:s utbildningar för blivande optiker och lagt grunden för en optometrisk forskningsmiljö vid KI. Idag forskar han bland annat om hur neurodegenerativ sjukdom kan ses i ögonbotten.

Teknikdriven forskning om prefrontala cortex
Prefrontala cortex är centrum för hjärnans avancerade funktioner – det är här våra intryck av världen formas, planer smids, och beslut tas. Genom att studera nervcellers aktivitet i realtid kartlägger Marie Carlén hur prefrontala cortex fungerar.

Epigenetik ger svar om MS
Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.

Hjärnforskare med teknikintresse
Hjärnforskaren Ola Hermanson vill dels förstå den friska hjärnans utveckling, dels lägga grunden för bättre behandlingar mot allvarliga sjukdomar. Han är gärna med och driver teknikutvecklingen, bland annat inom så kallad bioprinting.

Kartlägger hjärnans basala funktioner
Att värdera handlingsalternativ och fatta beslut hör till hjärnans mest grundläggande funktioner, inte bara hos människor. Konstantinos Meletis studerar hjärnprocesser med nya tekniker för att förstå hur det går till.

Studerar språkstörning hos barn och vuxna
Christina Samuelsson vill bidra till en lättare vardag för barn och vuxna med kommunikativa funktionsnedsättningar. Hennes forskning spänner från gesters betydelse för barn med språkstörning till digitala samtalsstöd på äldreboenden.

Hon förändrar bilden av ALS
Mycket av Fang Fangs forskning rör sjukdomen ALS. Hon har sin hemvist i epidemiologi men integrerar gärna andra typer av forskning. Multidisciplinärt samarbete är viktigt för att förstå och på sikt kunna behandla sjukdomen, menar hon.

Förebygger flashbacks med ny kunskap om bildens makt över psyket
Bättre psykologiska behandlingar på vetenskaplig grund – det är vad Emily Holmes brinner för. Hon forskar om hur vi tänker och minns i inre bilder och om nya behandlingar baserade på denna kunskap.

Varför utvecklas ätstörningar?
Intuitivt är tillstånd som ångest eller depression lättare att förstå. Men varför utvecklar en människa ätstörningar? Det försöker Ata Ghaderi ta reda på i sin forskning.

Hans upptäckt sprider ljus över MS
Gonçalo Castelo Branco forskar om de celler som producerar den nödvändiga isoleringen runt våra nervceller. Han har gjort en oväntad upptäckt som kan hjälpa till att förklara hur MS uppstår och i förlängningen leda till nya behandlingar.

Han utvecklar KBT för nätet och mot somatisk sjukdom
Brjánn Ljótsson forskar om KBT. Han har varit med om att utveckla och etablera internetbaserad KBT och forskar idag även om hur KBT kan ge ett bättre liv vid kroppslig sjukdom.

Undersöker affektiv inlärning
När vi drar slutsatser i vår vardag kopplas det vi lär oss ofta till känslor – som att ett ärende är viktigt, en person har hög status eller en miljö är skrämmande. Andreas Olsson studerar hur denna inlärning sker i sociala situationer.

Försäkringsmedicin och psykisk ohälsa
Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.

Förändrar vår bild av långvarig smärta
Att leva med långvarig smärta är en svår prövning – inte minst eftersom bra behandlingar i stor utsträckning saknas. Camilla Svensson forskar om mekanismerna bakom långvarig smärta och hur den kan angripas på nya, mer effektiva sätt.

Studerar hjärnans neurala kod
Gilad Silberberg lyssnar på enskilda nervceller för att förstå de grundläggande principerna för deras kommunikation. Särskilt fokuserar han på de basala ganglierna och hur de skapar kopplingen mellan sinnesintryck och rörelse.

Kombinerar olika sorters data för ökad kunskap
Ingrid Kockum leder det stora internationella samarbetet MultipleMS, som ska ge ökad kunskap om olika typer av MS och hur behandlingen kan anpassas bättre till olika patientgrupper.

Diagnostisera och behandla Alzheimers i tidigt skede
Angel Cedazo Minguez forskar om Alzheimers sjukdom. Han vill förstå hur omsättningen av kolesterol och insulin i hjärnan medverkar vid uppkomsten av sjukdomen.

Skapar nätbehandlingar för tvångssyndrom
Christian Rück är psykiater och forskar om olika typer av tvångssyndrom – såväl om orsaker som behandlingar. Han har utvecklat internetbaserade KBT-behandlingar som idag används i psykiatri i både Sverige och utomlands.

Söker mekanismer bakom neurodegenerativ sjukdom
Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.

Uppmärksammar patienter med tvångssyndrom
David Mataix-Cols forskar om tvångssyndrom och relaterade tillstånd, såväl om orsak, uttryck och behandling.

Hjärnans utveckling hos för tidigt födda barn
Många barn som föds mycket för tidigt drabbas av någon form av hjärnskada. Ulrika Ådén forskar om hur risken för sådana skador kan minskas, och om hur de skador som inträffar kan lindras.

Kartlägger biologiska mekanismer bakom psykisk ohälsa
Sophie Erhardt forskar om biologiska mekanismer bakom sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och depression.