Neurovetenskap och psykisk hälsa
Hjärnan är det mest komplexa organet i kroppen och forskningen kring hjärnfunktioner är synnerligen mångfasetterad. Forskningen berör till exempel nervsystemets utveckling, från den allra första stamcellen, eller är mer kliniskt inriktad mot mekanismer och behandling vid specifika sjukdomar.
Meny
Intervjuer, fördjupning och teman
Synestesi – en färgstark förmåga
Synestesi – en färgstark förmåga
Hur låter färgen röd? Det kan bara en person med synestesi höra. Nu ska forskare lära sig mer om förmågan att göra ovanliga sinnliga kopplingar.
Hon vill avkoda hjärnan
Hon vill avkoda hjärnan
Sherlock Holmes var en idol när hon var barn och mamman föreslog tidigt forskaryrket. Ändå var det ingen spikrak väg till vetenskapen för Marie Carlén. I dag leder hon avancerade studier på den del av hjärnan som formar oss som individer.
Han håller deadline
Han håller deadline
Dela upp i delmål, ta bort störmoment och tro på att du klarar uppgiften. Det är några tips från psykologen och forskare Alexander Rozental, expert på hur man undviker att skjuta upp.
På de smärtkänsligas sida
På de smärtkänsligas sida
På 1990-talet avfärdades fibromyalgi som en slaskdiagnos. Eva Kosek är en av de forskare som bidragit till att förståelsen för tillståndet ökat – och misstron mot patienterna minskat.
Det svart(sjuk)a hålet i forskningen
Det svart(sjuk)a hålet i forskningen
De flesta vet hur svartsjuka känns. Men vetenskapen har inte ägnat denna känsla särskilt mycket uppmärksamhet. Det saknas nästan helt forskning om svartsjuka inom klinisk psykologi, menar forskaren Johan Åhlén som nu startat en undersökande studie i ämnet.
Vem ska man tro på?
Vem ska man tro på?
Ett vänligt leende och en varm blick – det räcker för att vi omedelbart ska tycka att någon är pålitlig. Men vissa har lättare att känna tillit än andra. Forskarna försöker ta reda på varför.
Kan psykologer ta hjälp av AI?
Kan psykologer ta hjälp av AI?
I psykologisk behandling är det viktigt att tidigt kunna avgöra om patienten får rätt sorts terapi. Viktor Kaldo ska undersöka om artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till.
Så minns vi våra liv
Så minns vi våra liv
Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid? Ni kanske minns fel båda två. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv.
När topplocket ryker
När topplocket ryker
Varför blir en del argare än andra i samma situation? Och varför går vissa långt över sociala gränser, så att de skadar andra och sig själva? Dessa saknas enkla svar – men vi har pratat med några av dem som vet mest.
Konsten att gilla läget
Konsten att gilla läget
Alla oroar sig ibland, men när livet tas över av katastroftankar kan det vara idé att söka hjälp. Forskare vid Karolinska Institutet delar med sig av metoden som kan göra oss alla lite lugnare.
En bild säger mer än tusen ord
En bild säger mer än tusen ord
Våra inre mentala bilder kan ha stark påverkan på våra känslor. Den kunskapen vill Emily Holmes använda för behandling av psykisk ohälsa.
Hur påverkas hjärnan av kultur?
Hur påverkas hjärnan av kultur?
Fredrik Ullén är forskare och internationellt erkänd konsertpianist. Han är även vetenskaplig föreståndare för ett nystartat centrum för kultur, kognition och hälsa.
När orken tar slut
När orken tar slut
Trötthet är ett av de vanligaste symtomen när vi är sjuka. Vi har pratat med forskarna som vill förstå vad som händer när orken tar slut.
Adhd och autism
Adhd och autism
Amyotrofisk lateral skleros – ALS
Amyotrofisk lateral skleros – ALS
Demens och Alzheimers
Demens och Alzheimers
Depressionsbehandling
Depressionsbehandling
Multipel skleros – MS
Multipel skleros – MS
Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom
Schizofreni
Schizofreni
Självmordsprevention
Självmordsprevention
Smärta
Smärta
Tvångssyndrom
Tvångssyndrom
Ätstörningar
Ätstörningar
Ensamhet – ett hot mot vår hälsa
Ensamhet – ett hot mot vår hälsa
Det är tungt att känna sig ensam – och dessutom verkar det kunna skada vår fysiska hälsa. Men det går att bryta ensamhet.
Ohövlighet på jobbet under lupp
Ohövlighet på jobbet under lupp
Ohövligt beteende på jobbet är ett ökande problem. KI-forskaren Karin Villaume ska kartlägga hur det ser ut i svensk detaljhandel.
Tre forskare som lurar hjärnan
Tre forskare som lurar hjärnan
Om vi kan få vår hjärna dit vi vill finns mycket att vinna. Möt tre forskare som försöker överlista vår smartaste kroppsdel.
Tio aktionspunkter för bättre psykisk hälsa
Tio aktionspunkter för bättre psykisk hälsa
Våren 2018 samlades forskare på KI för att diskutera framtidens utmaningar när det gäller forskning om psykologiska behandlingar. Läs mer på KI Nyheter.
Nyheter inom neurovetenskap
Några av våra professorer inom området
Hon förändrar bilden av ALS
Hon förändrar bilden av ALS
Mycket av Fang Fangs forskning rör sjukdomen ALS. Hon har sin hemvist i epidemiologi men integrerar gärna andra typer av forskning. Multidisciplinärt samarbete är viktigt för att förstå och på sikt kunna behandla sjukdomen, menar hon.
Undersöker affektiv inlärning
Undersöker affektiv inlärning
När vi drar slutsatser i vår vardag kopplas det vi lär oss ofta till känslor – som att ett ärende är viktigt, en person har hög status eller en miljö är skrämmande. Andreas Olsson studerar hur denna inlärning sker i sociala situationer.
Försäkringsmedicin och psykisk ohälsa
Försäkringsmedicin och psykisk ohälsa
Psykiska diagnoser som depression och ångest kan leda till långtidssjukskrivning – men alltför långvarig sjukskrivning kan också förvärra sjukdomen. Ellenor Mittendorfer-Rutz forskar om sambanden mellan psykisk ohälsa och socialförsäkring.
Förändrar vår bild av långvarig smärta
Förändrar vår bild av långvarig smärta
Att leva med långvarig smärta är en svår prövning – inte minst eftersom bra behandlingar i stor utsträckning saknas. Camilla Svensson forskar om mekanismerna bakom långvarig smärta och hur den kan angripas på nya, mer effektiva sätt.
Förebygger flashbacks med ny kunskap om bildens makt över psyket
Förebygger flashbacks med ny kunskap om bildens makt över psyket
Bättre psykologiska behandlingar på vetenskaplig grund – det är vad Emily Holmes brinner för. Hon forskar om hur vi tänker och minns i inre bilder och om nya behandlingar baserade på denna kunskap.
Studerar hjärnans neurala kod
Studerar hjärnans neurala kod
Gilad Silberberg lyssnar på enskilda nervceller för att förstå de grundläggande principerna för deras kommunikation. Särskilt fokuserar han på de basala ganglierna och hur de skapar kopplingen mellan sinnesintryck och rörelse.
Kombinerar olika sorters data för ökad kunskap
Kombinerar olika sorters data för ökad kunskap
Ingrid Kockum leder det stora internationella samarbetet MultipleMS, som ska ge ökad kunskap om olika typer av MS och hur behandlingen kan anpassas bättre till olika patientgrupper.
Diagnostisera och behandla Alzheimers i tidigt skede
Diagnostisera och behandla Alzheimers i tidigt skede
Angel Cedazo-Minguez forskar om Alzheimers sjukdom. Han vill förstå hur omsättningen av kolesterol och insulin i hjärnan medverkar vid uppkomsten av sjukdomen.
Skapar nätbehandlingar för tvångssyndrom
Skapar nätbehandlingar för tvångssyndrom
Christian Rück är psykiater och forskar om olika typer av tvångssyndrom – såväl om orsaker som behandlingar. Han har utvecklat internetbaserade KBT-behandlingar som idag används i psykiatri i både Sverige och utomlands.
Söker mekanismer bakom neurodegenerativ sjukdom
Söker mekanismer bakom neurodegenerativ sjukdom
Eric Westman kombinerar hjärnavbildning med maskininlärning för att söka i hela hjärnan efter mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar. En viktig del i hans forskning är att identifiera olika subtyper av sjukdomar som alzheimer.
Uppmärksammar patienter med tvångssyndrom
Uppmärksammar patienter med tvångssyndrom
David Mataix-Cols forskar om tvångssyndrom och relaterade tillstånd, såväl om orsak, uttryck och behandling.
Biologiskt och psykosocialt om ätstörningar
Biologiskt och psykosocialt om ätstörningar
Intuitivt är tillstånd som ångest eller depression lättare att förstå. Men varför utvecklar en människa ätstörningar? Det försöker Ata Ghaderi ta reda på i sin forskning.
Hur behålla tankeskärpan i hög ålder?
Hur behålla tankeskärpan i hög ålder?
En hjärna som håller igång ordentligt löper mindre risk att drabbas av demens. Men varför? Det forskar Martin Lövdén om.
Hjärnans utveckling hos för tidigt födda barn
Hjärnans utveckling hos för tidigt födda barn
Många barn som föds mycket för tidigt drabbas av någon form av hjärnskada. Ulrika Ådén forskar om hur risken för sådana skador kan minskas, och om hur de skador som inträffar kan lindras.
Kartlägger biologiska mekanismer bakom psykisk ohälsa
Kartlägger biologiska mekanismer bakom psykisk ohälsa
Sophie Erhardt forskar om biologiska mekanismer bakom sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och depression.
Hjärnan nätverkar i vila
Hjärnan nätverkar i vila
Peter Fransson forskar om hur olika delar av hjärnan är kopplade till varandra, och vilken funktion dessa kopplingar har.