Neurovetenskap och psykisk hälsa

Starka känslor kan både vara underbara och leda till svåra livskonsekvenser. Hanna Sahlin forskar om borderline och självskadebeteende. I podden Medicinvetarna berättar hon om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss.

Möjligheten att arbeta när och var som helst medför inte bara frihet utan kan även leda till ökad stress och ohälsa. Podden Medicinvetarna har pratat med Gisela Bäcklander om det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.

Sherlock Holmes var en idol när hon var barn och mamman föreslog tidigt forskaryrket. Ändå var det ingen spikrak väg till vetenskapen för Marie Carlén.

Dela upp i delmål, ta bort störmoment och tro på att du klarar uppgiften. Det är några tips från psykologen och forskare Alexander Rozental, expert på hur man undviker att skjuta upp.

Vi lever längre och tryggare än någonsin, ändå ökar antalet som får en psykiatrisk diagnos. Men det behöver inte betyda att det psykiska måendet försämrats, menar psykiatern Christian Rück i podden Medicinvetarna.

På 1990-talet avfärdades fibromyalgi som en slaskdiagnos. Eva Kosek är en av de forskare som bidragit till att förståelsen för tillståndet ökat – och misstron mot patienterna minskat. Läs en artikel från Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap. 

Våra inre mentala bilder kan ha stark påverkan på våra känslor. Den kunskapen vill professor Emily Holmes använda för behandling av psykisk ohälsa.

I psykologisk behandling är det viktigt att tidigt kunna avgöra om patienten får rätt sorts terapi. Viktor Kaldo ska undersöka om artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till.

Ohövligt beteende på jobbet är ett ökande problem. KI-forskaren Karin Villaume ska kartlägga hur det ser ut i svensk detaljhandel.

Hjärnforskaren Ola Hermanson vill dels förstå den friska hjärnans utveckling, dels lägga grunden för bättre behandlingar mot allvarliga sjukdomar. Han är gärna med och driver teknikutvecklingen, bland annat inom så kallad bioprinting.

Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.

Att värdera handlingsalternativ och fatta beslut hör till hjärnans mest grundläggande funktioner, inte bara hos människor. Konstantinos Meletis studerar hjärnprocesser med nya tekniker för att förstå hur det går till.

Christina Samuelsson vill bidra till en lättare vardag för barn och vuxna med kommunikativa funktionsnedsättningar. Hennes forskning spänner från gesters betydelse för barn med språkstörning till digitala samtalsstöd på äldreboenden.

Mycket av Fang Fangs forskning rör sjukdomen ALS. Hon har sin hemvist i epidemiologi men integrerar gärna andra typer av forskning. Multidisciplinärt samarbete är viktigt för att förstå och på sikt kunna behandla sjukdomen, menar hon.

Bättre psykologiska behandlingar på vetenskaplig grund – det är vad Emily Holmes brinner för. Hon forskar om hur vi tänker och minns i inre bilder och om nya behandlingar baserade på denna kunskap.

Intuitivt är tillstånd som ångest eller depression lättare att förstå. Men varför utvecklar en människa ätstörningar? Det försöker Ata Ghaderi ta reda på i sin forskning.

När vi drar slutsatser i vår vardag kopplas det vi lär oss ofta till känslor – som att ett ärende är viktigt, en person har hög status eller en miljö är skrämmande. Andreas Olsson studerar hur denna inlärning sker i sociala situationer.

Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.

Att leva med långvarig smärta är en svår prövning – inte minst eftersom bra behandlingar i stor utsträckning saknas. Camilla Svensson forskar om mekanismerna bakom långvarig smärta och hur den kan angripas på nya, mer effektiva sätt.

Gilad Silberberg lyssnar på enskilda nervceller för att förstå de grundläggande principerna för deras kommunikation. Särskilt fokuserar han på de basala ganglierna och hur de skapar kopplingen mellan sinnesintryck och rörelse.

Ingrid Kockum leder det stora internationella samarbetet MultipleMS, som ska ge ökad kunskap om olika typer av MS och hur behandlingen kan anpassas bättre till olika patientgrupper.

Angel Cedazo-Minguez forskar om Alzheimers sjukdom. Han vill förstå hur omsättningen av kolesterol och insulin i hjärnan medverkar vid uppkomsten av sjukdomen.

Christian Rück är psykiater och forskar om olika typer av tvångssyndrom – såväl om orsaker som behandlingar. Han har utvecklat internetbaserade KBT-behandlingar som idag används i psykiatri i både Sverige och utomlands.

Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.

David Mataix-Cols forskar om tvångssyndrom och relaterade tillstånd, såväl om orsak, uttryck och behandling.

En hjärna som håller igång ordentligt löper mindre risk att drabbas av demens. Men varför? Det forskar Martin Lövdén om.

Många barn som föds mycket för tidigt drabbas av någon form av hjärnskada. Ulrika Ådén forskar om hur risken för sådana skador kan minskas, och om hur de skador som inträffar kan lindras.

Sophie Erhardt forskar om biologiska mekanismer bakom sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och depression.

Peter Fransson forskar om hur olika delar av hjärnan är kopplade till varandra, och vilken funktion dessa kopplingar har.